Tag Archives: CCC

Operation Karlstad kommenterar utställd detaljplan för nytt CCC

Ett nytt format för Karlstad. Blir det bra? Skiss hämtad ur detaljplan för nya CCC.

Idag, den 22 maj, är sista dagen för utställningen av detaljplanen för nya CCC. Går planen igenom kommer nya CCC att bli den senaste i raden av nya byggnader i ett format och med en exploateringsgrad som Karlstads innerstad aldrig tidigare skådat maken till. Hur slutresultatet blir återstår att se. Stort blir det hur som helst. Och det verkar vara melodin för dagens exploatörer. