Skapa en Karlstads Central Park av grönområdet runt Sundstatjärn, föreslår Operation Karlstad

Bow Bridge i Central Park i New York.

Skapa en central rekreationspark, med inspiration från Central Park i New York, av grönområdet runt Sundstatjärnet. Den idén förde Operation Karlstads Peter Sörensen fram i ett inslag som visades i Karlstads lokalteve-kanal Kanal 12 i september 2008. Och nu står han redo att ta förslaget ett steg närmare ett genomförande.

-Miljön kring Sundstatjärn har alla förutsättningar som krävs för att skapa en centralt belägen rekreationspark, av samma karaktär som Central Park i New York. Ytorna finns här redan, även om de är uppstyckade och i stora delar oanvända, säger Peter. Genom att omfamna hela grönområdet runt Bad- och idrottshuset, Norrstrandskyrkan och Sundstagymnasiet skulle man kunna skapa en fantastisk rekretationspark, ett stenkast från city.

Skapandet av en rekreationspark runt Sundstatjärn skulle enligt Operation Karlstad kunna kunna bli ett viktigt steg mot Karlstads Kommuns vision Livskvalitet Karlstad 100 000. Och Peter Sörensen hoppas nu få kommunen och någon visionär exploatör eller arkitektfirma att nappa på idén.

-Här skulle man kunna jobba med kanaler och broar, och bygga tennis- och boulebanor. Möjligheterna är enorma. Jag hoppas att jag kan få någon arkitekt sugen på att skissa litet på iden, fortsätter Peter. Det skulle inte bara skapa en fantastisk grön oas i Karlstad, utan dessutom öppna oerhört intressanta möjligheter för områdena runt parken, Sundsta och Norrstrand, att långsiktigt utvecklas till en förlängning av staden med en mer påkostad, stadslik och tät bebyggelse, med butiker, restauranger och caféer i bottenplanen och bostäder med smidesbalkonger och strålande utsikt mot parken och mot älven. Området runt Sundstatjärn skulle i framtiden mycket väl kunna bli ett av Karlstads mesta attraktiva ställen att bo på.

Slottskogen i Göteborg. En annan centralt belägen rekreationspark.

Karlstad Kommun har sedan tidigare redovisat planer på ytterligare bostadsbebyggelse i områdets västra del, kring kyrkan, något Peter Sörensen anser vore ogenomtänkt.

–Det här området är det enda sammanhängande grönområdet av den här storleken vi har i centrala Karlstad. Mycket större än vår gamla stadspark som idag är kraftigt nerskuren i format och som ligger helt malplacerad och instängd. Ska vi ha en centralt belägen park så är det här den måste ligga. Jag förstår att Håkan Holm och Karlstad Kommun vill förtäta staden, och det är jag positiv till. Men förtätningstanken måste bygga på en långsiktig idé om hur man bäst tar tillvara stadens unika förusättningar. Skapar man en rekreationspark av det här formatet ger det istället unika förutsättningar för en långsiktig förtätning av hela området runt parken. Med potential för långt fler bostäder än vad man uppnår genom att bryta in med något enstaka hus i parkområdet. Det är kortsiktigt tänkande och hämmar snarast Karlstad långsiktiga tillväxtmöjligheter, säger Peter Sörensen.

Operation Karlstad avser inom kort att lämna förslaget som ett medborgarförslag till Karlstads Kommun.

Peter Sörensen får prestigefyllt svenskt byggnadsvårdspris

Peter Sörensen, initiativtagare till Operation Karlstad och Årets Byggnadsvårdare 2009. Foto:Jan Thyr

Utmärkelsen Årets Byggnadsvårdare 2009 har tilldelats Peter Sörensen för hans målmedvetna arbete med att bygga upp och utveckla organisationen Operation Karlstad. Peter Sörensen har genom sitt brinnande engagemang i bevarandefrågor satt ett vasst finger på den påtagliga misshushållning med kulturarvet som ständigt sker i hans hemlän Värmland. Peter Sörensen har på ett föredömligt sätt visat att en privatperson med brinnande engagemang faktiskt kan påverka de stora strukturella frågorna inom byggnadsvården och samhällsplaneringen.

