Tag Archives: Bryggudden

Karlstad Waterfront. Ett alternativt planförslag för Kv Kanoten framtaget av Operation Karlstad.

Karlstad Waterfront och Kanalstaden sett från Brygguddens yttre udde.

Karlstad Waterfront är namnet på ett nytt, alternativt planförslag för Kvarteret Kanoten i Karlstad, framtaget av en grupp stadsmiljöintresserade personer inom stadsmiljönätverket Operation Karlstad och verksamma inom bl a arkitektur, planering och design.

–Vi deltog på kommunens samråd och blev inte direkt imponerade av kommunens eget detaljplaneförslag, berättar Peter Sörensen, initiativtagare till Operation Karlstad och en av de fyra personer som arbetat fram förslaget. Vi, och många med oss, uttryckte en hel del kritiska synpunkter och frågor under samrådet och planarkitekt Kerstin Berg från Karlstad Kommun uppmanade oss då att ta fram ett eget förslag på hur vi tyckte att området skulle kunna förvaltas.

Kanalstaden. Urbana stadsradhus med offentliga bottenvåningar, på kajkanten.

–Om det var allvarligt menat vet jag inte. Men vi tog uppmaningen på allvar och efter tre intensiva planeringskvällar hade vi förslaget klart. Vi gav det namnet Karlstad Waterfront vilket kändes naturligt då  det ju är precis vad det handlar om, Karlstads ansikte mot vattnet. Med fantastiska möjligheter att skapa en stadsmiljö som är unik inte bara i Sverige, utan i Skandinavien och faktiskt, i Europa, förklarar Peter.

–Vi har sneglat på mängder av liknande projekt ute i Sverige, Europa och USA för att dra lärdom av de erfarenheter man dragit där. På basis av dessa erfarenheter har vi skapat områdets två dragplåster, den unika stadsmiljö i Kanalstaden som vätter mot Inre Hamn och den urbana park- och vattenmiljön i Tullholmsparken som vätter mot Tullholmsviken, vår egen variant av Karlstad Waterfront Park, fortsätter han.

Tullholmsparken, eller Karlstad Waterfront Park. Med paddelklubben i förgrunden.

–Innan vi började skissa pratade vi mycket om vem vi bygger för. Och här går den kanske skarpaste skiljelinjen mellan vårt och kommunens förslag. Kommunen fortsätter att bygga bostadsområden för välbärgade 50-plussare som flyttat från villan när barnen flugit ut. Med sjöutsikt, parkeringsgarage i bottenplan och odlingslotter på öppna innergårdar. Detta rimmar som vi ser det illa när man i samma andetag pratar om att skapa en urban, levande stadsmiljö.

–Med Karlstad Waterfront har vi istället satsat på att försöka skapa en dynamisk, spännande stadsmiljö som kan attrahera unga akademiker, kreatörer och entreprenörer som är i början av sitt yrkesliv att stanna kvar och bo och verka i Karlstad efter avslutad utbildning på Karlstads Universitet. Istället för att flytta vidare till Stockholm, Göteborg eller Malmö. Men också att locka samma kategori av personer att flytta hit.

Karlstad Waterfront. Vattennärhet, grönska och urbant stadsliv och puls sida vid sida.

–Idén till Kanalstaden som vätter mot Inre Hamn är dels hämtad från Amsterdams historiska och charmiga, men ändå stadsmässiga, kanalkvarter. Men också från moderna kanalstadsprojekt som trendiga Sluseholmen i Danmark och färgstarka Tutti Frutti i England. Det är korta fastigheter, en variant av urbana stadsradhus med offentliga bottenvåningar och takterasser med sjöutsikt. Responsen från de arkitekter och företagare vi presenterat idén för så här långt har varit mycket, mycket positiv, förklarar Peter Sörensen.

Sluseholmen i Danmark. Modern kanalstad och en förebild för Karlstad Waterfront.

–En äldre, erfaren arkitekt som varit verksam inom stadsplanering under en stor del av sitt yrkesliv var en av de första vi presenterade idén för. Han ringde direkt tillbaka när han tittat på förslaget och var närmast lyrisk. Jag älskar det, sa han. Och en av mina goda vänner, en tjej som driver ett framgångsrikt företag, sade att hon skulle vilja boka en lägenhet och ett kontor direkt, berättar Peter. Precis så ville hon bo och jobba. Det känns inspirerande och kul. Det ska bli spännande att se vilken respons idén får när vi presenterar den i flera forum.

