Begin with the end in mind. Några tankar om stadsmässighet och utbyggnaden av Karlstad city.

Planeringen av Södra Hamnen i Helsingborg. Foto: Bertil Hagberg

Hösten 2007 påbörjades ett projekt i Helsingborg, Södra hamnen, som i många stycken påminner om det som idag pågår kring Inre och Yttre Hamn i Karlstad. Men, i motsats till i Karlstad, sker planeringen här genom öppen debatt med medborgarna och inblandade aktörer. På Helsingborgs hemsida läser jag bl a:

Men hur vill vi ha det i Södra hamnen? Kanske ska vi försöka vidareutveckla de kvaliteter som finns på Söder och ta fasta på hamnbebyggelsen t ex i form av Tretornfabrikens och sockerbrukets robusta tegelarkitektur. Dra Söders charm västerut mot hamnen och Öresund, med gator, torg, parker, kajpromenader och lokaler i bottenvåningarna. Vi vill eftersträva det attraktiva och spännande stadslivet – klassiska europeiska stadsbyggnadskvaliteter på Söders villkor. Vi kommer att bjuda in till debatt om Södra hamnen och utvecklingen kan följas i SHIP-lokalen på Bredgatan 11, i fd Tretornbyggnaden.

I Karlstad saknas tyvärr denna möjlighet till en kontinuerlig, levande dialog. Här håller man istället envist fast vid sina traditionella så kallade samråd, som ingen, eller i alla fall extremt få, någonsin går på. I den senaste debatten i NWT (I fokus på temat stadsmiljö) har medborgarna visat att frågor om hur staden byggs i högsta grad engagerar och berör dem. Och en dominerande merpart av dem som gjorde sig hörda var dessutom starkt kritiska till det sätt som man hanterar staden på. Vill man skapa förutsättningar för en levande dialog kring stadens utbyggnad borde man tänka om kring samråden och försöka hitta nya former för dem. Varför inte kika just på upplägget som jobbar efter i Helsingborg.

Modeordet framför andra i den svenska stadsmiljödebatten är idag stadsmässighet. Med stadsmässigt avser man en levande blandstad, med publika verksamheter, butiker, caféer och restauranger i bottenvåningarna, och kontor och bostäder ovanpå. Men också med gator, torg och parker. Och liv under dygnets alla timmar. Stad, så som den byggdes förr i tiden helt enkelt. Inte bostäder för sig. Kontor för sig. Och butiker för sig.

Stadsmässighetens otvivelaktiga grundfundament är, och har alltid varit, omsorgen om det offentliga rummet, dvs gaturummet. En stad som vänder sig till, är tillgänglig och inbjudande för den som vandrar gatan ner, det är en stadsmässig stad. För att åstadkomma denna stadsmässighet, detta offentliga rum, krävs först och främst att fastigheternas bottenvåningar utformas så att de ger möjlighet för kommersiell verksamhet. Den regeln har gällt sedan urminnes tider. Och såväl i småstaden som i storstaden. Utan ett levande offentligt rum kan man aldrig få levande stad. Att värna det är därför en absolut förutsättning om vi vill åstadkomma det vi kallar stadsmässighet.

I teorin låter detta ju enkelt, eller hur? I praktiken visar det sig oerhört mycket svårare att åstadkomma. Varför, kan man fråga sig? Frågar man stadsplanerarna själva så hävdar de att exploatörerna är ovilliga att bygga på det här sättet. Kommersiella lokaler i bottenplanen, det är riskfyllt. Tänk om de inte blir uthyrda. Renodlade bostadshus, det ger däremot klirr i kassan. Vattennära lägen och allt. Gör man sedan parkeringar i bottenplanet så blir hyresgästerna jättenöjda. Då kan de parkera utanför dörren. Jag förstår om lägenhetsinnehavarna gillar den lösningen. Men vad tycker övriga stadsbor? För någon levande stadsmiljö blir det inte med en typen av byggande.

Men hur ska vi då göra för att åstadkomma den önskade stadsmässigheten? Tyvärr tror jag knappast att det är lönt att vädja till byggarna och exploatörerna att bygga mer stadsmässigt. Och det är väl knappast heller exploatörerna som ytterst ska bestämma hur staden byggs.