Så löd Svenska Byggnadsvårdsföreningens motivation när föreningens verksamhetsledare Stephan Fickler den 16 maj i samband med årsmötet i Hjo tillkännagav årets pristagare inför dryga 100-talet ditresta medlemmar samt inbjudna mediarepresentanter. Utmärkelsen delas årligen ut till personer, företag eller organisationer som gjort framstående insatser för byggnadsvården. Och i år gick den prestigefyllda utmärkelsen alltså till Värmland.

–Det är naturligtvis en stor ära och en glad överraskning, säger årets pristagare, Peter Sörensen, initiativtagare till lobbyorganisationen Operation Karlstad. Förhoppningsvis kan den ökade uppmärksamhet som utmärkelsen ger bidra till att kasta ytterligare ljus över hur illa det faktiskt står till med hanteringen av det värmländska kulturarvet. Och förhoppningsvis också få våra värmländska politiker och tjänstemän att ta det ansvar för frågan som de borde göra.

Läs mer på Svenska Byggnadsvårdsföreningens hemsida | Ladda ner pressbild på Peter Sörensen

Presskommentarer:

• 2009-05-14 Fastighetstidningen | “Peter Sörensen har med stor framgång använt internets möjligheter för att skapa opinion kring byggnadsvårdens svaga ställning i samhällsplaneringen”
• 2009-05-18 Tidningen Gård & Torp | “Peter Sörensen, länsombud i Karlstad och outtröttlig i att skapa debatt och slåss för hotade hus, har blivit Årets bygggnadsvårdare. Genom hans arbete har bristerna i Plan- och bygglagen blivit synliga, vilket påverkar hela landets hantering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Gård & Torp gratulerar till utmärkelsen!”
• 2009-05-19 SVT VärmlandsNytt | “Karlstadbo prisas för byggnadsvård. Hans vägran att acceptera likgiltig eller felaktig hantering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse har lyft fram bristerna i tillämpningen av varsamhetsparagraferna i Plan och Bygglagen.”
• 2009-05-19 SR P4 Värmland | “Peter Sörensen, initiativtagare till lobbyorganisationen Operation Karlstad, har tilldelats årets byggnadsvårdspris av Svenska Byggnadsvårdsföreningen.”
• 2009-05-22 Värmlands Folkblad | ” Den stridbare Karlstadsbon Peter Sörensen har utsetts till Årets Byggnadsvårdare 2009″
• 2009-05-26 SR P4 Värmland | Längre intervju (dra fram reglaget till ca 10 minuter in i inslaget)
• 2009-05-27 NWT | “Fel på kommunens sätt att hantera kulturmiljöer?”

Apropå en ny saluhall i Karlstad

Saluhallen har något av såväl romantik som mystik över sig. Här Östermalmshallen i Stockholm.

Här om dagen kunde vi i VF och NWT ta del av ett spännande förslag från Allians för Karlstad om att blåsa liv i idén om en saluhall i Karlstad. För visst är det något av såväl urban romantik som kontinental mystik över en rörig och stimmig saluhall med alla dofter och sinnesintryck. Och idén borde kunna ligga rätt i tiden bland annat med det nyvaknade intresset för närproducerat. Tanken är trevlig. Och inte alls dum.

Karlstads Saluhall, ritad av stadsarkitekt Carl Crispin, invigdes den 20 okt 1909. Klicka för stor bild.

Mer tveksam är jag till idén att bygga om gamla brandstationen, ursprungligen karlstads första lasarett, till en saluhall. Bättre vore det väl då att restaurera den vackra saluhall vi ju redan har, bara ett stenkast från gamla brandstationen. Den vackra byggnaden ritades ursprungligen av stadsarkitekt Carl Crispin och invigdes den 30 oktober 1909.

