Kulturmiljöfrågan har blivit en het potatis. Alla tiger. Klicka på bilden och se reportaget.

När TV4s redaktion under torsdagen ställer Karlstads Kommun mot väggen i ännu ett reportage följer kommunens politiker och tjänstemän samma manér som man följt under de snart fyra år som Operation Karlstad försökt väcka debatt i kulturmiljöfrågan. De tiger och vägrar ställa upp på intervjuer och hoppas att stormen ska blåsa över. Det är fegt och det är djupt oansvarigt.

–Det är inte mitt ansvar att inte kommunfullmäktige verkställt ett beslut från 1984, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande, kommunalrådet Håkan Holm i en kort kommentar.

Men det är ju i själva verket just hans, och Stadsbyggnadsnämndens, ansvar att genomföra beslutet. För kommunfullmäktige tog nämligen, efter ett förarbete som pågått i åtta år, 1984 ett enhälligt beslut om att visa de i den gjorda inventeringen en ”synnerlig omsorg”. Och detta uppdrag gick just till Stadsbyggnadsnämnden. Alla andra kan läsa det innantill nedan. Och det borde Håkan Holm också kunna göra.

Kopia på beslutet som togs i KS 15/10 1984. Och enhälligt i KF 15/11. Klicka för stor bild.

Kommunfullmäktige fullföljde alltså i verkligheten, i motsats till vad Holm hävdar, beslutet. Men det har uppenbarligen Stadsbyggnadsnämnden struntat i. Håkan Holm har struntat i det. Och nämndens övriga ledamöter likaså. Liksom alla deras företrädare sedan beslutet togs 1984.

Hur har detta kunnat ske? Varför har ingen reagerat på det? Nog måste väl Stadsbyggnadsnämnden ha förstått att detta beslut slog fast en långsikt hållning i frågan. Och att det inte var något som var avsett att genomföras under ett år. Har Kommunfullmäktige ingen kontroll av att de beslut som fattas genomförs och efterlevs? Hur står det egentligen till med kontinuiteten och långsiktigheten i beslutsfattandet? Den frågan är jag övertygad om att Karlstadborna vill ha ett klart och tydligt svar på.

–Vi har brustit i tillsynen och ska nu inleda en dialog med ägaren till Glumshammars Gård, säger plan- och byggchef Marie Eddeborn.

Uppenbarligen har hon därmed, i motsats till stadsbyggnadsnämndens ordförande Håkan Holm, uppfattningen att inventeringen trots allt borde ha följts. Det handlar ju dock inte bara om gården i Glumshammar, utan om alla de utpekade fastigheterna och miljöerna i den 160 sidor tjocka inventeringen. Och om ett kommunfullmäktigebeslut som ingen efterlevt på över 20 år. Frågan är om det någonsin efterlevts. Sista ordet i frågan lär inte vara sagt. Och från Operation Karlstad fortsätter vi att driva frågan tills den är grundligt utredd.

Under tiden står Karlstad Kommuns mest värdefulla kulturhistoriska miljöer och förfaller vind för våg, utan varken skyddsmärkning, långsiktig förvaltning eller tillsyn från Karlstads Kommun. Och utan att någon politiker bryr sig eller tycker att det angår honom eller henne. Så fungerar politiken i Karlstads Kommun år 2009.

TV4 Värmland uppmärksammar nu hur Karlstad Kommun i över 20 år kunnat strunta i att efterleva det långsiktiga kulturmiljöprogram som man i Kommunfullmäktige 1984 fattade beslut om att man skulle arbeta efter. TV4s reporter Albin Norén har tillsammans med Peter Sörensen, talesman för Operation Karlstad och länsombud i Svenska Byggnadsvårdsföreningen, besökt Glumshammars Gård med anor från 1700-talet, en av de gårdar som pekades ut i inventeringen 1984. En ”synnerlig omsorg” skulle kommunen enligt beslutet i kommunfullmäktige verka för att visa de utpekade kulturhistoriska intressanta miljöerna. Men hur har det egentligen gått med den saken?

Se hela reportaget här.

I TV4s nyhetssändning ikväll, torsdag den 15 april, svarar stadsbyggnadsnämnden ordförande Håkan Holm på den frågan. Missa inte det.

Läs också Hotad miljö – Glumshammars Gård samt Karlstad Kommuns kulturmiljöer förfaller vind för våg trots beslut i Kommunfullmäktige

Ämnet kommer också att inom kort tas upp i ett längre reportage i numera värmlandstäckande Kanal12. Mer information om detta vid senare tillfälle.

Karlstad Kommuns Kulturmiljöinventering från 1984. Klubbad i kommunfullmäktige.

Den 15 november 1984 klubbade ett enigt Kommunfullmäktige i Karlstad genom ett beslut som innebar att Byggnadsnämnden skulle verka för att ägna de i den då nyligen avslutade kulturmiljöinventeringen ”Kulturhistorisk bebyggelse i Karlstads kommun” utpekade husen och miljöerna en ”synnerlig omsorg”. Byggnadsnämnden skulle också ”i den ordning nämnden själv bestämmer göra framställning till Länsstyrelsen att fråga väcks om byggnadsminnesförklaring av i redovisningen nämnda objekt”.

