31-30 när Kommunfullmäktige röstade i Badhusfrågan. Är det en seger?

I NWT kunde vi den 15 december läsa att kommunfullmäktige med röstsiffrorna 31-30 röstade igenom att badhuset byggs ut med en andra 25-metersbassäng, samt rehab-, relax- och aktivitetsdelar. Investeringen väntas kosta 190 miljoner kronor.

31-30 i en fråga som handlar om något så stort som ett badhusbygge. Är det verkligen en seger? Politiska beslut av den här storleken borde kräva större majoritet än en enda fjuttig röst. I mina ögon ger dessa röstsiffror i stället all anledning att fundera över hur genomtänkt förslaget egentligen är.

Läs också ”Skapa en Karlstads Central Park av grönområdet runt Sundstatjärn” från 2008-09-06

Gård & Torp skriver om förfallet på Ulleberg och om Operation Karlstads Stadsmiljöblogg

Gård och torp skriver om Operation Karlstads Stadsmiljöblogg och förfallet på Ulleberg

”På den riktigt vassa bloggen Operation Karlstads stadsmiljöblogg skriver Peter Sörensen om Karlstad kommuns häpnadsväckande ointresse för hotade hus och kulturmiljöer.”

”Det gamla skolhuset på Ulleberg skall byggas om till bostadsrätter, men hinner under tiden vandaliseras fullständigt. Varför gör inte kommunen något? Varför bryr man sig inte mer om en gammal miljö?”

Operation Karlstad tackar för de fina omdömena och tackar samtidigt för en utmärkt tidning. Gård & Torp är idag en av Sveriges ledande röster för en bättre och mer ansvarsfull syn på vårt bebyggda kulturmiljöarv.

Stadsbyggnadsnämnden i Karlstad värnar Kasernhöjden

Kasernhöjdens värden värnas i beslut av Stadsbyggnadsnämnden

När det i NWT nyligen presenterade, och här på Stadsmiljöbloggen kommenterade, förslaget till vidareutbyggnad av Kasernhöjden var uppe till diskussion i Stadsbyggnadsnämnden i Karlstad, stötte det på patrull, läser vi NWT den 16 oktober.

Det kanske kan bli ett 75 meter högt hus i glas på Kasernhöjden i Karlstad. Men placeringen behöver diskuteras, konstaterar nämnden.

– Men det blir definitivt inga nya skolbyggnader eller lyxiga bilhallar, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande, kommunalrådet Håkan Holm (s).

Nämnden anser att byggnaderna skulle skymma kasernerna och att ett sådant ingrepp skulle innebära att den fina tallbacken försvann.

– Vi måste ha respekt för Kasernhöjden. Det är högst osannolikt att vi säger ja till det, säger Håkan Holm.

Operation Karlstad är för en gångs skull helt eniga med Stadsbyggnadsnämnden. Beslutet visar på att nämnden tar sitt uppdrag på stort allvar och värnar såväl områdets som stadens värden. Mycket bra.

Albér Fastigheter, som ligger bakom planerna, ska dock ha en eloge för det utmärkta förädlingsarbete de hittills gjort med att förvandla det gamla kasernområdet till ett av Karlstads vackraste och mest exklusiva (men ej dyraste) bostadsområden. Många kommuner med liknande nedlagda kasernområden skulle med fördel kunna förlägga ett studiebesök till Kasernhöjden i Karlstad.

Kasernhöjden, från regemente till ett av Karlstads allra vackraste bostadsområden

Kasernhöjden, dvs gamla I2, har de senaste åren genomgått en synnerligen smakfullt genomförd omvandling från regementsområde till ett av Karlstads allra vackraste bostadsområden. Med pietetsfull hand har fastighetsägaren Albér Fastigheter omvandlat de gamla kasernerna till högklassiga bostäder.

De gamla spröjsade fönstren från originalritningarna har återförts och husen har försetts med vackra smidesbalkonger som svävar i det blå. Kaserngården och närmiljön kring husen har förvandlats till parker och grönområden med blommor, träd och promenadvägar. En fröjd för ögat och en lisa för själen.

Arbetet med omvandlingen är fortfarande i full gång. Det målas, lagas och planteras. Alltsammans med säker känsla och omsorg om minsta detalj. Resultatet är inget mindre än häpnadsväckande.

Klockan i klocktornet på gamla matsalen fungerar än och ringer med vacker klang varje hel och halv timma. Och bidrar på så sätt till den sällsamt gemytliga innegårdsmiljön på området.

Den gamla ”markan” eller Brigadhuset var en gång stolt officerspaviljong då gamla Värmlands Regemente I22 låg förlagt vid Trossnäs Exercisfält, och flyttades hit i samband med att regementet flyttade till Karlstad och blev I2 år 1913. Idag huserar Gunta Liede och hennes balettflickor i Gundegabaletten i huset.