Interiör från Saluhallen i Karlstad. Här fanns plats för hela 65 olika butiksidkare. Klicka för stor bild.

Saluhallen hade plats för inte mindre än 65 stycken småbutiker. Här såldes färsk fisk, kött, fläsk och vilt sida vid sida med färska grönsaker, ost, ägg och konserver. Alltsammans prydligt organiserat i separata bås med butiksidkarnas namn vackert skyltade. Inte alls olikt Östermalmshallen i Stockholm. Säkert finns det många som ännu tydligt minns stämningen och doften härinne.

Kanske kan vi ånyo få se denna syn i Karlstads gamla Saluhall? Tanken är onekligen lockande.

Nog vore det en trevlig idé att blåsa liv i vår vackra gamla saluhall igen. Flytta istället den verksamhet som finns där idag, dvs matsalen och kontoren, till brandstationen. Och använd Carl Crispins originalritningar för att återskapa den befintliga Saluhallens ursprungliga utseende, kompletterat efter moderna krav. Den tanken känns riktigt trevlig.

Varför inte fira saluhallens 100-årsdag – den 30 oktober 2009 – med att sätta spaden i jorden för ett sådant projekt?

Fira vårens ankomst med en kulturmiljöpromenad ut till det övergivna 1700-talsgodset Trangärdstorp

Det första du möter är ett av de gamla förrådshusen på Tranjerdstorp. Sannolikt från 1700-talet.

För att fira vårens ankomst vill Operation Karlstad tipsa om en riktig kulturmiljöpromenad. Ute på I2s gamla övningsområde ligger nämligen det sedan länge övergivna godset Trangärdstorp, eller Tranjerdstorp, som det ursprungligen stavades i de gamla kyrkoböckerna.

Strax efter kommer du fram till en av gårdens flygelbyggnader. Också den från 1700-talet.

Gården beboddes senast av damastvävaren Carl Widlund (1887-1968). Widlund blev riksbekant för sitt erkänt goda hantverk som finns att beskåda på Nordiska Muséet. Sedan Widlund flyttade därifrån har gården stått tom, och förfaller tyvärr allt mer för vart år som går. Den är varken skyddsmärkt eller utpekad i någon inventering.

Följer du det rasade staketet kommer du till den vackra gamla smidesgrinden...

Karlstad Kommun var enligt uppgift på 1960-talet intresserade av att köpa gården. Men Widlund låg i tvist med kommunen och vägrade. Istället testamenterade han gården till fastighetsjätten Lundbergs när han avled 1968. Man kan undra vad som låg bakom tvisten…

Gården står sedan årtionden utan tillsyn och förfaller allt mer för varje år.

Godset Tranjerdstorp finns omnämnt i kyrkoböckerna redan på tidigt 1700-tal. Och om de hus och husgrunder som står kvar här ute kunde tala skulle de kunna berätta både det ena och det andra. Flera av dem kan vara från den tid då Gustav III regerade i Sverige. Tanken svindlar….

Den bortre flygelbyggnaden med klocktornet uppfördes 1794.

Varför gården har lämnats vind för våg är svårt att förstå. Kanske berodde det på övningsområdet. En övergiven gård går alltid ett brutalt öde till mötes. I juli 1941 brände en pyroman ner den stora ladugården, där idag bara den raserade granitgrunden återstår. Och i juni 1976 brann den vackra huvudbyggnaden, Tranjerdstorps herrgård från 1791, efter att den nye ägaren låtit den förfalla vind för våg i flera år.

Idag ringer det inte längre från klockstapelns gamla torn på Tranjerdstorp. Här är tomt och öde.

Nog är det sorgligt, och märkligt, att vi inte är mer rädda om våra gamla gårdar. Gör ett besök på Tranjerdstorp innan det är för sent. Här vibrerar av historia och kulturmiljö. Och har du tur kan du få se tranorna dansa på gärdena nedanför det gamla godset. Det är lätt att förstå hur platsen fick sitt vackra namn.