Karlstad Waterfront ingår nu som en del av de samrådsdokument som kommer att ligga till grund när man beslutar om den slutliga utformningen av en detaljplan för Kvarteret Kanoten. Karlstad Waterfront är presenterat på särskilda dragningar för Kommunledningen, Stadsbyggnadsnämnden samt Stadsbyggnadskontoret. Och fler presentationer är redan inbokade. Inom kort kommer förslaget dessutom att presenteras för media.

Läs mer – Karlstad Waterfront, en presentation. Ladda ner pdf.
Se film – Karlstad Waterfront. The Movie.
Press – Ett litet Amsterdam. TV4 Värmlandsnytt den 17 oktober.
Press – Karlstad Waterfront. Artikel i VF den 12 oktober.
Press – Förslag om en kanalstad på Kanikenäset. NWT den 12 oktober.
Press – Många frågetecken kring Kanoten. VF den 20 september

Annonser

Försäljningsstart på Bryggudden. Nu i ny kostym.

Höghuset, märkligt upptänt, en molnfri dag ur en vinkel nästan ingen kommer att se det ur.

I dagarna startade ansvarige mäklaren Svensk Fastighetsförmedling försäljningen av ägarlägenheterna på Bryggudden. Omslaget till det prospekt som finns att ladda ner på hemsidan visar en bild på det omtvistade höghuset längst ute på udden. Höghuset, eller ”varelsen” som stadsbyggnadsnämndens ordförande Håkan Holm valde att kalla det när han i närmast hotfulla ordalag ”sålde in det” i kommunfullmäktige, har nu bytt gestalt helt.

Den tidigare, spektakulärt guldfärgade, fastigheten som skulle stå på pelare är uppenbarligen avpolleterad och ersatt av ett hus helt i svart och glas. Själva området består sedan av en serie u-formade huskroppar med fristående flyglar av lamelltyp i en liknande design, där vardera gruppen omfamnar en semiprivat gårdsyta, öppen ner mot kanalen.

Potentiella levande stråk (vitt) och mötesplatser (lila) ur SpaceSpace analys 2005.

Redan 2005, när området började planeras, lät Karlstad Kommun företaget SpaceSpace ta fram sk space-syntax-analys för att titta på den föreslagna detaljplanens förutsättningar att utveckla det av kommunen eftersträvade levande, blandade stadslivet. Analysens resultat blev tämligen nedslående. Barkassen, Pinassen, Vågmästaren och Bryggudden hade, ansåg SpaceSpace, med de föreslagna planerna små möjligheter att utvecklas i den riktningen.

Några undantag fanns dock. På Pråmvägen, dvs vägen längs pråmkanalen, fanns de bästa förutsättningarna för ett levande stråk med utåtriktad, blandad verksamhet med butiker och caféer. Och udden i dess ände hade förutsättningar att kunna utvecklas till en knutpunkt en mötesplats. Ändå har planerna fullföljts. Längs Pråmvägen ser vi inte skymten vare sig av stadsrum eller av offentliga lokaler. Och längst ute på udden har man placerat ett höghus.

Det forna skrytprojektet Vågmästaren har blivit precis den segregerade, överexploaterade enklav som SpaceSpace förutspådde. Och torget på Barkassen har förvandlats till, ja, hm… en parkeringsplats. Stadsbyggnadskontoret har lagt sig platt på mage för exploatörer som alldeles uppenbart saknar intresse av att se Karlstads innerstad växa. Här är det snabba cash, och så mycket som möjligt som räknas. Och tidningarna, VF och NWT, de står bredvid och applåderar i rena rama införsäljningsreportagen.

Analyser och karaktärsprogram orkar journalisterna tydligen inte läsa. Det tar ju fler minuter. Det kanske inte är så konstigt att det inte fanns några kvalificerade sökanden när Karlstad Kommun nyligen utlyste tjänsten som Stadsarkitekt. Kunskap står inte högt i kurs inom stadsplaneringen i Karlstad år 2010. Den kan ju stå i vägen för exploatörerna gudbevars. Blandstad. Levande stadsmiljö. Butiker i bottenvåningarna. Sånt trams vill vi inte ha i Karlstad.

