Arkitekten och nyurbanisten Andres Duany talar om hur man bygger sk Lifelong Communities

Arkitekten och nyurbanisten Andres Duany talar om Lifelong Communities i Atlanta

Utformningen av gatufasaden, dvs hur byggnaden möter gatan, är oerhört viktig för att skapa trivsel i gaturummet. Oavsett om du anser dig vara modernist eller traditionalist, så gäller följande –om du lyckas få byggnaden att återspegla mänsklig aktivitet, så kommer den att bli lyckad och omtyckt. Och eftersom detta inte är något som lärs ut på dagens arkitektutbildningar så är vi noga med att i våra koder (byggnadsordningar) noga styra upp vilka typer av gatufasader som vi vill att man använder sig av när man bygger.

Detta var en av de saker som den världsledande arkitekten och nyurbanisten Andres Duany, från arkitektbyrån Duany Plater-Zyberk & Company, talade (se inslaget) om när han i Atlanta inför ett fullsatt auditoirum föreläste om sk Lifelong Communities, dvs hur man bygger samhällen som fungerar att leva i hela livet. Och när det gällde just utformningen av gatufasaderna fortsatte han att att prata om vilka som fungerar bra, och vilka som inte gör det.

Gatufasadens utformning är oerhört viktig för trivseln i gatumiljön. Vilken föredrar du?

Den mest populära gatufasaden är förstås skyltfönster, därefter följer verandor och grunda förträdgårdar. Dessa tre har ett alltigenom positivt inflytande på gatumiljön. Farstukvistar, dvs trappor som leder upp till en entréplattform, är också okey lösning. En neutral lösning är de indragna fasaderna med djupa förträdgårdar. Visst är det trevligt med blommor. Men människorna hamnar allt för långt borta från gatan.

Sedan har vi de tre direkt stadsmiljöfientliga fasadvarianterna, fortsatte Duany, som är döda, fönsterlösa väggar, parkeringsplatser och parkeringsgarage.

Han pratade också om hur man använder sig av grönområden i stadsplaneringen. Och poängterade att det inte i första hand är i mängden grönyta det brister, utan i hur grönytorna är utformade. Allt för mycket grönyta hamnar i direkt anslutning till husens privata baksidor, eller mellan sk hus i park, vilket resulterar i att de inte används.

Det är inte i mängden grönyta i stadsmiljön det brister, utan i designen av den. Vilken föredrar du?

I stället efterlyser Duany fler traditionella kvartersparker, som omges av träd och grönska samt har stora gräsytor och gångvägar, med sol och skugga och plats både för unga och gamla. Och med staket runt som gör dem möjliga att stänga av vid behov.

Raka fasader i gatuliv, eller fasader som vinglar hit och dit. Vilket föredrar du?

Vidare pratade han om hur man skapar ”sense of place” – rumslighet – och hur viktigt det är att byggnaderna står i raka led med kontinuerliga gatufasader, och inte vinglar fram och tillbaka.

Det är därför vi i våra koder – byggnadsordningar –alltid kräver att byggnaderna ska stå i raka led, inte vingla hit och dit. Detta är oerhört väsentligt för att man ska uppleva en positiv rumslighet i gatumiljön, förklarar Duany.

Som alltid levererar Duany den ena sanningen efter den andra och klär av dagens sätt att planera av in på bara skinnet, som alltid med glimten i ögat och med rader av talande och träffsäkra exempel. Har du en timme över på eller efter jobbet, och är intresserad av modern stadsplanering, så rekommenderar jag varmt inslaget. Här finns mycket att lära.

Tänkvärda tankar om modern stadsplanering med nyurbanisten och arkitekten Andres Duany

I ett inlägg på stadsmiljödebattören Johannes Åsbergs relativt nylanserade YIMBY Göteborg, systersajt till YIMBY Stockholm, hittar jag en länk till en video på Youtube där arkitekten Andres Duany, en av förgrundsgestalterna inom den sk nyurbanismen, i ett föredrag i San Antonio 1991 berättar om den moderna trafikplaneringens tillkortakommanden. Mycket tänkvärt och dessutom underhållande.

Videoklippet, som är en del av ett längre föredrag på ämnet nyurbanism som i sin helhet finns att se direkt via Youtube (uppdelat i nio videoklipp), är en bra inkörsport för dig som är intresserad av nyrbanism och modern stadplanering. Då de dessutom är underhållande så kan de vara ett bra sätt att kombinera nytta med nöje en regnig sommardag.

Andres Duany och hans fru Elisabeth Plater-Zyberk driver idag arkitektbyrån DPZ och tilldelades nyligen det prestigefyllda internationella arkitekturpriset 2008 Notre Dame Richard Driehaus Prize.

Tyggårdsviken och Barkassen skapar unika möjligheter för Karlstads citykärna att växa. Karlstad 100 000 skulle kunna bli Karlstad 200 000. Visionen om Sjöstaden Karlstad.

Foto: Platsen för utbyggnaden av framtidens Karlstad – Sjöstaden?

