Husen på Vågmästaren byggda med kritiserad byggmetod


Nytt inte alltid bättre än gammalt. Undermåliga konstruktioner i Vågmästaren.

I dagens NWT kan vi i en artikel med rubriken ”Vågmästaren kan få fuktskador” läsa om att husen i kvarteret Vågmästaren, de hittills dyraste husen i Karlstad, byggts med en starkt kritiserad byggmetod med en putsyta applicerad direkt på frigolit, sk enstegstätning. Här på Operation Karlstads Stadsmiljöblogg uppmärksammade vi problemet redan hösten 2007 i ett antal artiklar (1,2).

–Enstegsmetoden har använts i fler än hälften av lägenheterna där nere, säger Pär Adolfsson, avdelningschef för NCC Boende i Karlstad i artikeln i NWT.

Byggmetoden har de senaste åren varit förmål för debatt då hus byggda med denna metod i flera fall drabbats av stora fuktproblem och fuktskador. Vid en snabb titt kan husen uppfattas som traditionella putsfasader, likt dem på våra gamla klassiska stenhus från 1900-talets början. Detta är emellertid i högsta grad en synvilla. Medan de gamla husen har ett tjockt kalkputslager som ligger utanpå en tjock tegel- eller trästomme, har de nya husen bara en tunn sprutputsad yta lagd ovanpå ett underlag av frigolit och träreglar. I den gamla konstruktionen kan fukten vandra genom naturmaterialen, medan den i den nya stängs inne och får frigoliten och träreglarna att ruttna. Ett faktum som varit väl känt sedan länge.

Trots detta valde alltså NCC fram till i somras att ignorera kritiken. Även byggföretagen Skanska och JM har struntat i kritiken och fortsatt att bygga hus med denna metod, som, kan man anta, är billig. Bland annat är de sk BoKlok-husen på Södra Råtorp byggda på detta vis. Och säkert många, många andra hus här i det expansiva Karlstad också. Hur är det t ex med Mitt i City?

Modern byggteknik med tunn puts direkt på isolermaterial i kombination med de senaste årens rikliga regnande kommer att ge omfattande problem med fukt och röta inom en tioårsperiod. Det spår Kenneth Sandin, lektor och forskare vid avdelningen för byggmaterial vid LTH i Lund, läser vi i en artikel i Sydsvenskan i augusti 2007.

–Och inga försäkringar gäller längre, säger han i samma artikel. Försäkringsbolagen menar att problemet är så känt numera, att röta i väggarna inte kan anses som en oförutsedd skada.

I de flesta fall lämnas besynnerligt korta garantitider på moderna hus. Ofta bara 2-3 år, vilket naturligtvis är orimligt kort för realinvesteringar i den här storleksordningen. Men, husköparna är godtrogna och litar på de stora byggbolagen. Och när garantitiden väl gått ut kan ingen ersättning krävas av dem som en gång byggt husen.

Enligt vad Operation erfar har byggföretagen nu påbörjat jakten på nya konstruktioner, en av dem är sk luftad tvåstegstätning, även den dock en omtvistad lösning. Problemet med dagens lösningar är att man försöker att bygga fullkomligt fukttäta fasadskal, vilket nära nog är omöjligt, inte minst då det ställer extremt höga krav på noggrannhet vid byggprocessen. Ett följdproblem blir dessutom att fukt som ändå skulle ta sig in, t ex kondens, inte heller tar sig.

I gamla hus byggde man konstruktioner av organiskt material, som sten, tegel, kalkputs och trä, vilket tillät en viss fuktvandring utan att skada varken husets konstruktion eller dess inneboende. I allt fler sammanhang höjs nu röster om att man borde återgå till de gamla, beprövade byggmetoderna som gav friska hus och boendemiljöer. Men det verkar ha gått prestige i frågan och för den ingenjörsdominerade branschen skulle detta sannolikt innebära en svår nesa. Så jakten på nya moderna, och billiga, ingenjörslösningar går vidare.

Dyrare och dyrare för husköparna, och billigare och billigare konstruktioner av de kortsiktigt vinstmaximerande husbyggarna. Hur länge ska husköparna acceptera detta?

Läs också: Varning för fukt (Byggvärlden 13 mars 2008), Nybyggen i Lund fuktskadade (Byggvärlden 14 mars 2008).

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s