I mitt tycke borde i stället Stadsbyggnadsförvaltningen kliva fram, ställa hårdare krav på stadsmässigt byggande och ta ett mer synligt ansvar för staden än man gör idag. Karlstads kommuns stadsplanedirektör Gunnar Persson och nyutnämnde biträdande stadsarkitekt Pär Höjman är båda rutinerade och erfarna och borde i större omfattning än idag göra sina röster hörda i media. Det är ju trots allt de som i slutändan ansvarar för planerna som staden sedan byggs efter. I alla andra städer är just dessa röster tongivande i Stadsmiljödebatten. Jag skulle gärna se att de blev det också här i Karlstad. Här finns kompetensen och de planmässiga styrmedlen. Ska vi någonsin kunna bygga stadsmässigt igen så måste direktiven och styrningen komma från Stadsplanerarna själva.

I detaljplanen för kvarteret Barkassen i Karlstad, dvs det område i Inre Hamn där det redan flyttat in folk idag, betonar man på flera ställen vikten av att området ska bli just stadsmässigt, med en blandning av butiker, kontor och bostäder. Och ett särskilt kvalitetsprogram har till och med utfärdats för samordning av det offentliga rummet. Det låter bra. Så långt.

Tyvärr har man bara ställt krav på en viss mängd butikslokaler i bottenvåningen på de fasader som vänder ut mot vattnet. Konsekvenserna av detta ser man redan idag i kvarterets inre gata. Här lyser nämligen allt vad stadsmässighet och omsorg om gaturummets gestaltning med sin uppenbara frånvaro. Här har man lagt parkeringsdäck i bottenvåningarna på husen vilket fått till följd att fasaden mot gaturummet består av kompakta, döda och avvisande tegelväggar. Detta är så långt från stadsmässighet man kan komma. Det är inte bra stadsplanering, oavsett vem som är ansvarig för den. Den typen av byggande borde förbjudas i alla innerstadsmiljöer.

Enligt vad jag hört ryktesvägen har man gjort samma misstag kring det torg – trapptorget – som planerats inne i området, dvs inga kommersiella lokaler i bottenvåningarna. Ett torg omgivet av fastigheter utan kommersiella eller offentliga lokaler i bottenvåningarna. Hur har ni tänkt er att det ska kunna bli ett levande torg?

Jag måste tillstå att jag känner mig tveksam till det sätt som man så här långt levat upp till ambitionen om stadsmässighet. På allt för många gator saknas butikslokaler helt. Och på flera av de gator där de faktiskt existerar är det för glest mellan dem. Nästan som om man placerat ut några plikskyldigt så att man ska kunna ha ryggen fri från kritik. Så att man kan säga: –Vi har visst butikslokaler. Kolla här. Nej. Det jag ser gör mig orolig för hur den fortsatta utvecklingen av området kommer att se ut. Riktigt orolig.

Här är mitt tips. Stanna till. Fundera ett tag. Och gör en övergripande väl genomarbetad grovplanering, en stadsplan, där man tar tillvara alla de unika stadsbyggnadsmöjligheter som hela området vid Inre Hamn erbjuder för Karlstad. Då menar jag för hela området. Från tunneln vid Löfbergs Lila ut till Yttre hamnens kaj. Lär av projekten i Lomma och Helsingborg. Eller, för all del av dem som planerade Karlstad efter branden. Den rutnätsstad de ritade 1865 lever vi i än idag. Och ta gärna hjälp av utomstående inspiratörer. Se er omkring i Sverige, Europa och USA efter förebilder.

Begin with the end in mind, som min systers amerikanske fd man, en av USAs framgångsrikare investerare, alltid brukade säga. Börja med slutmålet i åtanke. Planera sedan för att skapa förutsättningar för utvecklingen av den stadsmässighet ni talar om. För ett levande gatuliv och ett levande offentligt rum. Ställ därför tydligare krav på en långt högre andel offentliga lokaler i bottenvåningarna än idag. Inte under 80%. Helst inte ens under 90%. Lär av Karlstads city, där det offentliga gaturummet till nära nog 100% består av kommersiella lokaler. Locka med förmånliga hyror under uppbyggnadsfasen. Och låt samtidigt området få växa ytterligare en våning på höjden här och där för att skapa en större täthet och ett större kommersiellt underlag.

Men en levande stad behöver också dragplåster i form av offentliga lokaler. Så varför inte anlägga det omtalade konserthuset här, kanske ett nytt badhus med spa-anläggning och gym, och varför inte en skola. Och lägg kraft på att stärka det offentliga rummet med rejält tilltagna och snygga torg, parker, grönytor med fokus på gångtrafikanter och cyklister. Det skulle kunna bli så oerhört bra.

Men framför allt. Lyssna på amerikanens råd. Begin with the end in mind.

