Utbyggnaden av Karlstads Teater. En stor kulturhistorisk och stadsmiljömässig tragedi.

Karlstad Teater Erseus Arkitekter

Utbyggnaden av Karlstads Teater signerad Erséus Arkitekter. En tragedi.

Här om dagen avtäcktes ombyggnaden av Karlstads Teater, en utbyggnad som jag personligen tycker är ett sällsynt dåligt exempel på komplettering av en kulturhistoriskt intressant byggnad av Karlstad Teaters valör. Istället för att exemplifiera en finkänslig och begåvad lösning på ett delikat dilemma gör den för alla och envar uppenbart just hur mycket som står på spel i ett sådant uppdrag. Och hur oerhört fel det kan bli om man inte förmår se komplexiteten i det.

Karlstad teater invigdes 1893 och är ritad av Sveriges stora teaterarkitekt vid denna tid, Axel Anderberg. Teatern i Karlstad är hans första verk. Denna följdes sedan av ytterligare fem teaterbyggnader, Kungliga Operan i Stockholm 1898, Linköpings Teater 1903, Kristianstad Teater och Oscarsteatern i Stockholm 1906 samt Stora Teatern i Norrköping 1908. Alla Anderbergs byggnader är ritade i en s k historiserande stil där han tydligt och skickligt låtit sig inspireras av 1600-talets arkitektoniska formspråk.

Ritning: Skanarks nedröstade ombyggnadsförslag från 1994

Två gånger tidigare har utbyggnadsförslag röstats ned då de inte ansågs ta nog stora antikvariska och arkitektoniska hänsyn. Ett av dem är Skanarks förslag från 1994 som du kan se ovan. När man nu ser resultatet av utbyggnaden har jag oerhört svårt att se hur denna tagit dessa frågor på större allvar.

Här fanns, som jag ser det, flera vägval. Det primära gällde huruvida man skulle söka tillåta en yttre ombyggnad eller inte. Man kunde där ha valt att sätta byggnadens historiska, arkitektoniska och stadsmiljömässiga värden högre än dem en yttre utbyggnad kan tillföra. Och istället valt att söka alternativa lösningar. Man valde, trots tidigare ställningstaganden och trots det faktum att Karlstad Teater har lagens starkaste skydd mot förvanskning, en byggnadsminnesklassning, ändå att tillåta en yttre ombyggnad.

Operation Karlstads förslag. En förlängning i befintligt formspråk.

I detta läge fanns två vägar att välja på. Den ena vägen var en historiserande anpassning i samma stil som Anderberg själv använde. Det kunde ha sett ut som Skanarks tidigare omnämnda idé eller som Operation Karlstads egen ovan, som är en direkt kopiering av det befintliga formspråket. Den andra vägen var en utbyggnad i en avvikande stil, typ utbyggnaden av Värmlands Muséum. Man valde som bekant det senare. Och resultatet ser vi nu.

Med det vägval som gjordes fanns två alternativa vägar att försöka komma fram. Antingen att ge den tillkommande huskroppen en egen gestaltning, som i fallet muséet. Eller, att söka göra den tillkommande huskroppen så nedtonad och diskret som möjligt för att inte störa den befintliga miljön, som i fallet Apple Cube som visas nedan. Med tanke på det trånga kvartersutrymmet bakom teatern samt teaterns höga detaljutsmyckningsgrad borde man ha valt det senare. Man valde ingetdera. Eller möjligen en ödesdiger kompromiss.

Förslag till tillbyggnad i form av en reflekterande glaskub. Av Operation Karlstad.

Efter den bakre, siloliknande utbyggnaden, som innebar att man obegripligt nog tillät att delar av teatern revs och slängdes på tippen, tillkom som i en parentes den gigantiska handikappentrén mot Växnäsgatan. Hur det gick till vete fåglarna. Slutresultatet är en, i mina ögon, stor såväl kulturhistorisk som stadsmiljömässig tragedi. Karlstads Teater, tidigare Karlstads vackraste och värdefullaste byggnad, har kraftigt förvanskats och förfulats av en synnerligen oskickligt hanterad ombyggnad. De som har drivit och röstat fram detta får bära det historiska ansvaret för vad som nu skett. Och de som stillatigande sett på får fundera över vilket ansvar de har.

Naturligtvis kommer åsikter som dessa att väcka ont blod. Somliga kommer att känna sig trampade på tårna. Andra kommer att muttra om vilket ohövligt tonläge jag använder. Sådana ting är nämligen allvarliga saker anser somliga. I mina ögon väger ömma tår och tonlägen emellertid lätt mot den skada som åsamkats Karlstads stadsmiljö och kulturhistoriska arv. Hur du själv ser på den saken får du fundera över.

Apple Cube. Modern tillbyggnad i form av en glaskub i New York.

Personligen tröstar jag mig med att jag gjorde vad jag kunde för att väcka till eftertanke och med att vi faktiskt en dag skulle kunna leka med tanken att riva dagens brutala tillbyggander, och återskapa Anderbergs gamla originalverk. Om jag tror att det någonsin blir verklighet? Nej. Tyvärr. Möjligen i en framtid där politiker, tjänstemän och lokala byggherrar insett det kulturhistoriska arvets betydelse för inte bara för människornas välmående utan för stadsmiljön och stadens attraktionskraft. Hoppet är som bekant det sista som överger människan.

PS. Med detta sagt vill jag önska Ole Viggo Bang och hans teatersällskap stor lycka till med uppsättningen av Ringen som säkerligen kommer bli en stor upplevelse. Ingen skugga skall i detta sammanhang falla över er. DS

Annonser

9 responses to “Utbyggnaden av Karlstads Teater. En stor kulturhistorisk och stadsmiljömässig tragedi.

