Att bygga stad

Staden har plötsligt blivit på modet igen. Men inte den funktionsuppdelade staden, med bostäder för sig, kontor för sig, och köpcenter för sig. Utan den klassiska europeiska staden där allt händer sida vid sida, blandstaden.

I de planer som tas fram runt omkring i Sverige finns det ett ord som återfinns i nästan var och av dem. Stadsmässighet. Man vill att det som byggs ska bli en levande stadsmiljö. Men vad innebär det egentligen? Vad krävs det egentligen för ingredienser för att stadslivet ska kunna uppstå? Hur bygger man egentligen stad?

Enligt urbanforskaren Jane Jacobs förutsätter uppkomsten av stadsmässighet att ”en anhopning av främlingar” samt att ”variation eller mångfald maximeras”. Staden måste vara spännande och ha en omväxlande miljö för att fungera. Det räcker inte med parker, skolor och bra bostäder för att skapa en bra stadsdel, menar Jacobs, som är öppet kritiskt mot den ortodoxa funktionalistiska och funktionsuppdelade planeringstraditionen som legat till grund för stadsplaneringen sedan 1940-talet. Enligt Jacobs är denna tradition istället direkt stadsfientlig och har skapat stadsmiljöer präglade av monotoni, ensidighet och tristess.

En väl fungerande stadsdel bör enligt Jacobs präglas av folkliv, handel, intresseväckande företeelser samt olika användningsområden. Genom att en gata tillför sociala, ekonomiska och fysiska kontinuiteter kan en stadsdel bli en del av stadens större nätverk. Den viktigaste uppgiften för en fungerande stadsdel är att agera som en koppling mellan gatorna och den politiska makten i staden.

Kärnan i Jacobs teori består av fyra olika kriterier som enligt henne krävs för att en stad ska utnyttja dess potential på bästa sätt. De fyra kriterierna är funktionsintegration, korta kvarter, olika typer av byggnader samt hög koncentration av människor. Om kriterierna uppfylls uppstår en mångfald i staden tillsammans med betydelsefulla ekonomiska användaregenskaper. För att en stad eller stadsdel ska kunna utnyttja dess potential krävs det att samtliga kriterier är uppfyllda.

  1. Funktionsintegration. Stadsdelen måste ha mer än en primär funktion, det vill säga att stadsdelen ska vara funktionsintegrerad och att den bör innehålla bostadsområden, arbetsplatser, detaljhandel och restauranger med mera. Denna mix av olika primära funktioner är en förutsättning för att skapa en levande stadsdel, med människor i rörelse dygnet runt.
  2. Korta kvarter. Gatorna måste vara korta och i ett stort antal för att främja cirkulation av människor. Om gatorna är för långa kan det innebära att en viss plats endast kan nås via en väg, vilket motverkar ett varierat flöde av människor i stadsdelen. För att uppnå detta kriterium bör kvarteren vara kontinuerliga, ha fasader i gatuliv och delas av tvärgator.
  3. Olika typer av byggnader. Flertalet av dessa byggnader bör vara gamla och slitna för att på så sätt reducera hyresnivåerna. Med låga hyreskostnader ökar mångfalden bland boende och näringsidkare. Jacobs menar att nya byggnader endast huserar lönsamma, starkt subventionerade, standardiserade eller väletablerade företag eftersom det endast är dessa som har råd med de höga omkostnader som nya byggnader innebär. För att uppnå en mångfald i staden krävs både företag som går med hög vinst som företag som går med låg vinst.
  4. Hög koncentration av männsikor. Detta krävs för att det ska finnas ett underlag till de övriga kriterierna. En del av människorna bör bo i stadsdelen för att mångfald ska uppstå.

Läs också sidan Hur bör en stad se ut.

One response to “Att bygga stad

  1. Hej,
    Jane Jacobs har blivit i ropet rejält och omnämns ofta i texter kring stadskärneutveckling. Någon gick så långt som att föreslå henne som nobelpristagare(i ekonomi antar jag) innan hon gick bort 2006.

    Jag har en nystartad verksamhet inom stadskärneutveckling med fokus på hållbarhetsdimensionerna.

    Jag ska lägga till din blogg i min bloggroll!

    Hälsningar

    Jan Bergman
    Calaicia- Förnyelse i Centrum!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s