Operation Karlstad lyfter på hatten för ett synnerligen professionellt genomfört förvandlingsprojekt.

Jan Jörnmark skriver bok om Karlstad på uppdrag av Karlstads Kommun

Tjust Motell. Bild från Jan Jörnmarks hemsida.

På Operation Karlstad fattade vi tidigt tycke för Jan Jörnmarks fascinerande websida Övergivna platser, och lade också ut en länk här på Stadsmiljöbloggen. På Karlstads Kommuns hemsida läser vi att Kommunstyrelsen den 20 maj nu tagit beslut om att anlita Jörnmark för att skriva en bok om Karlstad.

Jörnmark, som i sin ungdom studerat på Högskolan i Karlstad, har tidigare skrivit ett antal uppmärksammade böcker om globalisering och ekonomisk utveckling, bl a ”Göteborgs globalisering”, som handlar om hur regionen klarat förändringar och hur de stora förändringsproceseerna påverkar alla delar av vardagen. Han har nu erbjudit sig att se över möjligheterna att på samma sätt beskriva Karlstadsregionen. Något kommunen alltså nappat på.

Jörnmark kommer också personligen till Karlstad den 15 september för att föreläsa kring sin bok Övergivna platser, en föreläsning där han på ett levande sätt berättar om och visar fascinerande bilder från ruiner som står övergivna vind för våg i kapitalismens spår.

Jag var själv på plats och lyssnade för ett knappt år sedan när Jörnmark var här för första gången, i hörsalen på Värmlands Museum. Jag köpte en signerad bok i present åt min pappa, och passade på att fråga Jörnmark vilka han trodde att morgondagens ruiner skulle bli.

-Svårt att sia om, svarade Jörnmark. Men jag skulle gissa på att det blir köpcentren.

Vi får se om det kommer med i boken.

Båtbuss i Karlstad en lysande idé

Älvlinjen, Karlstad Runt och Hammarölinjen, det är namnen på linjerna i Karlstad Kommuns senaste satsning – båtbussar. Idén är lysande och kommer om den genomförs på ett bra sätt på ett positivt sätt bidra till att marknadsföra Karlstad som en vattenstad. Hammarölinjen kommer att trafikeras av M/S Vestvåg och de övriga två linjerna av Solabåten. Och hållplatser kommer att skapas på 17 platser runt om i staden genom utplacering av bryggor.

- Jag håller på med provisoriska bryggor för Solabåtens taxitrafik. Det är provisoriska bryggor, men om det fungerar med trafiken, så kommer det att byggas nya bryggor senare, säger Lars Zetterling, en av dem som bygger bryggorna till de nya båtbussarna i en intervju på sr.se.

Bryggbygget vid det som ska bli hållplatsen Klaravik ser provisoriskt ut, kommenterar sr.se vidare, där början till bryggan ligger inklämd mellan två träd nedanför en grässlänt.

-Om det blir en fortsättning med vattenburen kollektivtrafik kommer bryggorna att göras om säger Lena Thorin, projektledare på Karlstadbuss.

Bussbiljetter och periodkort gäller precis som på bussen och biljetter kan lösas direkt ombord av matrosen för en kostnad av 19 kronor (vuxen). Båtbussen startar den 3 juni och kör fram till den 31 augusti.

Varför är det så tomt i Mitt i Citys fönster?

I stora delar av Mitt i city har man lyckats väl med skyltfönstren. Och tillskottet av kommersiella lokaler har på ett mycket positivt sätt bidragit till mångfalden och stadslivet. Men hur har man egentligen tänkt med fönstren på andra våningen mot Tingvallagatan och Järnvägsgatan?

Här gapar fönster efter fönster, i långa rader, helt tomma. Det förefaller som man lagt smala transportgångar i skyltfönstren ut mot gatan, istället för att använda dem som levande, transparenta delar av butikerna, livet inuti. Mycket märkligt planerat. Hur har man tänkt?

Nog borde man väl åtminstone kunna använda dessa fönster till någon form av skyltning? Bäst av allt vore naturligtvis om butiksmiljöerna gick ända ut, så att huset levde på ett annat sätt. Det skulle absolut se trevligare, och mer lockande ut, sett från gatan. Och kanske även inifrån. Något att fundera över kanske?

Tillägg 08-01-09 | Jag har nyss pratat med centrumchef Hans Eriksson, som förklarar att detta är transportgångar till butikerna, som dessutom fungerar som utrymningsvägar. Vad gäller anledningen till detta utseende hänvisar han till arkitekterna – Ågrenkonsult som ritat interiören, och Brunnberg & Forshed som ritat exteriören.

Jag har nu även pratat med arkitekterna. Ludmilla Larsson på Brunnberg & Forshed berättar att utseendet beror på att Mitt i city interiört är utformat som en inåtvänd galleria, med lager och transportgångar ytterst. Enligt den modell som slutna gallerior i industriområden brukar ha. Ett besynnerligt val, kan tyckas, mitt i en levande citykärna.

