Karlstad Waterfront. Ett alternativt planförslag för Kv Kanoten framtaget av Operation Karlstad.

Karlstad Waterfront och Kanalstaden sett från Brygguddens yttre udde.

Karlstad Waterfront är namnet på ett nytt, alternativt planförslag för Kvarteret Kanoten i Karlstad, framtaget av en grupp stadsmiljöintresserade personer inom stadsmiljönätverket Operation Karlstad och verksamma inom bl a arkitektur, planering och design.

–Vi deltog på kommunens samråd och blev inte direkt imponerade av kommunens eget detaljplaneförslag, berättar Peter Sörensen, initiativtagare till Operation Karlstad och en av de fyra personer som arbetat fram förslaget. Vi, och många med oss, uttryckte en hel del kritiska synpunkter och frågor under samrådet och planarkitekt Kerstin Berg från Karlstad Kommun uppmanade oss då att ta fram ett eget förslag på hur vi tyckte att området skulle kunna förvaltas.

Kanalstaden. Urbana stadsradhus med offentliga bottenvåningar, på kajkanten.

–Om det var allvarligt menat vet jag inte. Men vi tog uppmaningen på allvar och efter tre intensiva planeringskvällar hade vi förslaget klart. Vi gav det namnet Karlstad Waterfront vilket kändes naturligt då  det ju är precis vad det handlar om, Karlstads ansikte mot vattnet. Med fantastiska möjligheter att skapa en stadsmiljö som är unik inte bara i Sverige, utan i Skandinavien och faktiskt, i Europa, förklarar Peter.

–Vi har sneglat på mängder av liknande projekt ute i Sverige, Europa och USA för att dra lärdom av de erfarenheter man dragit där. På basis av dessa erfarenheter har vi skapat områdets två dragplåster, den unika stadsmiljö i Kanalstaden som vätter mot Inre Hamn och den urbana park- och vattenmiljön i Tullholmsparken som vätter mot Tullholmsviken, vår egen variant av Karlstad Waterfront Park, fortsätter han.

Tullholmsparken, eller Karlstad Waterfront Park. Med paddelklubben i förgrunden.

–Innan vi började skissa pratade vi mycket om vem vi bygger för. Och här går den kanske skarpaste skiljelinjen mellan vårt och kommunens förslag. Kommunen fortsätter att bygga bostadsområden för välbärgade 50-plussare som flyttat från villan när barnen flugit ut. Med sjöutsikt, parkeringsgarage i bottenplan och odlingslotter på öppna innergårdar. Detta rimmar som vi ser det illa när man i samma andetag pratar om att skapa en urban, levande stadsmiljö.

–Med Karlstad Waterfront har vi istället satsat på att försöka skapa en dynamisk, spännande stadsmiljö som kan attrahera unga akademiker, kreatörer och entreprenörer som är i början av sitt yrkesliv att stanna kvar och bo och verka i Karlstad efter avslutad utbildning på Karlstads Universitet. Istället för att flytta vidare till Stockholm, Göteborg eller Malmö. Men också att locka samma kategori av personer att flytta hit.

Karlstad Waterfront. Vattennärhet, grönska och urbant stadsliv och puls sida vid sida.

–Idén till Kanalstaden som vätter mot Inre Hamn är dels hämtad från Amsterdams historiska och charmiga, men ändå stadsmässiga, kanalkvarter. Men också från moderna kanalstadsprojekt som trendiga Sluseholmen i Danmark och färgstarka Tutti Frutti i England. Det är korta fastigheter, en variant av urbana stadsradhus med offentliga bottenvåningar och takterasser med sjöutsikt. Responsen från de arkitekter och företagare vi presenterat idén för så här långt har varit mycket, mycket positiv, förklarar Peter Sörensen.

Sluseholmen i Danmark. Modern kanalstad och en förebild för Karlstad Waterfront.

–En äldre, erfaren arkitekt som varit verksam inom stadsplanering under en stor del av sitt yrkesliv var en av de första vi presenterade idén för. Han ringde direkt tillbaka när han tittat på förslaget och var närmast lyrisk. Jag älskar det, sa han. Och en av mina goda vänner, en tjej som driver ett framgångsrikt företag, sade att hon skulle vilja boka en lägenhet och ett kontor direkt, berättar Peter. Precis så ville hon bo och jobba. Det känns inspirerande och kul. Det ska bli spännande att se vilken respons idén får när vi presenterar den i flera forum.