Eller?

Läs också:

Ekologisk blandstad signerad Slas

Trivsam stadsmiljö, blandstad a la Slas (klicka för stor bild)

Trivsam stadsmiljö, blandstad a la Slas (klicka för stor bild)

På en nätauktion hittar jag tavlan ovan, ritad av Slas. Folk i olika åldrar samlade på ett trivsamt torg omgivet av en tätt bebyggd stad med en varierad och levande arkitektur. En sorts målbild för den stad vi idag talar så mycket om, och så desperat försöker åstadkomma. Den ekologiska, täta, funktionsblandade och promenadvänliga staden. Den stad som vi så oerhört sällan ser röken av i dagens stadsbyggande. Ett stadsbyggande där låga, enformiga och identitetslösa punkthus istället rullas ut som monotona bombmattor.

Varför ska det vara så svårt?

….och jo, jag vet, det skulle kunna vara Järntorget i Gamla Stan, men i Slas förenklade version kunde det lika gärna vara en sinnebild av morgondagens stad.

Göteborgsformgivare efterlyser mer känsla och fantasi i utformningen av stadsbilden

Lars Johanssons förslag till utformning av älvstranden i Göteborg.

Lars Jonssons förslag till utformning av södra älvstranden i Göteborg.

Jag efterlyser, som många andra, mer känsla och fantasi i den kommande stadsbilden, skriver formgivaren Lars Jonsson i en artikel med rubriken ”Låt formen berika Göteborgs älvstrand” i GP Debatt. Jonsson för i artikeln fram en rad intressanta tankar.

Att det finns tankar om en varierad och relativt småskalig bebyggelse på södra älvstranden är bra. Det hindrar dock inte att några karakteristiska landmärken kan få finnas med. De skulle tillföra en mer accentuerande profilering till området, tillika till Göteborg, och ge en intressant dynamik i miljön.

Därutöver är det trevligt att kunna vandra på smågator mellan Stora Badhusgatans öppna esplanad och kajen. I detta område kan det öppna sig piazzor som skapar trevnad och småskalighet i kvarteren, lite likt i Rom. Här kan konstverk finnas som skapar bra orientering, eller enskilda spännande träd som robina, ginko och tulpanträd.

Låt hantverkare och konstnärliga yrkesgrupper få möjlighet att ha lokaler i området genom reglerande avtal om byggrätterna till de attraktivaste husen. Använd varierande material i byggnationen och låt vissa av husen vara av trä och hämta inspiration från Majorna och Haga och återge Göteborgs speciella byggnadstradition men ha en modernistisk tappning som bär kontakt med historien.

Se där. Förslagen känns moderna, genomtänkta och låter lysande tycker jag. Och jag skulle gärna se samma typ av idéer diskuteras när det gäller nya områden i Karlstad, som t ex Tyggårdsviken. De idéer vi hittills sett i media, signerade Wingårds Arkitektkontor, bär få spår av den variation och småskalighet som krävs för att åstadkomma en intim, levande stadsdel. Ändå är det ingen som opponerar sig. Visst är det konstigt…?

I Göteborg är stadsmiljödebatten levande och dynamisk, och såväl arkitekturjournalister, arkitekter, politiker, formgivare som vanligt stadsmiljöintresserat folk bidrar till detta genom spännande och tänkvärda inlägg, främst i GP. I Karlstad lyser den debatten tyvärr med sin frånvaro.

Varför är det så? Vad ska vi göra för att få igång en levande debatt också här i Karlstad?

Läs också ”I Norra Djurgårdsstaden byggs det variationsrik, stadsmässig blandstad. Varför inte på Tyggårdsviken?” samt ”Vilken stadsmiljö är det vi ska ha inne i centrala Karlstad?