Hur har det då gått för de utpekade husen och miljöerna? Dem som det skulle visas ”synnerlig omsorg” om. Har Byggnadsnämnden gjort sitt jobb? Inget vidare, milt sagt. På Viken i centrala Karlstad är samtliga de fem utpekade kulturhistoriskt värdefulla husen rivna. Hela kvarter är försvunna. Och i andra stadsdelar är bilden likaledes nedslående. Mängder av det utpekade husen är idag rivna eller kraftigt ombyggda och förvanskade.

Kopia på beslutet som togs i KS 15/10 1984. Och i KF 15/11. Klicka för stor bild.

Och om det är illa ställt med omsorgen om de utpekade husen i centrala Karlstad, där nämnden har sitt säte, hur tror du då det är ställt med de utpekade husen i tätorter som Vålberg, Väse och Skattkärr, eller ute på landsbygden? Kolla själv. Det är ingen munter läsning. Det kan jag lova.

Hur är det med Byggnadsminnena då? Alltså de allra mest värdefulla husen. Dem har man väl ändå varit rädd om? Nej, inte heller det förefaller man ha ägnat någon större möda åt. Nio av de totalt 16 föreslagna byggnadsminnena saknar fortfarande, 24 år efter att beslutet togs, byggnadsminnesmärkning. Frågan är om Kommunen ens föreslagit dem till Länsstyrelsen? Vad tror du själv?

Varför har ingen reagerat när en nämnd så uppenbart struntat i att efterleva ett politiskt beslut? Ska vi därmed dra slutsatsen att beslut fattade av Kommunfullmäktige är betydelselösa? Och att ingen bryr sig om att följa upp om de efterlevs. Får det verkligen gå till på det viset?

I stadsdelen Viken är alla utpekade kulturhistoriskt värdefulla hus idag rivna (klicka för stor bild)

Den inventering man klubbade igenom 1984 var frukten av över 8 års arbete och den hade genomförts av en arbetsgrupp med tjänstemän från Värmlands Museum, Fastighetskontoret, Kulturförvaltningen, Stadsarkitektkontoret och Stadsplanekontoret. Inventeringen sammanfattades i en trycksak på 160 sidor. Men någonstans tyckte någon att inventeringen var en dålig idé. Så pallvis av nyupptryckta inventeringar slängdes enligt information helt sonika på soptippen.

Exemplar av inventeringen har sedan dess varit sällsynta objekt. Men här om året snubblade jag över ett exemplar på ett antikvariat i Uppsala. Och jag fick Karlstads Kommun att göra ett nytryck av inventeringen, som sedan distribuerades till Stadsbyggnadsnämndens ledamöter samt internt på Stadsbyggnadskontoret. Beslutet i Kommunfullmäktige från 1984 gäller fortfarande denna dag och inventeringen är därför i högsta grad att betrakta som ett aktuellt styrdokument.

Vill du kolla vilka hus som var med i inventeringen? Kanske var till och med ditt hus med? Nu kan du kolla direkt här på Stadsmiljöbloggen. Nedan hittar du inventeringen som pdf-filer. Ladda ner och kika på vilka hus och miljöer som pekades ut för 24 år sedan, och kolla om Karlstad Kommuns Stadsbyggnadsnämnd visat dem den synnerliga omsorg som Kommunfullmäktige gav dem i uppdrag att göra.

Inledning (innehållsförteckning, förord, ordförklaringar)

Centralorten Karlstad
Färjestad
Gräsdalen
Haga
Herrhagen
Hultsberg
Klara
Kvarnberget exkl sjukhusområdet
Marieberg
Norrstrand
Regementsområdet exkl kasernområdet
Romstad
Rud
Råtorp
Sjöstad
Sommarro
Strand
Sundsta
Södra Kroppkärr
Viken
Våxnäs
Älvåker

Tätorterna
Edsvalla
Molkom
Skattkärr
Skåre
Vålberg
Väse

Landsbygden
(0mfattar Alsters socken, Grava socken, Karlstad, Nors socken, Nyeds socken, Segerstads socken, Väse socken, Älvsbacka socken, Östra Fågelviks socken)

Byggnadsminnen
(Befintliga och föreslagna)

Förteckning (utpekade kulturhistoriskt intressanta byggnader, ej de som enbart ingår i en del av en kulturhistoriskt värdefull miljö)

Fönsterbyte på Graninge Värdshus. Ett originalfönster kvar att byta ut. Gissa vilket?

”Med anledning av ett flertal uppmärksammade fall där kommunen tyckt en sak och länsstyrelsen en annan har stadsbyggnadsförvaltningens tjänstemän och politiker nu bjudit in till en informell diskussionsträff med Länsstyrelsens handläggare. Förhoppningen är att man ska kunna få en bättre förståelse för de olika bedömningarna som gjorts.”

Munblåsta originalfönster bytta mot moderna aluminiumfönster. Är kulturmiljön oförvanskad?