Det byggs i Karlstad idag i en takt som vi inte sett motstycke till på år och dag. Här sjuder av växtkraft och visionen om Karlstad 100 000 har gett välkommen luft under vingarna. Det känns positivt och kul. Och en väsentlig fråga som man bör ställa sig i detta sammanhang är i vilken riktning Karlstads citykärna ska växa? I dagsläget finns en unik möjlighet som skulle kunna lägga grunden till framtidens Karlstad. Karlstad 200 000. Sjöstaden.

En unik möjlighet för Karlstads stadskärna att växa. Ska vi ta den?

Karlstads stadskärna har i princip sett likadan ut och varit lika stor i omfång sedan 1880-talet (gul markering på flygfotot ovan). Man går från den ena till den andra delen på några få minuter. För en residensstad i en kommun med dryga 80 000 invånare kan det tyckas vara i minsta laget. Ska vi nu växa till att bli 100 000 i kommunen, vilket lär inträffa om sisådär 25-35 år med nuvarande tillväxtttakt, bör vi därför redan nu ställa oss frågan i vilken riktning Karlstads citykärna ska växa? Kanske är det dags för oss att redan nu lägga en plan för hur detta ska ske, så att vi inte bygger in oss i ett hörn och omringar citykärnan med murar av renodlade bostadsområden.

Två, som jag ser det, alldeles utmärkta områden som med fördel skulle kunna byggas som förlängda delar av Karlstads citykärna, är Tyggårdsviken och Barkassen, dvs områdena på ömse sidor om bassängen vid inre hamn. De ligger nära den befintliga citykärnan och är lätt åtkomliga via tunneln från Hamngatan. Här har vi ett gyllene tillfälle att lägga grunden till morgondagens Karlstad, en sjöstad med en citykärna som i förlängningen skulle kunna spänna från kvarteret Almen i väster, till Kanikenäshamnen i öster (gul plus orange markering på flygfotot ovan). Från gammalt till nytt. Från älvstad till sjöstad.

Så skulle Karlstad verkligen kunna bli staden vid vattnet, med kontakt både med Klarälven, kanalen, hamnbassängen och Vänerns kust. Vision Karlstad 100 000 skulle kunna bli vision Karlstad 200 000. Visionen om Sjöstaden Karlstad. Värmlands Venedig. Tittar man på kartan skulle detta vara en fullt möjlig vision. Och vilken stad det skulle kunna bli. Med långa promenadstråk längs vattnet och med en utpräglad hamnstadskänsla. En besöksstad av stort format. Tänk er tanken. Visst är den lockande?

Foto: Tynäsbåten stävar ut från inre hamn 1905. En målbild för det framtida Karlstad?

En förutsättning för att denna vision ska bli möjlig är att man tänker till redan idag. Så att dessa områden byggs som fullvärdiga stadsdelar, dvs regelrätta stadskvarter med utrymme för såväl boende som kontor och kommersiell verksamhet med handel, nöjen, parker och torg samt offentliga byggnader. Allt som vi förknippar med en dynamisk och levande citykärna. Redan idag måste vi staka ut de kvarter som ska bilda Sjöstaden Karlstad när den visionen blir verklighet om sisådär 100 år. Annars riskerar denna unika möjlighet att gå om intet.

I dagsläget är båda dessa områden planerade som mer eller mindre renodlade bostadsområden. Inte som levande stadskvarter. Men det mesta är ännu bara på planeringsstadiet. Så än finns tid för eftertanke.

Karlstad Kommun, Stadsbyggnadsnämnden, politiker, tjänstemän och byggherrar har nu ett gyllene tillfälle att utnyttja den tillväxtvåg man gemensamt lagt grunden till för att också lägga grunden till skapandet av morgondagens Karlstad – Sjöstaden. De är faktiskt en möjlighet att skriva in sig i historieböckerna.

Borde vi inte ta till vara den chansen?

(Artikeln skickad till NWTs debattsida 2007-10-19, se artikel)

• Läs också om utvecklingen av Västra Hamnen i Malmö ett liknande projekt som fått stadsplanerare från hela Europa att vallfärda till Malmö. Ladda ner pdf om tankarna bakom Västra hamnen och Bo01 ”Stad för människan och miljön” samt om ”Planer och strategier för Västra Hamnen”.

Visionen för Västra Hamnen är att den nya stadsdelen ska bli en komplett stadsdel för boende, service, arbete och studier. Västra Hamnen ska ha innerstaden som förebild med täthet och intimitet som ledord. Samtidigt måste Västra Hamnen stå rustad att möta framtidens ännu okända krav. Västra Hamnen ska återupprätta Malmös möte med havet. Gatu- och parkstråk från Malmös innerstad ska utan avbrott kunna löpa vidare genom Västra Hamnen och mynna ut i kontakten med Öresund. Liksom Bo01-området ska hela området präglas av en arkitektonisk mångfald, därför ska många olika byggherrar och arkitekter involveras i utbyggnaden. Att bo vid vattnet är en viktig kvalitet. Västra Hamnens unika läge som fortsättning på Ribersborgsstranden och med promenadavstånd till innerstan gör stadsdelen mycket attraktiv. Men Västra Hamnen ska också bli en stadsdel för alla malmöbor. Parkerna, torgen, platserna och kajerna ska utformas så att de lockar besökare från hela stan.