En karta kan du ladda ner på Karlstad Kommuns webplats. Ha en god tur. Och visa varsamhet mot de gamla miljöerna.

Kommunalrådet Håkan Holm anser sig inte skyldig att följa beslut i kommunfullmäktige

Kulturmiljöfrågan har blivit en het potatis. Alla tiger. Klicka på bilden och se reportaget.

När TV4s redaktion under torsdagen ställer Karlstads Kommun mot väggen i ännu ett reportage följer kommunens politiker och tjänstemän samma manér som man följt under de snart fyra år som Operation Karlstad försökt väcka debatt i kulturmiljöfrågan. De tiger och vägrar ställa upp på intervjuer och hoppas att stormen ska blåsa över. Det är fegt och det är djupt oansvarigt.

–Det är inte mitt ansvar att inte kommunfullmäktige verkställt ett beslut från 1984, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande, kommunalrådet Håkan Holm i en kort kommentar.

Men det är ju i själva verket just hans, och Stadsbyggnadsnämndens, ansvar att genomföra beslutet. För kommunfullmäktige tog nämligen, efter ett förarbete som pågått i åtta år, 1984 ett enhälligt beslut om att visa de i den gjorda inventeringen en “synnerlig omsorg”. Och detta uppdrag gick just till Stadsbyggnadsnämnden. Alla andra kan läsa det innantill nedan. Och det borde Håkan Holm också kunna göra.

Kopia på beslutet som togs i KS 15/10 1984. Och enhälligt i KF 15/11. Klicka för stor bild.

Kommunfullmäktige fullföljde alltså i verkligheten, i motsats till vad Holm hävdar, beslutet. Men det har uppenbarligen Stadsbyggnadsnämnden struntat i. Håkan Holm har struntat i det. Och nämndens övriga ledamöter likaså. Liksom alla deras företrädare sedan beslutet togs 1984.

Hur har detta kunnat ske? Varför har ingen reagerat på det? Nog måste väl Stadsbyggnadsnämnden ha förstått att detta beslut slog fast en långsikt hållning i frågan. Och att det inte var något som var avsett att genomföras under ett år. Har Kommunfullmäktige ingen kontroll av att de beslut som fattas genomförs och efterlevs? Hur står det egentligen till med kontinuiteten och långsiktigheten i beslutsfattandet? Den frågan är jag övertygad om att Karlstadborna vill ha ett klart och tydligt svar på.

–Vi har brustit i tillsynen och ska nu inleda en dialog med ägaren till Glumshammars Gård, säger plan- och byggchef Marie Eddeborn.

Uppenbarligen har hon därmed, i motsats till stadsbyggnadsnämndens ordförande Håkan Holm, uppfattningen att inventeringen trots allt borde ha följts. Det handlar ju dock inte bara om gården i Glumshammar, utan om alla de utpekade fastigheterna och miljöerna i den 160 sidor tjocka inventeringen. Och om ett kommunfullmäktigebeslut som ingen efterlevt på över 20 år. Frågan är om det någonsin efterlevts. Sista ordet i frågan lär inte vara sagt. Och från Operation Karlstad fortsätter vi att driva frågan tills den är grundligt utredd.

Under tiden står Karlstad Kommuns mest värdefulla kulturhistoriska miljöer och förfaller vind för våg, utan varken skyddsmärkning, långsiktig förvaltning eller tillsyn från Karlstads Kommun. Och utan att någon politiker bryr sig eller tycker att det angår honom eller henne. Så fungerar politiken i Karlstads Kommun år 2009.