Karlstad Waterfront ingår nu som en del av de samrådsdokument som kommer att ligga till grund när man beslutar om den slutliga utformningen av en detaljplan för Kvarteret Kanoten. Karlstad Waterfront är presenterat på särskilda dragningar för Kommunledningen, Stadsbyggnadsnämnden samt Stadsbyggnadskontoret. Och fler presentationer är redan inbokade. Inom kort kommer förslaget dessutom att presenteras för media.

Läs mer – Karlstad Waterfront, en presentation. Ladda ner pdf.
Se film – Karlstad Waterfront. The Movie.
Press – Ett litet Amsterdam. TV4 Värmlandsnytt den 17 oktober.
Press – Karlstad Waterfront. Artikel i VF den 12 oktober.
Press – Förslag om en kanalstad på Kanikenäset. NWT den 12 oktober.
Press – Många frågetecken kring Kanoten. VF den 20 september

Carlton Hotels klassiska neonskylt på Järnvägsgatan i Karlstad. Is no more.

Carlton Hotels klassiska neonskylt i Karlstad. Sedan 2010 ett minne blott.

De klassiska neonskyltarnas tid i Karlstad förefaller snart kunna vara ett minne blott. Sakta, sakta försvinner de gamla skyltarna en efter en utan att vi märker det. Förrän de en dag plötsligt är helt borta. Ersatta av ingenting eller av en enkel fyrkantig låda som knappast bidrar till stadsrummet.

För det är ju just det de gör, de sirliga gamla neonskyltarna. De bidrar till, blir till smycken och omtyckta möbler i stadsmiljön, i allas vårt gemensamma, vardagsrum. Gaturummet.

Hot om att de ska plockas ner möts ibland av starkt folkligt motstånd. ”Rädda Stomatolskylten” röt Stockholmarna t ex här om året när man hotade med att plocka ner den klassiska gamla skylten ovanför Slussen. Och man startade bla en Facebookgrupp. Så skylten sitter där alltjämt. Den var, ansåg Stockholmarna, ett omistligt inslag i deras stadsmiljö. Och jag håller med. Den är underbar.

I Karlstad har vi inte riktigt samma känsla för våra gamla neonskyltar. Hur många gamla skyltar har vi egentligen kvar i Karlstad? Hur många kan du räkna upp ur minnet? En? Två? Och är någon av dem kanske värd att bevara till eftervärlden? Kika litet nästa gång du åker genom city i vintermörkret. Och fundera på saken.

Förra året var det 100 år sedan den första neonskylten såg dagens, eller kanske nattens, ljus på Grand Palais i Paris. Lagom till firandet försvann ironiskt nog en av Karlstads i mina ögon vackraste och mest bevaransvärda neonskyltar, Carlton Hotel, från gaturummet på Järnvägsgatan. För att ersättas av en identitetslös, faktiskt ganska ful, svart ljuslåda.

Var det överhuvudtaget någon som märkte det tänker jag? Bortsett från jag då förstås. Extra trist kan tyckas då jag redan 2008 uppmärksammade skylten i en kalender som jag distribuerade till mängder av beslutsfattare inom kommunen i en sorts from förhoppning om att de skulle få upp ögonen för dess värde.

Frågan är hur vi ska göra med de neonskyltar som finns kvar? Vad tycker bloggens läsare? Kan man K-märka en neonskylt? Borde vi göra det? Vilken eller vilka tycker ni i så fall vore lämpliga objekt. Skicka gärna in bilder på era favoriter. Så anordnar jag en gallup här på Operation Karlstads Stadsmiljöblogg.

Lästips | 100-årigt gasljus på väg brinna ut | hd.se 15 mars 2010

Förvandla inte Skutberget till ett kommersiellt jippocenter

Skiss till upplevelseanläggning vid Skutberget. Ill:Jonas Haglund, Skanark AB.

I en artikel i dagens VF kan vi läsa ett förslag från arkitekt Jonas Haglund på Skanark om att bygga en upplevelseanläggning ute på Skutberget. Anläggningen som Haglund skissat på ska enligt artikeln bl a innehålla en inomhusskidbacke på pelare, ett äventyrsbad och ett område med andelhus i en miljö med konstgjorda kanaler. Samt en linbana till Bergvik.

–Karlstad behöver en trestjärnig anläggning som kan öka stadens attraktionskraft och då måste man börja fundera på hur en sådan skulle kunna se ut och vilka möjligheter som finns. Det kan vara något i stil med det som jag tagit fram, men det kan också vara någonting annat, kommenterar Haglund.