Ursprungligen var det inte tänkt att vara några fönster alls i plan 2, men B & F lyckades trots allt få med fönster i fasaden, något de absolut tyckte behövdes. Och jag är den förste att hålla med. Enligt Ludmilla var det många och långa diskussioner kring denna utformning. B & F förordade en större transparens, med butikslokaler med utsikt. Medan Ågrenkonsult, som ansvarade för interiören, ville ha fönsterlöst.

Men resultatet blev alltså en kompromiss. En inåtvänd galleria med tomma fönster i fasaden. Enligt Ludmilla Larsson borde det dock vara fullt möjligt att planera om butikslokalerna för att skapa den önskade transparensen. Och att hitta en alternativ lösning för transporter och utrymningsvägar. Något som enligt henne sannolikt skulle öka husets värde som handelshus. Kanske något för Hans Eriksson och centrumledningen att ta med sig till cheferna på Steen & Ström AB. Återstår att se vad Ågrenkonsult har att säga om saken. Hur tänkte de?

Kommunfullmäktige i Karlstad efterlyser en bred debatt kring stadsbyggandet. Bravo!

I NWT kan vi den 6 december läsa en artikel om hur man på Kommunfullmäktiges senaste sammanträde bland annat diskuterat höghusens vara eller inte vara i Karlstad. Inte oväntat är stadsbyggnadsnämndens ordförande Håkan Holm för, medan en rad andra är mer tveksamma, som t ex Mattias Fröding (kd).

Att frågan diskuteras är glädjande. Och ett friskhetstecken för stadsmiljödebatten. Debatten om höghus är aktuell i de flesta svenska kommuner efter att miljöfrågan seglat upp på dagordningen.

–Vi behöver förtäta mer och då måste vi tillåta lite högre bebyggelse. Alternativet till förtätning är att breda ut staden och det är mycket sämre ur miljösynpunkt, säger Håkan Holm i artikeln.

Och för en gångs skull är jag benägen att hålla med honom. Så långt har Håkan Holm nämligen gjort sin hemläxa. Det är idag ett väl känt faktum att det är klart mer ekologiskt gynnsamt att förtäta och utvidga den befintliga stadskärnan än att satsa på externa etableringar.

Men en förtätning måste ske på stadens villkor, och med ett bibehållande av stadens estetiska och kulturhistoriska värden. Och det är här Håkan Holm förefaller ha slutat läsa sin stadsplaneringsläxa. Estetik och kulturmiljö är inte Håkan Holms starkaste sidor. Dessutom motsäger Håkan Holm sig själv ideligen när han ena stunden pratar om att vi måste förtäta, och nästa stund pratar sig varm för externa etableringar. I sin argumentation använder han uppenbarligen det som bäst tjänar hans syften för stunden.

Visst kan vi bygga höghus i Karlstad. Och jag tycker faktiskt att vi bör göra det. Men placeringen av dem bör ske med omsorg. Hus ska samverka med och förhålla sig på ett naturligt sätt till den miljö och den omgivning där de placeras, oavsett om de är höga eller låga. Höga hus placeras t ex lämpligen på höga platser. Inte på låga. De kan inte bara placeras ut på måfå. Då slår de sönder formatet i och helhetsintrycket av staden och skapar förvirring och otrivsel.

Det nya höga passivhuset ute på Orrholmen är, precis som Mattias Fröding också hävdar i artikeln, ett talande exempel på en direkt olämplig placering av ett höghus. Huset har ingen som helst koppling till sammanhanget utan slår snarare sönder det befintliga områdets väl sammanhållna karaktär och skyline. Det är dålig stadsplanering. Och det behöver vi inget mer av. Idén med passivhus ser jag dock gärna mer av.

Ett annat exempel på direkt felaktig placering av ett höghus är längst ute på udden av Tyggårdsviken. Den placeringen är faktiskt närmast rena skolboksexemplet när det gäller dålig stadsplanering. Miljön längst ute på udden borde istället vara fri från bebyggelse, en småskalig allmänning som blir ett inbjudande första möte med området för gångtrafikanter från Herrhagen och anländande båtgäster från Vänern.

Hela projekteringen ute på Tyggårdsviken känns kraftigt överexploaterad, dåligt genomtänkt och borde ses över. Det är olyckligt när exploatörerna börjar ta över rollen som stadsplanerare.

Därför är det glädjande att flera borgerliga ledamöter på sammanträdet efterlyste en bred, allmän debatt om hur Karlstad ska se ut i framtiden. Och att idén om att anordna en sådan välkomnades även av Håkan Holm. Det ger trots allt anledning till en viss optimism på stadsmiljösidan.

(Insänd som debattartikel till NWT den 6 dec 2007)

Läs också tidigare inlägg Karlstad 200 000 – Karlstad Sjöstaden samt Vilken stad är det vi håller på att bygga?