Göteborgsformgivare efterlyser mer känsla och fantasi i utformningen av stadsbilden

Lars Johanssons förslag till utformning av älvstranden i Göteborg.

Lars Jonssons förslag till utformning av södra älvstranden i Göteborg.

Jag efterlyser, som många andra, mer känsla och fantasi i den kommande stadsbilden, skriver formgivaren Lars Jonsson i en artikel med rubriken ”Låt formen berika Göteborgs älvstrand” i GP Debatt. Jonsson för i artikeln fram en rad intressanta tankar.

Att det finns tankar om en varierad och relativt småskalig bebyggelse på södra älvstranden är bra. Det hindrar dock inte att några karakteristiska landmärken kan få finnas med. De skulle tillföra en mer accentuerande profilering till området, tillika till Göteborg, och ge en intressant dynamik i miljön.

Därutöver är det trevligt att kunna vandra på smågator mellan Stora Badhusgatans öppna esplanad och kajen. I detta område kan det öppna sig piazzor som skapar trevnad och småskalighet i kvarteren, lite likt i Rom. Här kan konstverk finnas som skapar bra orientering, eller enskilda spännande träd som robina, ginko och tulpanträd.

Låt hantverkare och konstnärliga yrkesgrupper få möjlighet att ha lokaler i området genom reglerande avtal om byggrätterna till de attraktivaste husen. Använd varierande material i byggnationen och låt vissa av husen vara av trä och hämta inspiration från Majorna och Haga och återge Göteborgs speciella byggnadstradition men ha en modernistisk tappning som bär kontakt med historien.

Se där. Förslagen känns moderna, genomtänkta och låter lysande tycker jag. Och jag skulle gärna se samma typ av idéer diskuteras när det gäller nya områden i Karlstad, som t ex Tyggårdsviken. De idéer vi hittills sett i media, signerade Wingårds Arkitektkontor, bär få spår av den variation och småskalighet som krävs för att åstadkomma en intim, levande stadsdel. Ändå är det ingen som opponerar sig. Visst är det konstigt…?

I Göteborg är stadsmiljödebatten levande och dynamisk, och såväl arkitekturjournalister, arkitekter, politiker, formgivare som vanligt stadsmiljöintresserat folk bidrar till detta genom spännande och tänkvärda inlägg, främst i GP. I Karlstad lyser den debatten tyvärr med sin frånvaro.

Varför är det så? Vad ska vi göra för att få igång en levande debatt också här i Karlstad?

Läs också ”I Norra Djurgårdsstaden byggs det variationsrik, stadsmässig blandstad. Varför inte på Tyggårdsviken?” samt ”Vilken stadsmiljö är det vi ska ha inne i centrala Karlstad?

7 svar till “Göteborgsformgivare efterlyser mer känsla och fantasi i utformningen av stadsbilden

  1. grymma visioner, jag håller på dig !

    lukas pettersson

  2. Av detta bidde det, som vanligt ingenting. Om två år kommer Kanikenäset att var en mycket mer spännande plats än Södra Älvstranden. Sannolikt kommer det aldrig att byggas någonting i den delen av Göteborg.

    • Jan. Artikelförfattarens intention var inte att diskutera Södra Älvstrandens vara eller inte. Utan hur nya stadsdelar utformas. I detta avseende delar jag helt hans åsikter. Och jag har skrivit om det många gånger både här och på andra ställen. Kunde vi medverka till att det som byggs blir vackert, anpassat till platsen, gemytligt och ekologiskt hållbart så tror jag att mycket av det motstånd som jag upplever att du allt mer kommit att stå på barrikaden för att racka ner på, skulle lösas upp som dimslöjor i morgonsolen.

      Tyvärr är vi många som upplever att det mesta av det som byggs saknar dessa värden. Och som vill väcka debatt om detta. Om detta handlade artikeln. Vore intressant att ha dig också med i den diskussionen. Vilka nybyggda områden skulle du vilja lyfta fram som goda exempel?

      Du nämner Kanikenäset som ett bra exempel. Har du sett planerna för Kanikenäset? Jag önskar att jag kunde dela din uppfattning att de är spännande. Istället saknar de i mina ögon just de aspekter som jag ovan beskrivit. Och som artikeln tar upp. De saknar samordning, helhetssyn och övergripande idé. Allt som borde känneteckna god stadsplanering. Små markplättar planeras utan omsorg om hur de ska interagera med intilliggande nybyggen eller med befintlig bebyggelse. Tvärtom vad du förutspår ser jag med oro och förvåning på den låga stadsbyggnadskvaliteten i det som byggts och planeras i hela det område som sträcker sig från Löfbergs Lila ut till Yttre hamnen. Jag ser istället oplanerad, idélös förortsbeyggelse i princip utan några som helst stadslika egenskaper eller kvaliteter. Vad ser du?

      Vore intressant att höra vad det är som du tycker är så bra. Barkassen? Pinassen? Vågmästaren? Bryggudden? Karlstadshus planerade bygge vid gamla varvet? Det planerade höghuset som jag hört ryktas ska byggas på udden där paddelklubbens klubbstuga ligger? Eller det som ska ligga alldeles intill?

  3. Stod längst upp i Ahlmarkshuset 99 och tittade bort moit Intre Hamn och tänkte att ”Gud, halva innerstan ligger öde, det går åt helvete med den här stan”.
    Det som gläder mig nu är att det byggts och att Karlstads innerstad med det tillförs tusentals människor som kan skapa en levande stad. Dessutom tycker jag riktigt mycket om Bryggudden.
    Men det viktiga är att det byggdes. Alternativet till det kan du se i Göteborg: efter alla fina visioner har vi fått en innerstad där dom finaste tomterna gjorts om till lågintensiva parkeringsplatser.