PS. Vill du läsa om liknande projekt där man gjort just detta, så läs om Lomma Hamn utanför Malmö, Södra Hamnen i Helsingborg eller det pågående och mycket framgångsrika stadsmiljöarbetet i Köpenhamns innerstad.

Annonser

9 responses to “Begin with the end in mind. Några tankar om stadsmässighet och utbyggnaden av Karlstad city.

  1. Verkar dessvärre som om grönytor och öppna platser snart är ett minne blott.
    Våra styrande är uppenbarligen av den uppfattningen att gröna, öppna ytor enbart är bra för en sak. Att bebygga!
    Att – som du skriver – göra något med planer för framtiden är otänkbart.
    Titta bara på den nuvunna glädjen att tillgodose alla lågprisaffärer för mat med lämpliga tomter. En parodi utan dess like. Alltid är det något trivsamt grönområde som får sätta livet till.

  2. Grönområden var det ja! Finns hur många som helst av den sorten. Det kan alla som har ögon att se med konstatera!
    Klagomuren dyker upp vad det än gäller. ”Bygg inte här”, ”bygg inte på det sättet”, ”husen är för höga”, ”husen skymmer min utsikt”, ”huset är för fult”. ”Vansinnigt att bygga här pga översvämmningsrisken”! ”Karlstad i riskzonen för översvämningar”! ”Det blir för mycket trafik på vår gata”, etc, etc! Vad trött man blir! Karlstad är en stad som ligger drygt 40 meter ÖVER havet!!!??? Karlstad är en stad där majoriteten av befolkningen gillar att det byggs nu äntligen! Gilla läget eller flytta! Inse att ni bor i en levande, växande stad och inte på landsbygden! Heja Holm!

  3. >Peter

    Jag håller med dig. Synen på grönytornas värde är inte alltid vad man skulle önska sig. Butikernas placeringar är jag tyvärr dåligt insatt i. Men en envånings Lidl-lada ett stenkast från Stadsträdgården och Mariebergsviken känns som synnerligen dåligt genomtänkt stadsplanering. Där borde man självfallet bygga ett snyggt hus med butikslokaler (för Lidl och evt andra) i bottenplan, kanske kontor en trappa upp och så 2-3 våningar med bostäder ovanpå det. Med balkonger mot parken och vattnet. Hela det kvarteret kan komma att bli ett av Karlstads populäraste på sikt. Om det byggs rätt från start.

  4. >Sommelier

    Härligt engagemang där! Kul att du vill vara med och tycka till 🙂

    Om du läser genom inläggen och kommentarerna här på Stadsmiljöbloggen så ska du se att det finns både ris och ros. Tanken bakom bloggen är att försöka skapa en öppen debatt om hur staden byggs. Så att fler får vara med och säga vad de tycker. Som du till exempel.

    Staden tillhör ju faktiskt oss alla. Och då bör alla som har en åsikt också få rätt att yttra den. Håller du med mig?

    Sedan står det ju var och fritt att ha sin egen åsikt. Vissa saker gillar man. Andra saker ogillar man. Och man kan omöjligen vara överens om allt. Sedan är det alltid intressant att höra hur andra tänker och resonerar. Att fördjupa samtalet. Även om man inte delar deras åsikter.

    Personligen tycker jag, och de flesta som jag möter, att det är jättekul att Karlstad växer. Precis som du gör. Men jag, och många andra, är kanske inte alltid lika okritiskt positiva till det som du förefaller vara. Men, så ska det ju vara. Var och får ju tala för sin sak. Alla röster ska få göra sig hörda tycker jag. Det är liksom demokratins fundament. Och det vore ju märkligt om alla tyckte samma sak. Eller hur?

    PS. Det där med översvämningsrisken i Karlstad råder jag dig att läsa på litegrann. Så klarnar nog ett och annat på den fronten. Jag ska dock villigt erkänna att jag föll i precis samma grop som dig innan jag själv läste på 🙂 DS

    Hoppas du tar tillfället i akt att tycka till fler gånger. Fler röster behövs i debatten!