I mina ögon, och många andra Karlstadbors, är nog Skutberget redan en upplevelseanläggning av absolut högsta rang. Det är ett natur- och friluftsområde av absolut toppklass, befriande fritt från den typ av kommersiella och jippobetonade anläggningar som Haglund tycks anse att Karlstad så starkt behöver.

Tillgången till en friluftsanläggning av Skutbergets klass är en enorm resurs för Karlstad och en lika välbesökt som uppskattad själens lunga för Karlstadbor i alla åldrar, inkomstklasser och färger. Låt det så förbli även för framtidens invånare i ett växande Karlstad. Behovet lär knappast bli mindre när staden växer. Framsynta stadsplanerare borde därför istället förstärka dessa värden och värna Skutbergsområdet från alla former av kommersiella inbrytningar av det slag Haglund föreslår.

Om Karlstad nödvändigvis behöver denna typ av trendiga jippoanläggningar, vilket jag starkt betvivlar, så är jag övertygad om att det i så fall går att hitta en bättre lämpad plats. I mina ögon är Karlstad redan en unik upplevelseanläggning av högsta klass med den vackra och kulturhistoriskt intressanta stadskärnan i Klarälvsdeltat, sin vackra natur, Klarälvens vindlande meanderbågar och Vänerns stränder och glittrande vatten.

Den uppfattningen är jag övertygad om att jag delar med en stor majoritet av Karlstadborna.

Ellret som borde vara ett och. VF-artikel om Betlehemskyrkan sätter fingret på grundfelet i problemformuleringen.

Betlehemskyrkan i Karlstad. Kan den byggas om men ändå bevaras?

Idag har VF glädjande nog ett reportage om den planerade ombyggnaden och partiella rivningen av Betlehemskyrkan i centrala Karlstad. Det är bra. Ingrepp som de som nu planeras i byggnadsverk av en dignitet som Betlehemskyrkan, sedan över ett kvarts sekel tillbaka ansedd som varandes av Byggnadsminnesklass, ska man inte ta lätt på. De ska diskuteras och utredas grundligt för att se till att minsta möjliga åverkan görs på fastigheten. Det är vi skyldiga framtida Karlstadbor.

Som länsombud i Svenska Byggnadsvårdsföreningen och som flitig stadsmiljödebattör via Operation Karlstad har jag redan kommenterat detta ärende här på Operation Karlstads Stadsmiljöblogg, med två (1,2) debattartiklar i pressen och i mängder av diskussioner på flera av stadens olika frikyrkliga bloggar. Jag har dessutom i trevligt samspråk diskuterat saken på plats i kyrkan med företrädare för Missionsförsamlingen samt arkitekten Jonas Haglund. Vad jag anser i frågan är därför inte en hemlighet för någon.

Däremot tycker jag att det är märkligt att det bara är min egen röst som hörs mot den planerade rivningen. Vart är alla andra kritiska röster i den offentliga debatten? Vad tycker de politiska partierna? Vad tycker övriga Karlstadbor? Vad tycker Karlstad Lever och CarlstadsGillet – föreningar vars själva roll ju är just att värna stadens kulturhistoria. Och varför är det så tyst från Värmlands Museum som i 25 år hävdat att byggnaden är av Byggnadsminnesklass?

Betlehemskyrkan är tveklöst en del av stadens kulturhistoriska arv. Bild: Värmlands Museum

För mig är kommunens obändiga ovilja att skyddsmärka stadens kulturhistoriska byggnader svår att förstå. I synnerhet när det gäller en fastighet som Betlehemskyrkan, ett byggnadsverk som är enormt påkostat och som går utanpå det mesta vi har här i staden. Byggnaden är inte bara ett storslaget arkitektoniskt verk utan också ett tidsmonument över 1920-talets tidsanda och tre av den tidens stora industrimän – Anders Löfberg, som köpte tomten för dyra pengar och sedan skänkte den till sin församling, och de tvenne framgångsrika byggmästarbröderna Olov och Johan Wästlund, som sedan inte ville vara sämre, utan erbjöd sig att bygga kyrkan åt församlingen för 300 000 kr, dvs långt, långt under vad det normalt skulle ha kostat.

Fastigheter som Betlehemskyrkan tillhör inte bara de 350 församlingsmedlemmarna, utan i hög grad också staden själv och de övriga snart 100 000 människorna som bor här. De är en del av stadens kulturhistoria. Dess arv. Och genom att riva dem, gör man våld inte bara på stadens historiska arv, utan också på stadsmiljön. Rubriken på artikeln i VF sätter, medvetet eller omedvetet, fingret på den olyckliga polarisering som tyvärr så ofta framställs i dessa sammanhang –”Bygga om eller bevara” – som om dessa vore de enda alternativen. Hur vore det om man istället fokuserade på det som egentligen är det väsentliga i fall som detta, nämligen hur man kan ”Bygga om och bevara”.