Reportage i TV4 Värmland om hur Karlstads Kommun struntar i sina utpekade kulturmiljöer

TV4 Värmland uppmärksammar nu hur Karlstad Kommun i över 20 år kunnat strunta i att efterleva det långsiktiga kulturmiljöprogram som man i Kommunfullmäktige 1984 fattade beslut om att man skulle arbeta efter. TV4s reporter Albin Norén har tillsammans med Peter Sörensen, talesman för Operation Karlstad och länsombud i Svenska Byggnadsvårdsföreningen, besökt Glumshammars Gård med anor från 1700-talet, en av de gårdar som pekades ut i inventeringen 1984. En “synnerlig omsorg” skulle kommunen enligt beslutet i kommunfullmäktige verka för att visa de utpekade kulturhistoriska intressanta miljöerna. Men hur har det egentligen gått med den saken?

Se hela reportaget här.

I TV4s nyhetssändning ikväll, torsdag den 15 april, svarar stadsbyggnadsnämnden ordförande Håkan Holm på den frågan. Missa inte det.

Läs också Hotad miljö – Glumshammars Gård samt Karlstad Kommuns kulturmiljöer förfaller vind för våg trots beslut i Kommunfullmäktige

Ämnet kommer också att inom kort tas upp i ett längre reportage i numera värmlandstäckande Kanal12. Mer information om detta vid senare tillfälle.

Tidholmska gården och Skutbyggaregatan. En idyll som borde återuppväckas.

Tidholmska gården låg på adressen Drottningatan 32.

I kvarteret Almén i änden av dagens Fredsgatan, en gata som tidigare hade det mer maritimt klingande namnet Skutbyggaregatan, ligger några av de sista kvarvarande uthusen i centrala Karlstad från före branden. Här låg en gång också den Tidholmska Gården som ses på bilderna i detta inlägg, med adressen Drottningatan 32. Gården revs för att marken där den stod skulle användas till ett stenupplag under bygget av Stadshuset.

Tidholmska gården och magasinen, sedda från norr.

Där gården stod är det idag en milt sagt malplacerad parkeringsplats. Och den spännande miljön där gammalt möte nytt borde kunna användas bättre. Personligen skulle jag gärna se att man skippade parkeringen, återuppbyggde en kopia av Tidholmska gården och öppnade Fredsgatan som en kullerstensbelagd gågata ner mot vattnet. Och avslutade den med en liten park ner mot älven. Varför inte med ett Café med uteservering i den gamla bokhandeln på hörnet?

Tidholmska gården med entrén till bageriet

De gamla magasinen används idag mestadels som cykelförråd åt kommunens anställda. Tillsammans med en nyuppbyggda gården, som skulle bli en perfekt plats för vår turistbyrå, skulle de istället med fördel kunna användas till t ex gallerier, butiker och caféer. nnergårdsmiljön mot Stadshusets baksida är fantastisk och skulle kunna förvandlas till en kulturhistorisk oas med ett stort utecafé sommartid.

Kvarteret Almén, vår egen gamla stad, skulle därmed levandegöras på ett sätt som jag tror skulle uppskattas varmt såväl av Karlstadborna själva som av hitresta besökare. Och bli en resurs i profileringen av Karlstads innerstad. Alltsammans till en relativt begränsad kostnad.

Varför inte ge alltsammans arbetsnamnet Almenparken?

Idén är den 7 april inlämnad som ett medborgarförslag till Karlstad kommun.

I Stockholm vill man bygga levande stad. Varför vill man det inte i Karlstad?

Vision för ny byggnation vid Gullmarsplan. Levande stadsmiljö. Bild:SBK

– Vi tänker oss en varierad stadsbygd där grunden är relativt låga hus som harmonierar med dagens bebyggelse. Sedan kan det sticka upp högre hus på olika ställen, men snarare 10 än 40 våningar, betonar Kristina Alvendal. En viktig grund för bebyggelsen vid Gullmarsplan blir att det ska finnas butiker, kaféer och annat i bottenvåningarna. Gator med bostäder ända ned till marken har en tendens att bli livlösa och otrygga och kring knutpunkten Gullmarsplan borde det finnas en marknad för ett omfattande och varierat butiksliv.