  4. Som sagt Jan. Det både jag och skribenten i den andra artikeln försöker att diskutera är hur det byggs. Som på Bryggudden. Vad är det för kvaliteter du ser på Bryggudden?

    När byggandet inte lever upp till de vackra visionerna så borde man fråga sig varför och försöka komma tillrätta med det. Inte skrota visionerna och bygga plan- och visionslöst. Vind för våg. Det är knappast en särskilt intelligent eller hållbar väg att gå.

    Precis som i Göteborg finns här i Karlstad samma högtravande visionsdokument som du nämner. Där man talar vackert om blandstad, stadsmässighet och kvalitet. Dock saknar det som byggs nästan undantagslöst i princip alla de egenskaper som beskrivits i visionerna. Här byggs monofunktionella, segregerade, glesa, sönderbrutna och förstadsmässiga bostadshus och -områden. Inte stad.

    Mot den bakgrunden skulle jag vilja hävda att det är olyckligt att det ändå byggs. Stadsbyggande är inte någon experimentverkstad. Misslyckanden kan få allvarliga konsekvernser för stadens möjligheter att expandera och växa. I synnerhet i Karlstad där de områden som nu planeras är av vital betydelse för citys möjligheter att växa mot vattnet.

    Möjligen kan människorna i dessa områden bidra till en levande stad. Områdena själva kommer dock aldrig utvecklas till levande stadsmiljö. Detta tycker jag är illavarslande och det vill jag, och många med mig, diskutera.

    Vill du vara med i en sådan diskussion så är du varmt välkommen. Din röst är viktig.

  5. Peter, vi tycker diametralt olika om det här, men vi kan ju ändå följa tråden till sin slutpunkt.
    Stadsbyggande är ingen experimentverkstad skriver du, och det logiska resultatet är därför att man inte ska bygga alls. Då blir det också olyckligt att Inre Hamn bebyggdes med bostäder, istället för att var en plats med lager och brädgårdar.
    I brist på experimentverkstäder hade de tusentals människor som om ett par-tre år kommer att bo på Bryggudden, Vägmästaren, Varvet med mera istället fått bo i nybyggda villaområden mellan Hultsberg och Skåre, för sådana vet vi verkligen hur man bygger.
    Den stadsutspridningen tycker jag är olycklig av flera skäl. Det ena är miljön, och det andra att det urarmar den gamla citykärnan på all kraft. Svårigheterna att bygga i Karlstad city ser man flera exempel på i form av obebyggda rivningstomter och det år efter år tomstående Grandhuset.

    På ett rent personligt plan kan jag också konstatera att skulle jag någonsin flytta tillbaks till Karlstad, så vore det Bryggudden snarare än en villa på Hammar som drog upp mig till Värmland igen.

    Och, slutligen, apropå experimentverkstad. Hela argumentationen i artikeln du citerar är en argumentation just för experiment:

    ”Att det finns tankar om en varierad och relativt småskalig bebyggelse på södra älvstranden är bra. Det hindrar dock inte att några karakteristiska landmärken kan få finnas med. De skulle tillföra en mer accentuerande profilering till området, tillika till Göteborg, och ge en intressant dynamik i miljön.

    Därutöver är det trevligt att kunna vandra på smågator mellan Stora Badhusgatans öppna esplanad och kajen. I detta område kan det öppna sig piazzor som skapar trevnad och småskalighet i kvarteren, lite likt i Rom. Här kan konstverk finnas som skapar bra orientering, eller enskilda spännande träd som robina, ginko och tulpanträd.

    Låt hantverkare och konstnärliga yrkesgrupper få möjlighet att ha lokaler i området genom reglerande avtal om byggrätterna till de attraktivaste husen. Använd varierande material i byggnationen och låt vissa av husen vara av trä och hämta inspiration från Majorna och Haga och återge Göteborgs speciella byggnadstradition men ha en modernistisk tappning som bär kontakt med historien.”

    Hela det luftiga stycket är fyllt av alla de lösa och flyktiga idéer, visioner och experimentella tankar som har dominerat debatten om Södra Älvstranden här i Gbg det sista decenniet. Resultatet har blivit just att ingenting byggs. Istället växer villaområdena i Kungsbacka och Kungälv.

  6. Hmmm. Märkligt. Vi tycks inte förmögna att komma någonvart här Jan. Tyvärr. Du är supernöjd med ATT det byggs. Men verkar av någon outgrundlig anledning fullkomligt ointresserad av att titta på och diskutera HUR det byggs. Du förefaller till och med närmast irriterad över och negativ till att en sådan diskussion ens förekommer. Det upplever jag som synnerligen märkligt.

    I din värld finns, om jag förstått dig rätt, sålunda bara alternativen ”bygga” eller ”inte bygga”. Svart eller vitt. Det jag, artikelförfattaren och massor av andra människor här i Sverige, t ex på den ständigt växande Yimby-rörelsen, vill diskutera är hela gråskalan däremellan, dvs hur det byggs. Det vill vi göra eftersom vi saknar mängder av stadsbyggnadskvalitéer i det mesta av det som idag byggs. Den diskussionen är i mina ögon oerhört intressant. Och jag är övertygad såväl om att den kommer att fortgå med tilltagande omfattning som att den i slutändan kommer att leda till att vi återigen får ett stadsbyggande av hög kvalitet i Sverige.

    Men låt oss inte ödsla mer energi på att försöka förstå varandras bevekelsegrunder. Det blir tröttsamt och leder knappast någonvart. Du vill verka för ATT vi ska bygga mer och brinner för det. Jag vill verka för att vi diskuterar HUR vi bygger och brinner för det. Det tycker jag är underbart. Vi ses i Norrköping 🙂

Lämna en kommentar