  1. Hej Peter,
    Om man blickar tillbaka 60 år i tiden kan man konstatera att merparten av stadens centrala delar har slaktats, antingen genom rivning eller förvanskning av enskilda byggnader eller miljöer. Tyvärr verkar det inte finnans något sätt att stoppa denna utveckling som bara tycks bli allt värre.

    Vanligt sunt förnuft är inte så vanligt, som Voltaire sa.

  2. Om man tittar på t.ex Mitt i City som ersatte gamla Domushuset och nu utbyggnaden av teatern måste jag ändå säga att båda dessa exempel känns estetiskt tilltalande. Men tyvärr har många grandiosa byggnader i Karlstad förstörts, inte minst där Swedbank huserar idag. Tänk om någon kunde bygga en modell av hur Karlstad såg ut när stan var som vackrast och ställa ut detta på biblioteket. Folk förstår tyvärr inte hur mycket vackert som rivits.

  3. Janne:
    Tycker inte alla olika i den frågan?
    Om 20 år saknar vi kanske Domushuset och dess arkitektur.. vilket är något man ratar idag.
    Men visst är nog vi idag, som är på denna blogg hyfsat överens.
    Jag tror på 1920, ni andra?

  4. @Viktor. Visst är det så. Få nytillskott har berikat stadens attraktionskraft. Medan meningslösa rivningar tveklöst berövat staden på mängder av miljöer av såväl kulturhistoriskt värde som stadsbyggnadsmässig kvalitet. Östra Station samt Gasklockan och Vattentornet på Kvarnberget är några av de volymmässigt större exemplen. Många stunder delar jag din känsla av denna meningslösa förstörelse förefaller omöjlig att få stopp på. Men så repar jag nytt mod och försöker ändå. Alternativet vore allt för sorgligt och visst måste vi försöka. Tyvärr det inte bara sunt förnuft som saknas i Karlstad, utan kunskap i arkitektur, kulturhistoria, byggnadsvård och stadsbyggnad. Det är den vi måste jobba för att höja.

  5. @Janne. Mitt i City är också i mina ögon exteriört sett och i jämförelse med andra samtida byggnader ganska trevlig. Klart mer värd att stå på denna paradplats än sin tämligen ocharmiga föregångare. Däremot var föregångaren till Domushuset, ett pampigt sekelskifteshus som revs brutalt, ännu finare.

    Däremot delar jag alls inte din uppfattning att utbyggnaden av teatern skulle vara estetiskt tilltalande. I mina ögon är den en katastrof som våldför sig å det grövsta både på huset och kringmiljön. Jag har fakstikt sällan skådat något mindre begåvat. Framtidens dom över den kommer att bli skoningslös. Tror jag.

    På 1920-talet ansågs Karlstad vara en av Skandinaviens vackraste städer. Och var det säkert också. De stadsplanerare och byggherrar som verkat i staden från 1930-talet och framåt har emellertid lyckas sällsynt väl med att förstöra merparten av denna skönhet. Vilket närmast får betecknas som en bragd i sig. Nu gäller att rädda vad som räddas kan. Och försöka få till ett nybyggande som bidrar med samma stadsbyggnadskvalitet som kring förra sekelskiftet. Där har vi en lång väg att vandra….

  6. @Niklas. Smaken är som baken. Fast i grunden tror jag att de flesta tycker om ungefär samma saker. Dekorerade putsfasader med vackra fönster, variation och vackra välkomnande entréer brukar gillas av de flesta. Enformighet, betong och glas brukar ogillas. Fast visst håller jag med dig om att det är svårt att bedöma arkitektur yngre än 30-40 år. Som t ex 60-talsarkitekturen, den sk brutalismen, som i sina bästa stunder faktiskt har sin charm även den. Ett brutalistiskt Domushus på paradplats är dock fjärran från bra stadsplanering i min värld. Men Parkalens P-hus med omgivning har jag på senare år omvärderat från hatobjekt till klart bevarandevärt. Så visst.

    Avslutningsvis säger jag 1928. Där någonstans tror jag Karlstad efter branden peakade i skönhet. Den stadens vore kul att återskapa i bildform. och varför inte i modellform.

  7. Jag föreslog i insändare att man förlängde flygarna, och byggde på baktill, det ser ju nästan ut som ursprungsritningen tänkte man mer rejäla flyglar, men sparade pengar. Den insändare togs inte in, man får tänka sig för när man skriver insändare till NWT.

    Tycker också det såg fult ut. Att inte ens lyckas få till samma vita färg, och göra en rundad bakdel som ser mycket sämre ut än resten. Var lite hårt och se dem riva bort fint gammalt tegel med vacker putslösning, och sedan gjuta på i betong. Är det så attans dyrt att mura rejält nuförtiden, eller är det bara de som tillverkar hyreshus som fortfarande vågar använda tegel?

    Kul att se förslaget ifrån 1994, om man refuserar ett sådant bidrag, så har man antingen verkligen höga krav, eller så har man ”Slussensyndromet” (att aldrig komma till skott)

  8. ”Slussensyndromet” (att aldrig komma till skott)

    ……det är kanske istället Bryggudden och Kanikenäsholmen som omfattas av detta syndrom?

  9. Skrev nyss om denna våldtagna teater till Karlstad kommun, det tycker jag alla ska göra.http://karlstad.se/apps/symfoni/karlstad/karlstad.nsf/feedback/Synpunkt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s