I Norra Djurgårdsstaden byggs det variationsrik, stadsmässig blandstad. Varför inte på Tyggårdsviken?

Modern stadsplan för Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Målning av Kristoff Laufersweiler, Sweco FFNS. Klicka på bilden för ett större format.

I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm planeras en ny modern stadsdel, på ett område som inte alls saknar likheter med Tyggårdsviken i Karlstad. Här finns kanalen, hamnområdet och udden mot vattnet. Men där upphör också alla likheter.

I Norra Djurgårdsstaden bygger man nämligen tätt, kvartersbundet och i högsta grad varierat och stadsmässigt. Här finns inga monotona förortslängor så långt ögat når. Inga hus på pelare. Och inga höghus som ska ”markera udden” eller ”ge området karaktär”.

Här finns all den stadsmässighet som Karlstad Kommun efterlyser i sitt detaljplaneförslag, men som Sture Emanuelssons och Wingårdhs förslag till Tyggårdsviken så totalt saknar. Här finns kvarteren, gatorna, torgen och funktionsblandningen. Och tack vare det också plats för fler bostäder på samma yta. Här, i Norra Djurgårdsstaden, skapas förutsättningarna för framväxt av en ny levande stadsdel, med butiker, caféer, handel, kontor och bostäder.

I Emanuelssons och Wingårdhs sterilt förortslika förslag lyser de förutsättningarna totalt med sin frånvaro.

Låt samma arkitektfirma, Sweco FFNS, rita ett förslag till Tyggårdsviken. Låt det som byggs präglas av en mycket större stadsmässighet. Det skulle alla tjäna på. Staden, stadsmiljön och stadsborna utan någon som helst tvekan. Men även Sture Emanuelsson och alla hans konsortiekamrater samt övriga exploatörer i Inre Hamn.

Annonser

2 responses to “I Norra Djurgårdsstaden byggs det variationsrik, stadsmässig blandstad. Varför inte på Tyggårdsviken?

  1. Jonas Bergkvist

    Vad pratar du om? Det byggs inte mycket alls i Norra Djurgårdsstaden ännu, och det 170 m höga bostadshuset som antagligen blir det högsta i stadsdelen låter ganska högt om du frågar mig. Du kanske hatar monotona längor och pelare, själv ställer jag mig mer tveksam till hur butiker, caféer och kontor som från första början påtvingas ett nybyggt kvarter ska kunna skapa nåt ”levande”.

  2. Hej Jonas! Det jag pratar om i detta inlägg är mina reflektioner kring de planer som då, i mars 2008, förelåg. Jag hade också samtal med dåvarande projektledaren som hade mycket höga ambitioner just när det gällde att åstadkomma levande blandstaden, dvs en förlängning på city.

    Sedan inlägget skrevs har jag inte följt projektet annat än på avstånd och jag tycker mig se att de höga ambitioner man inledningsvis hade urlakats på resans gång. Det förvånar mig inte då byggherrarna sällan vill ta ansvar för att skapa förutsättningar för levande stadsmiljö.

    De vill bygga högt och exklusivt och göra maximal vinst på kortast möjliga tid. Och casha hem pengarna fort. Helst innan de bygger. Med den sortens stadsplanering kan vi glömma levande blandstäder. Därför måste det till en övergripande stads- eller områdesplan som ställer krav på vad som ska byggas, var och hur.

    Utan offentliga bottenvåningar i fastigheterna kommer den levande stadsmiljö som vi ser i innerstaden (innanför tull i stockholms fall) aldrig att uppstå. Det tror jag alla som är någorlunda insatta i stadsplanering är tämligen ense om.

    Överallt i Sverige rullas exklusiva bombmattor av dysfunktionella bostadsområden ut. Områden som aldrig någonsin kommer att utvecklas till levande blandstad. Detta är för de flesta väl känt. Här finns alldeles uppenbart ett systemfel.

    Som jag ser det handlar det i grunden om att dagens system med kommunala översiktsplaner och exploatörsgenererade detaljplaner inte fungerar. Som jag ser det skulle vi behöva se över detta system och återinför stads- eller områdesplanen som ett kommunalt planeringsverktyg.

    I mars 2008, när jag skrev inlägget, var planen för Norra Djursgårdsstaden i mina ögon det första riktigt ambitiösa förslaget i denna riktning. Och även om det kanske såg lite krystat ut så var det ändå ett riktigt seriöst försök att nå längre. Om detta handlade alltså mitt inlägg.

    Hur ser du själv på saken? Och nyfiken som jag är funderar jag lite på vad du jobbar med? Vore kul om du svarade och utvecklade dina egna tankar kring problematiken.

    Mvh,

    Peter Sörensen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s