Så säger Stockholms stadsbyggnadsborgarråd Kristina Alvendal (M) när hon i en intervju i DN den 2 april 2009 kommenterar planerna på nybyggnation kring Gullmarsplan i Stockholm.

– Det finns ett enormt sug efter att bo i stad, säger Kristina Alvedal.

När ska denna insikt landa i Karlstad? Här fortsätter exploatörerna att rita förortslika miljöer med glest och oregelbundet utspridda identitetslösa punkthus på pelare eller med parkeringsdäck eller cykelgarage i bottenvåningarna. Vägmästaren, Bryggudden, Barkassen, Pinassen och nu senast Kanoten. Alltsammans fjärran den levande stad som Alvedal pratar om. Och alltsammans godkänt av Stadsbyggnadskontoret.

Illustration ur aktuellt planprogram för Kanoten på Kanikenäsbanken i Karlstad

Levande innerstadsmiljö kräver gator med kontinuerliga fasader i gatuliv, korta kvarter, samt väl tilltagna bottenplan med trevligt designade lokaler för kommersiell verksamhet, butiker, service, caféer och restauranger. Här måste finnas både arbetsplatser och bostäder varvat. Först då kan stadsdelen leva dygnet runt och skapa det folkliv som ger den trygghet.

Och här måste finnas kommunala fastigheter som kan agera naturliga dragplåster både genom sin verksamhet och genom sin arkitektur, som bibliotek, skolor, idrottshallar, muséer, badhus eller kulturhus. Men naturligtvis också ett gaturum som präglas av detaljomsorg, med naturliga vilo- och samlingspunkter, vackra torg och grönska. Och varför inte en varierad, tilltalande och påkostad arkitektur.

Levande gatumiljö. Fasader i gatuliv. Offentliga bottenvåningar. Korta kvarter. Påkostad arkitektur.

Dit har vi tyvärr ännu långt i Karlstad. Även om man även här börjar prata om att man vill bygga “stadsmässigt”. Men det kanske kommer? Men då måste stadsbyggnadskontoret kliva fram och ta ett avsevärt större ansvar för planarbetet. Exploatörerna, inte sällan synonyma med de stora byggbolagen, som NCC, Peab och Klövern, är var och en specialiserade på att bygga antingen kontor eller bostäder. Inte båda delarna. Och absolut inte i samma fastigheter.

Kommersiella lokaler i bottenvåningarna är för riskabelt tycker de. Bättre då att bygga parkeringsgarage till de blivande bostadsrättsinnehavarna. Sånt säljer nämligen. För i grunden är exploatörerna ju bara intresserade av att snabbt sälja husen de bygger. Och därför faller idén om den levande staden redan på startlinjen.

I grunden tror jag att alla ser och vet det. Till syvende och sist är det till stadsplanerarna som vi måste sätta vårt hopp. Hur länge ska vi behöva vänta på stadens pånyttfödelse?

Karlstad kommuns kulturmiljöer förfaller vind för våg. Trots skyddsbeslut i kommunfullmäktige.

Karlstad Kommuns Kulturmiljöinventering från 1984. Klubbad i kommunfullmäktige.

Den 15 november 1984 klubbade ett enigt Kommunfullmäktige i Karlstad genom ett beslut som innebar att Byggnadsnämnden skulle verka för att ägna de i den då nyligen avslutade kulturmiljöinventeringen “Kulturhistorisk bebyggelse i Karlstads kommun” utpekade husen och miljöerna en “synnerlig omsorg”. Byggnadsnämnden skulle också “i den ordning nämnden själv bestämmer göra framställning till Länsstyrelsen att fråga väcks om byggnadsminnesförklaring av i redovisningen nämnda objekt”.