Solstaden som blev en plånboksstad – eller sanningen om Anders Löfbergs höghus

Nu på förmiddagen har jag haft ett intressant samtal med en av de mer aktiva politikerna här i staden, och fått klart för mig bakgrunden till Håkan Holms utspel på gårdagens kommunfullmäktige. –Säger ni nej till höghuset så vill inte Löfbergs Lila och Anders Löfberg bygga alls. Ett uttalande som av stora delar av församlingen mottogs med förvåning, då detta för de flesta var helt nya fakta.

–Bakgrunden till att de kräver att få bygga höghuset är rent ekonomisk, förklarar personen jag talade med.

Men att just dessa 50 lägenheter skulle vara avgörande för projektets ekonomiska bärighet har jag, och flera andra med mig, haft svårt att riktigt förstå. Det borde väl vara nog så lönsamt att bygga de övriga 700 lägenheterna på detta synnerligen attraktiva område, omgivet av vatten och mitt i stan. Eller?

–Det är inte så Anders Löfberg tänker. Löfbergs syfte med att bygga ett stort höghus på denna synnerligen vackra udde är att skapa lägenheter av en lyxklass, och en prisnivå, som vi tidigare inte skådat i Karlstad. Byggandet av höghuset kommer därigenom att driva upp prisnivån på resten av området, och i resten av Karlstad också för den delen. Och därigenom kommer det skapa en ännu bättre lönsamhet för Löfbergs i projektet som helhet, eftersom höghuset byggs först, förklarar min politikerkamrat.

–Den effekten såg vi tydligt när vi byggde Vågmästaren, Karlstads hittills dyraste område. Då drevs priserna upp på bred front i hela Karlstad, både på nytt och gammalt, och både på lägenheter och hus.

Den sanningen köper jag. Så tänker naturligtvis en vinstmaximerande exploatör. Jag kan förstå att Anders Löfberg kan tjäna ytterligare några kronor genom att exploatera Tyggårdsviken på det sättet. Håkan Holms prat om att området behöver ytterligare ”en dragare” är naturligtvis bara tomt prat. Och den estetiska debatten om husets lämplighet för områdets och stadens bästa, och tramset om en ”markering av udden” har naturligtvis redan från första början bara varit en skendebatt. Saken har varit avgjord långt innan den började skendebatteras. Det är lätt att se så här i efterhand. Stadsplanerare som haft en annan åsikt har fått sig en smäll på nosen. Och alla andra med liknande åsikter likaså.

Det som avgör hur Tyggårdsviken ska byggas är alltså vad som får slutsumman på Anders Löfbergs kalkylark att bli så hög som möjligt. Inget annat. Där kan jag förstå att höghusen kan ha en positiv effekt. För området, staden och stadsmiljön har det naturligtvis ingen sådan effekt. Det förstår de flesta. Men det struntar Anders Löfberg i. Så går der det till när exploatörerna får bygga staden. Då blir det staden där plånboken styr.

Kanske är det dags att döpa om Karlstad från Solstaden till Plånboksstaden?

I Norra Djurgårdsstaden byggs det variationsrik, stadsmässig blandstad. Varför inte på Tyggårdsviken?

Modern stadsplan för Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Målning av Kristoff Laufersweiler, Sweco FFNS. Klicka på bilden för ett större format.

I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm planeras en ny modern stadsdel, på ett område som inte alls saknar likheter med Tyggårdsviken i Karlstad. Här finns kanalen, hamnområdet och udden mot vattnet. Men där upphör också alla likheter.

I Norra Djurgårdsstaden bygger man nämligen tätt, kvartersbundet och i högsta grad varierat och stadsmässigt. Här finns inga monotona förortslängor så långt ögat når. Inga hus på pelare. Och inga höghus som ska ”markera udden” eller ”ge området karaktär”.

Här finns all den stadsmässighet som Karlstad Kommun efterlyser i sitt detaljplaneförslag, men som Sture Emanuelssons och Wingårdhs förslag till Tyggårdsviken så totalt saknar. Här finns kvarteren, gatorna, torgen och funktionsblandningen. Och tack vare det också plats för fler bostäder på samma yta. Här, i Norra Djurgårdsstaden, skapas förutsättningarna för framväxt av en ny levande stadsdel, med butiker, caféer, handel, kontor och bostäder.

I Emanuelssons och Wingårdhs sterilt förortslika förslag lyser de förutsättningarna totalt med sin frånvaro.