Detta läser vi i en artikel i VF den 21 februari, och det är glädjande att konstatera att den tillsynsrapport som Länsstyrelsen levererade i december 2008 efter en anmälan från Operation Karlstad i april 2008, fått saker att hända på Karlstad Kommun. I tillsynsrapporten fick ju kommunens bygglovshandläggning allvarlig kritik på en rad olika områden. Och det råder ingen som helst tvivel om att det finns en rad allvarliga kunskapsbrister inom Karlstad Kommun när det gäller efterlevnaden av Plan- och bygglagen.

– Vi har samlat alla våra ifrågasatta ärenden i en mapp och tänker be att Länsstyrelsen förklarar varför de har bedömt som de har gjort, säger Håkan Holm.

Fönster- och fasadbyte på 1920-talsvilla i utpekad kulturhistorisk miljö. Förvanskning eller inte?

Bland ärendena i denna mapp finns enligt artikeln de fyra fall som utgjorde referensfall i Operation Karlstads anmälan våren 2008 – dvs Graninge Värdshus, Tempelriddarhuset, Råtorpsvägen 9 samt gamla matsalen på Kasernhöjden. Men också det gröna huset på Stockfallet samt det omtalade citronhalvefönstret.

–Vi måste ha bättre samsyn när det gäller tolkningen av varsamhetsparagrafen, säger Håkan Holm.

Det är riktigt. Naturligtvis måste man det. Här finns uppenbarligen en rad kunskapsbrister. Men problemet är mycket större än så.

Graninge Värdshus innan fönsterbytet. Jämför bild nedan efter fönsterbytet. Klicka för stor bild.

Bristande efterlevnad av varsamhetsparagrafen, dvs PBL 3:10, är förvisso ett av de problemområden som Karlstads Kommun måste ta itu med. Men i de nämnda fallen handlar det inte om varsamhetsparagrafen, utan om hanteringen av utpekade kulturhistoriskt värdefulla miljöer, dvs PBL 3:12. Och vad detta beträffar kunde Länsstyrelsen i sin tillsynsrapport konstatera att det var uppenbart att Karlstad Kommuns bygglovshandläggare i sin lovgivning inte alls tagit hänsyn till ambitionerna i den kulturmiljöinventering som klubbades igenom i fullmäktige 1984. Man har helt sonika struntat i det.

Graninge Värdhus efter fönsterbytet. Varsam ombyggnad? Förvanskning?

1984 beslutade Karlstad Kommuns Kommunfullmäktige att de i den genomförda kulturmiljöinventeringen utpekade husen skulle ägnas en ”synnerlig omsorg”. Så har alltså överhuvudtaget inte skett. Istället har man tillåtit att husen rivits, skövlats och förvanskats vind för våg. Något som pågår än denna dag år 2009, 25 år efter att inventeringen gjordes. Det är väl knappt någon fastighetsägare som ens fått information om att deras hus är utpekat. Och några skyddsbestämmelser i plan har husen aldrig fått. Vad kan det bero på?

Malmtorgsgatan. Ett och samma hus. Två olika färgsättningar. Varsamhet? Förvanskning?

Skyddsmärkningarna, dvs de verktyg som kommunen tilldelats för att efterleva de krav som ställs enligt PBL, används inte i Karlstad Kommun. Man verkar varken veta vilka de är eller hur de ska användas. Istället ligger verktygen oanvända i botten på verktygslådan, som förefaller stå undangömd i en mörk garderob. Allt medan Karlstads bebyggda miljöer, kulturhistoriskt intressanta eller ej, förvanskas och förfaller vind för våg. Här finns snart inte ett hus kvar som ser ut så som arkitekten avsåg att det skulle se.

Förhoppningsvis kan den nu inledda dialogen råda bot på det. Det är i så fall inte en dag för tidigt.

Karlstad Kommuns kulturmiljöinventering från 1984. Klubbad i Kommunfullmäktige.

Nedan hittar du inventeringen som pdf-filer. Ladda ner och kika på vilka hus och miljöer som pekades ut för 24 år sedan, och kolla om Karlstad Kommuns Stadsbyggnadsnämnd visat dem den synnerliga omsorg som Kommunfullmäktige gav dem i uppdrag att göra.

Inledning (innehållsförteckning, förord, ordförklaringar)

Centralorten Karlstad
Färjestad
Gräsdalen
Haga
Herrhagen
Hultsberg
Klara
Kvarnberget exkl sjukhusområdet
Marieberg
Norrstrand
Regementsområdet exkl kasernområdet
Romstad
Rud
Råtorp
Sjöstad
Sommarro
Strand
Sundsta
Södra Kroppkärr
Viken
Våxnäs
Älvåker

Tätorterna
Edsvalla
Molkom
Skattkärr
Skåre
Vålberg
Väse

Landsbygden
(0mfattar Alsters socken, Grava socken, Karlstad, Nors socken, Nyeds socken, Segerstads socken, Väse socken, Älvsbacka socken, Östra Fågelviks socken)

Byggnadsminnen
(Befintliga och föreslagna)

Förteckning (utpekade kulturhistoriskt intressanta byggnader, ej de som enbart ingår i en del av en kulturhistoriskt värdefull miljö)