Hur har det då gått för de utpekade husen och miljöerna? Dem som det skulle visas “synnerlig omsorg” om. Har Byggnadsnämnden gjort sitt jobb? Inget vidare, milt sagt. På Viken i centrala Karlstad är samtliga de fem utpekade kulturhistoriskt värdefulla husen rivna. Hela kvarter är försvunna. Och i andra stadsdelar är bilden likaledes nedslående. Mängder av det utpekade husen är idag rivna eller kraftigt ombyggda och förvanskade.

Kopia på beslutet som togs i KS 15/10 1984. Och i KF 15/11. Klicka för stor bild.

Och om det är illa ställt med omsorgen om de utpekade husen i centrala Karlstad, där nämnden har sitt säte, hur tror du då det är ställt med de utpekade husen i tätorter som Vålberg, Väse och Skattkärr, eller ute på landsbygden? Kolla själv. Det är ingen munter läsning. Det kan jag lova.

Hur är det med Byggnadsminnena då? Alltså de allra mest värdefulla husen. Dem har man väl ändå varit rädd om? Nej, inte heller det förefaller man ha ägnat någon större möda åt. Nio av de totalt 16 föreslagna byggnadsminnena saknar fortfarande, 24 år efter att beslutet togs, byggnadsminnesmärkning. Frågan är om Kommunen ens föreslagit dem till Länsstyrelsen? Vad tror du själv?

Varför har ingen reagerat när en nämnd så uppenbart struntat i att efterleva ett politiskt beslut? Ska vi därmed dra slutsatsen att beslut fattade av Kommunfullmäktige är betydelselösa? Och att ingen bryr sig om att följa upp om de efterlevs. Får det verkligen gå till på det viset?

I stadsdelen Viken är alla utpekade kulturhistoriskt värdefulla hus idag rivna (klicka för stor bild)

Den inventering man klubbade igenom 1984 var frukten av över 8 års arbete och den hade genomförts av en arbetsgrupp med tjänstemän från Värmlands Museum, Fastighetskontoret, Kulturförvaltningen, Stadsarkitektkontoret och Stadsplanekontoret. Inventeringen sammanfattades i en trycksak på 160 sidor. Men någonstans tyckte någon att inventeringen var en dålig idé. Så pallvis av nyupptryckta inventeringar slängdes enligt information helt sonika på soptippen.

Exemplar av inventeringen har sedan dess varit sällsynta objekt. Men här om året snubblade jag över ett exemplar på ett antikvariat i Uppsala. Och jag fick Karlstads Kommun att göra ett nytryck av inventeringen, som sedan distribuerades till Stadsbyggnadsnämndens ledamöter samt internt på Stadsbyggnadskontoret. Beslutet i Kommunfullmäktige från 1984 gäller fortfarande denna dag och inventeringen är därför i högsta grad att betrakta som ett aktuellt styrdokument.

Vill du kolla vilka hus som var med i inventeringen? Kanske var till och med ditt hus med? Nu kan du kolla direkt här på Stadsmiljöbloggen. Nedan hittar du inventeringen som pdf-filer. Ladda ner och kika på vilka hus och miljöer som pekades ut för 24 år sedan, och kolla om Karlstad Kommuns Stadsbyggnadsnämnd visat dem den synnerliga omsorg som Kommunfullmäktige gav dem i uppdrag att göra.

Inledning (innehållsförteckning, förord, ordförklaringar)

Centralorten Karlstad
Färjestad
Gräsdalen
Haga
Herrhagen
Hultsberg
Klara
Kvarnberget exkl sjukhusområdet
Marieberg
Norrstrand
Regementsområdet exkl kasernområdet
Romstad
Rud
Råtorp
Sjöstad
Sommarro
Strand
Sundsta
Södra Kroppkärr
Viken
Våxnäs
Älvåker

Tätorterna
Edsvalla
Molkom
Skattkärr
Skåre
Vålberg
Väse

Landsbygden
(0mfattar Alsters socken, Grava socken, Karlstad, Nors socken, Nyeds socken, Segerstads socken, Väse socken, Älvsbacka socken, Östra Fågelviks socken)

Byggnadsminnen
(Befintliga och föreslagna)

Förteckning (utpekade kulturhistoriskt intressanta byggnader, ej de som enbart ingår i en del av en kulturhistoriskt värdefull miljö)

Vad har hänt med Karlstad Kommuns utmärkta förtätningsstudie?