Låt samma arkitektfirma, Sweco FFNS, rita ett förslag till Tyggårdsviken. Låt det som byggs präglas av en mycket större stadsmässighet. Det skulle alla tjäna på. Staden, stadsmiljön och stadsborna utan någon som helst tvekan. Men även Sture Emanuelsson och alla hans konsortiekamrater samt övriga exploatörer i Inre Hamn.

Kommunfullmäktige i Karlstad efterlyser en bred debatt kring stadsbyggandet. Bravo!

I NWT kan vi den 6 december läsa en artikel om hur man på Kommunfullmäktiges senaste sammanträde bland annat diskuterat höghusens vara eller inte vara i Karlstad. Inte oväntat är stadsbyggnadsnämndens ordförande Håkan Holm för, medan en rad andra är mer tveksamma, som t ex Mattias Fröding (kd).

Att frågan diskuteras är glädjande. Och ett friskhetstecken för stadsmiljödebatten. Debatten om höghus är aktuell i de flesta svenska kommuner efter att miljöfrågan seglat upp på dagordningen.

–Vi behöver förtäta mer och då måste vi tillåta lite högre bebyggelse. Alternativet till förtätning är att breda ut staden och det är mycket sämre ur miljösynpunkt, säger Håkan Holm i artikeln.

Och för en gångs skull är jag benägen att hålla med honom. Så långt har Håkan Holm nämligen gjort sin hemläxa. Det är idag ett väl känt faktum att det är klart mer ekologiskt gynnsamt att förtäta och utvidga den befintliga stadskärnan än att satsa på externa etableringar.

Men en förtätning måste ske på stadens villkor, och med ett bibehållande av stadens estetiska och kulturhistoriska värden. Och det är här Håkan Holm förefaller ha slutat läsa sin stadsplaneringsläxa. Estetik och kulturmiljö är inte Håkan Holms starkaste sidor. Dessutom motsäger Håkan Holm sig själv ideligen när han ena stunden pratar om att vi måste förtäta, och nästa stund pratar sig varm för externa etableringar. I sin argumentation använder han uppenbarligen det som bäst tjänar hans syften för stunden.

Visst kan vi bygga höghus i Karlstad. Och jag tycker faktiskt att vi bör göra det. Men placeringen av dem bör ske med omsorg. Hus ska samverka med och förhålla sig på ett naturligt sätt till den miljö och den omgivning där de placeras, oavsett om de är höga eller låga. Höga hus placeras t ex lämpligen på höga platser. Inte på låga. De kan inte bara placeras ut på måfå. Då slår de sönder formatet i och helhetsintrycket av staden och skapar förvirring och otrivsel.

Det nya höga passivhuset ute på Orrholmen är, precis som Mattias Fröding också hävdar i artikeln, ett talande exempel på en direkt olämplig placering av ett höghus. Huset har ingen som helst koppling till sammanhanget utan slår snarare sönder det befintliga områdets väl sammanhållna karaktär och skyline. Det är dålig stadsplanering. Och det behöver vi inget mer av. Idén med passivhus ser jag dock gärna mer av.

Ett annat exempel på direkt felaktig placering av ett höghus är längst ute på udden av Tyggårdsviken. Den placeringen är faktiskt närmast rena skolboksexemplet när det gäller dålig stadsplanering. Miljön längst ute på udden borde istället vara fri från bebyggelse, en småskalig allmänning som blir ett inbjudande första möte med området för gångtrafikanter från Herrhagen och anländande båtgäster från Vänern.

Hela projekteringen ute på Tyggårdsviken känns kraftigt överexploaterad, dåligt genomtänkt och borde ses över. Det är olyckligt när exploatörerna börjar ta över rollen som stadsplanerare.

Därför är det glädjande att flera borgerliga ledamöter på sammanträdet efterlyste en bred, allmän debatt om hur Karlstad ska se ut i framtiden. Och att idén om att anordna en sådan välkomnades även av Håkan Holm. Det ger trots allt anledning till en viss optimism på stadsmiljösidan.

(Insänd som debattartikel till NWT den 6 dec 2007)

Läs också tidigare inlägg Karlstad 200 000 – Karlstad Sjöstaden samt Vilken stad är det vi håller på att bygga?