Hur skall vi annars kunna bibehålla stadens utpekade kulturmiljöarv intakt, för framtida generationer att kunna uppleva?

Läs också:

”Anpassa verksamheten till kyrkan, inte tvärtom” debattartikel av Hans-Olof Boström i VF den 13 mars.

”Tvärtom i kyrkdebatten” debattartikel av Gunno Qvist, ordförande i Missionskyrkans ombyggnadsgrupp, i VF den 17 mars.

”Antikvarisk förundersökning av Betlehemskyrkan” gjord av Värmlands Museum.

31-30 när Kommunfullmäktige röstade i Badhusfrågan. Är det en seger?

I NWT kunde vi den 15 december läsa att kommunfullmäktige med röstsiffrorna 31-30 röstade igenom att badhuset byggs ut med en andra 25-metersbassäng, samt rehab-, relax- och aktivitetsdelar. Investeringen väntas kosta 190 miljoner kronor.

31-30 i en fråga som handlar om något så stort som ett badhusbygge. Är det verkligen en seger? Politiska beslut av den här storleken borde kräva större majoritet än en enda fjuttig röst. I mina ögon ger dessa röstsiffror i stället all anledning att fundera över hur genomtänkt förslaget egentligen är.

Läs också ”Skapa en Karlstads Central Park av grönområdet runt Sundstatjärn” från 2008-09-06

Gård & Torp skriver om förfallet på Ulleberg och om Operation Karlstads Stadsmiljöblogg

Gård och torp skriver om Operation Karlstads Stadsmiljöblogg och förfallet på Ulleberg

”På den riktigt vassa bloggen Operation Karlstads stadsmiljöblogg skriver Peter Sörensen om Karlstad kommuns häpnadsväckande ointresse för hotade hus och kulturmiljöer.”

”Det gamla skolhuset på Ulleberg skall byggas om till bostadsrätter, men hinner under tiden vandaliseras fullständigt. Varför gör inte kommunen något? Varför bryr man sig inte mer om en gammal miljö?”

Operation Karlstad tackar för de fina omdömena och tackar samtidigt för en utmärkt tidning. Gård & Torp är idag en av Sveriges ledande röster för en bättre och mer ansvarsfull syn på vårt bebyggda kulturmiljöarv.

Stadsbyggnadsnämnden i Karlstad värnar Kasernhöjden

Kasernhöjdens värden värnas i beslut av Stadsbyggnadsnämnden

När det i NWT nyligen presenterade, och här på Stadsmiljöbloggen kommenterade, förslaget till vidareutbyggnad av Kasernhöjden var uppe till diskussion i Stadsbyggnadsnämnden i Karlstad, stötte det på patrull, läser vi NWT den 16 oktober.

Det kanske kan bli ett 75 meter högt hus i glas på Kasernhöjden i Karlstad. Men placeringen behöver diskuteras, konstaterar nämnden.

– Men det blir definitivt inga nya skolbyggnader eller lyxiga bilhallar, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande, kommunalrådet Håkan Holm (s).

Nämnden anser att byggnaderna skulle skymma kasernerna och att ett sådant ingrepp skulle innebära att den fina tallbacken försvann.

– Vi måste ha respekt för Kasernhöjden. Det är högst osannolikt att vi säger ja till det, säger Håkan Holm.

Operation Karlstad är för en gångs skull helt eniga med Stadsbyggnadsnämnden. Beslutet visar på att nämnden tar sitt uppdrag på stort allvar och värnar såväl områdets som stadens värden. Mycket bra.

Albér Fastigheter, som ligger bakom planerna, ska dock ha en eloge för det utmärkta förädlingsarbete de hittills gjort med att förvandla det gamla kasernområdet till ett av Karlstads vackraste och mest exklusiva (men ej dyraste) bostadsområden. Många kommuner med liknande nedlagda kasernområden skulle med fördel kunna förlägga ett studiebesök till Kasernhöjden i Karlstad.

Kasernhöjden, från regemente till ett av Karlstads allra vackraste bostadsområden

Kasernhöjden, dvs gamla I2, har de senaste åren genomgått en synnerligen smakfullt genomförd omvandling från regementsområde till ett av Karlstads allra vackraste bostadsområden. Med pietetsfull hand har fastighetsägaren Albér Fastigheter omvandlat de gamla kasernerna till högklassiga bostäder.