  5. Jag håller inte riktigt med dig där betr översvämningsrisken. Vatten rinner ju som bekant nerför en lutning och därför kommer det alltid att vara så att våra kustområden ligger sämre till när havsnivåer stiger. Insjö- och älvvattnet kommer ju pga naturlagarna röra sig ner till lägsta jämviktsnivån. Det enda skälet till att kommuner runt Vänern sägs drabbas beror på det satts upp hinder för vattnets flöde, t ex vid Trollhättan. Sen kan man ha åsikter om det blir mer regn när temperaturen stiger och/eller om havets eventuellt ökade utbredning gör sannolikheten för regn större. Faktum kvarstår oavsett…..vatten rinner nerför en lutning…..och i änden på den lutningen ligger ju Göteborg…….du vet, staden där man bygger vid vattnet.
    Det kan väl inte vara så att kommunerna runt Vänern är mindre viktiga än Göteborg och att det är skälet till varför Vänerkommunerna skall hålla igen med sjönära bebyggelse? Det vore välgörande om våra kära politiker och de små miljöutredarna på diverse länsstyrelser gav besked i den frågan.
    Skall man tala om översvämningsrisker nånstans så borde definitivt det expansiva Skåne, Göteborg eller Stockholm vara det man talar om först. Det är det dock nästan ingen som gör. Beror det på att det finns fler viktiga beslutsfattare och fler människor med tolkningsföreträde bosatta i dessa områden?

  6. Hej igen 🙂 Jag får tillstå att jag inte är någon expert på översvämningsscenarion. Där sätter jag min tilltro till dem som har tid att studera det. Men, jag lovar att fördjupa mig ytterligare i frågan. Känner nog att jag borde vara bättre påläst här.På det stora hela är jag benägen att hålla med dig om att riskerna rent allmänt diskuteras lite för lite i stadsbyggnadsdebatten. Eller också har jag missat det. Som sagt. Jag ska fördjupa mig ytterligare så fort jag får tid. Så får vi återkomma till den frågan. Sitter och jobbar över på kontoret nu, och börjar få lite hemlängtan 🙂

  7. ”Renodlade bostadshus, det ger däremot klirr i kassan. Vattennära lägen och allt. Gör man sedan parkeringar i bottenplanet så blir hyresgästerna jättenöjda. Då kan de parkera utanför dörren. Jag förstår om lägenhetsinnehavarna gillar den lösningen.”

    Fast gör de det? Jag tror att det finns en stor förbisedd grupp av människor som inte gillar det. Jag är en av dessa och Yimby i Stockholm har nu över 1700 sympatisörer som alla vill se att det byggs ordentlig stad igen. Jag tror att allt fler börjar fatta och att allt färre vill bo i dessa standardiserade nyfunkis-miljonprogram. Det är helt enkelt för urbota trist att bo i dem! Det är bara en upprepning av samma gamla döda förortskoncept. Och den riktiga staden kommer att fortsätta att öka i pris och bli än mer segregerad mot andra områden.

  8. Jag sympatiserar helt med den ambitionen. Och brinner för den precis som ni gör. Det finns helt säkert båda typer av människor. Det finns absolut en stor grupp människor som vill leva i en levande, urban stadsmiljö med ett stort utbud runt knuten. Inte minst finns ju det trycket på storstäderna. Men absolut också bland många även här i Karlstad. Jag tror helt klart att det finns en växande efterfrågan rent generellt på ett urbant boende. I en stad som Karlstad har vi cok också stora grupper av äldre, välbärgade människor vars barn sedan länge flyttat ut och som nu vill sälja sin villa och flytta till en lägenhet inne i stan. De vill dock fortfarande kunna parkera bilen utanför entrédörren, och är inte speciellt intresserade av stadens utbud. De vill helt enkelt slippa ansvaret för villan. De är kapitalstarka och inte priskänsliga. Dem har vi massor av i Karlstad och byggarna slåss om att få sälja dyra bostadsrätter till dem. Då blir det låg punkthusfunkis med parkeringsgarage och döda betongväggar i bottenvåningen. Och inga butiker i bottenvåningarna. För en massa spring utanför dörren av skrikande barn och högljudda ungdomar vill de inte ha. Jag förstår deras bevekelsegrunder. Men tycker ändå inte att den typen av byggande är förenlig med de förutsättningar som gäller för en levande innerstad. Den typen av boenden borde man därför i mitt tycke tillfredsställa utanför, eller i nära anslutning till citykärnan. Varför inte i vacker naturmiljö? Det har vi gott om här i Karlstad. Staden måste ha integritet för att överleva. Och den måste stadsplanerarna värna. Annars blir det pytt i panna av alltsammans. Och det vinner ingen på. Varken i Karlstad, Stockholm eller Göteborg.

  9. @Sommelier: Vad gäller översvämning: läs Klimat- och sårbarhetsutredningen http://www.sou.gov.se/klimatsarbarhet/

    Finns ingen anledning att fortsätta någon diskussion om detta innan du har grundläggande fakta. Lyckligtvis är dessa fakta både lättillgängliga och pedagogiskt formulerade.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s