Förtätning på Vågmästaren i centrala Karlstad.

I februari 2008 skrev vi här på Stadsmiljöbloggen om att Stadsbyggnadsförvaltningen på uppdrag av Stadsbyggnadsnämnden tagit fram en Förtätningsstudie för de centrala delarna av Karlstad (läs som pdf). Enkelt uttryckt en studie kring vad man bör tänka på när staden växer och förtätas.

Studien var skriven av Erik Olmårs och belyste på ett föredömligt nyanserat och insiktsfullt sätt alla de olika aspekter man bör ta hänsyn till i den förtätningsprocess man har framför sig – som gynnandet av stadens bästa, värnandet om den arkitektoniska kvaliteten, om blandstaden, stadsbilden, synen på höghus och stadssiluett, på grönstruktur, infrastruktur och värnandet av stadens kulturhistoria.

Idén till en förtätningsstudie av detta slag var i mina ögon ett lysande initiativ av Stadsbyggnadsnämnden. Och den av Stadsbyggnadsförvaltningen och Erik Olmårs genomförda studien var imponerande välskriven. Faktiskt det bästa dokument jag läst från förvaltningen under de tre år jag deltagit i debatten. Så långt var allt väl.

Men vad hände sedan med studien? Sedan dess har det nämligen varit tyst om den. Redan när den gick ut på remiss i november 2007 fanns det anledning att ana ugglor i mossen.

Tillsammans med studien, som är föredömligt kärnfull och endast 20 sidor lång, figurerade nämligen ett synnerligen märkligt 4-sidigt osignerat PM från Stadsbyggnadskontoret med titeln “Principer och förhållningssätt”. Ett PM som man i samband med remissrundan försökte få att ersätta själva studien.

Istället för att sammanfatta studien har man i detta PM generaliserat kraftigt och förlorat en hel rad av de viktiga valörer och aspekter som studien så förtjänstfullt fört fram. Dessutom hade man tillfört flera helt egna synsätt, som inte fanns representerade i själva studien. Synnerligen märkligt.

På vems uppdrag skrevs detta PM? Vad var syftet? Och vad har hänt med Förtätningsstudien sedan den gick ut på remiss för över ett år sedan?

Har den havererat i den politiska beslutsprocessen? Finns det möjligen de inom kommunen som ogillar det nyanserade förhålllningssätt som Förtätningsstudien förespråkar? Som hellre vill ha handlingsutrymme att navigera utan karta och kompass? Och helst vill se studien begravd.

Dessa frågor finns det säkert fler Karlstadbor än jag som skulle vilja få klarhet i.

Förtätningsprocessen pågår för fullt i Karlstad. Stadsbyggnadsförvaltningen går på knäna med att ta fram planer till allt som ska byggas. Det byggs, känns det som, på varenda upptänklig plätt och helt utan övergripande plan. Behovet, just av ett nyanserat förhållningssätt som det Olmårs och Stadsbyggnadsförvaltningen presenterar i sin Förtätningsstudie, är skriande.

Varför förhalar man i detta läge den utmärkta studien?

Se istället till att snarast klubba igenom den utmärkta Förtätningsstudien. Den är mycket kompetent skriven och kommer att bli ett värdefullt rättesnöre att navigera efter i den förtätningsprocess som vi har framför oss de närmaste decennierna i ett växande Karlstad. Och släng det urvattnade och meningslösa PM:et i papperskorgen där det hör hemma.

Peter Sörensen
Operation Karlstad

Läs också artikeln “Blandstaden – ideal att eftersträva” ur VF 8 dec 2007