De gamla spröjsade fönstren från originalritningarna har återförts och husen har försetts med vackra smidesbalkonger som svävar i det blå. Kaserngården och närmiljön kring husen har förvandlats till parker och grönområden med blommor, träd och promenadvägar. En fröjd för ögat och en lisa för själen.

Arbetet med omvandlingen är fortfarande i full gång. Det målas, lagas och planteras. Alltsammans med säker känsla och omsorg om minsta detalj. Resultatet är inget mindre än häpnadsväckande.

Klockan i klocktornet på gamla matsalen fungerar än och ringer med vacker klang varje hel och halv timma. Och bidrar på så sätt till den sällsamt gemytliga innegårdsmiljön på området.

Den gamla ”markan” eller Brigadhuset var en gång stolt officerspaviljong då gamla Värmlands Regemente I22 låg förlagt vid Trossnäs Exercisfält, och flyttades hit i samband med att regementet flyttade till Karlstad och blev I2 år 1939. Idag huserar Gunta Liede och hennes balettflickor i Gundegabaletten i huset.

Operation Karlstad lyfter på hatten för ett synnerligen professionellt genomfört förvandlingsprojekt.

Jan Jörnmark skriver bok om Karlstad på uppdrag av Karlstads Kommun

Tjust Motell. Bild från Jan Jörnmarks hemsida.

På Operation Karlstad fattade vi tidigt tycke för Jan Jörnmarks fascinerande websida Övergivna platser, och lade också ut en länk här på Stadsmiljöbloggen. På Karlstads Kommuns hemsida läser vi att Kommunstyrelsen den 20 maj nu tagit beslut om att anlita Jörnmark för att skriva en bok om Karlstad.

Jörnmark, som i sin ungdom studerat på Högskolan i Karlstad, har tidigare skrivit ett antal uppmärksammade böcker om globalisering och ekonomisk utveckling, bl a ”Göteborgs globalisering”, som handlar om hur regionen klarat förändringar och hur de stora förändringsproceseerna påverkar alla delar av vardagen. Han har nu erbjudit sig att se över möjligheterna att på samma sätt beskriva Karlstadsregionen. Något kommunen alltså nappat på.

Jörnmark kommer också personligen till Karlstad den 15 september för att föreläsa kring sin bok Övergivna platser, en föreläsning där han på ett levande sätt berättar om och visar fascinerande bilder från ruiner som står övergivna vind för våg i kapitalismens spår.

Jag var själv på plats och lyssnade för ett knappt år sedan när Jörnmark var här för första gången, i hörsalen på Värmlands Museum. Jag köpte en signerad bok i present åt min pappa, och passade på att fråga Jörnmark vilka han trodde att morgondagens ruiner skulle bli.

-Svårt att sia om, svarade Jörnmark. Men jag skulle gissa på att det blir köpcentren.

Vi får se om det kommer med i boken.

Båtbuss i Karlstad en lysande idé

Älvlinjen, Karlstad Runt och Hammarölinjen, det är namnen på linjerna i Karlstad Kommuns senaste satsning – båtbussar. Idén är lysande och kommer om den genomförs på ett bra sätt på ett positivt sätt bidra till att marknadsföra Karlstad som en vattenstad. Hammarölinjen kommer att trafikeras av M/S Vestvåg och de övriga två linjerna av Solabåten. Och hållplatser kommer att skapas på 17 platser runt om i staden genom utplacering av bryggor.

- Jag håller på med provisoriska bryggor för Solabåtens taxitrafik. Det är provisoriska bryggor, men om det fungerar med trafiken, så kommer det att byggas nya bryggor senare, säger Lars Zetterling, en av dem som bygger bryggorna till de nya båtbussarna i en intervju på sr.se.

Bryggbygget vid det som ska bli hållplatsen Klaravik ser provisoriskt ut, kommenterar sr.se vidare, där början till bryggan ligger inklämd mellan två träd nedanför en grässlänt.

-Om det blir en fortsättning med vattenburen kollektivtrafik kommer bryggorna att göras om säger Lena Thorin, projektledare på Karlstadbuss.

Bussbiljetter och periodkort gäller precis som på bussen och biljetter kan lösas direkt ombord av matrosen för en kostnad av 19 kronor (vuxen). Båtbussen startar den 3 juni och kör fram till den 31 augusti.