NWT skriver om hur Sola i Karlstads värdhus hamnade på soptippen

I NWT kan vi den 6/10 2007 läsa historien om hur den i många stycken intakta grunden till det som en gång var Sola i Karlstads värdhus påträffades (se tidigare artikel här på bloggen) i samband med de arkeologiska utgrävningarna för Mitt i City, men sedan kastades på soptippen. ”Vi arkeologer gör ingen skillnad på människor och människor”, säger dåvarande arkeologen Martin Karlsson, idag chef för Värmlands Museums kulturmiljöenhet. ”I och för sig har Sola stort symboliskt värde för Karlstad (jovars, reds.anm.), men så fungerar Kulturminneslagen”, fortsätter han, i en serie uttalanden som alltmer framstår som ett tamt försök till försvarstal.

Nej, det luktar synnerligen unket om hela historien kring det här ärendet. Nog borde, och det inser alla och envar som läser denna historia, arkeolog Martin Karlsson ha reagerat på det anmärkningsvärda fyndet. Men han är naturligtvis långt ifrån den enda som borde ha gjort det. Massor av befattningshavare på olika nivåer, såväl inom kulturmiljövården som från kommunalt håll borde väl rimligen ha reagerat och insett vilket värde ett sådant fynd, rätt förvaltat, skulle kunna ha fått såväl kulturhistoriskt som för byggandet av varumärket Sola i Karlstad. För att inte tala om vilken attraktionskraft det kunnat addera till Mitt i City.

Nu är solas värdshusgrund absolut historia. Den kommer aldrig kunna hittas av någon framtida arkeolog. Nu ligger den istället på en soptipp någonstans. Ingen vet riktigt var. Men förhoppningsvis kommer historien om hur det gick till att berättas om och om igen. I århundraden. Och namnen på alla er som självklart borde ha reagerat, men som istället valde att stå passiva, kommer därigenom att hamna i historieböckerna. Från kapitalstarka lokala investerare med gamla fina Karlstadnamn, via ansvariga kommunalpolitiker som kommunchefen, marknadschefen, alla byggnadsnämndens ledamöter, till kulturmiljöansvariga på länsstyrelsen och muséet. Jag kommer personligen att dra mitt strå till stacken för att medverka till att samtliga era namn adderas till den historieskrivningen. Så får framtida generationer av Karlstadbor bedöma era insatser.

”Det är lätt att vara efterklok”, säger Martin Karlsson i artikeln. Efterklok? Lätt? Vad menar han? Vem är det som är efterklok? Han? Jag? Några andra? Är det överhuvudtaget någon i det här gänget som lärt sig något av den här historien? Det vore onekligen klädsamt och torde milt sagt finnas utrymme för ett visst mått av självkritik.

Det är i sanning en sorglig bild av kulturmiljöengagemanget i Karlstad i början av 2000-talet som tagits till historieböckerna. Vågar vi tro på en förbättring framledes?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s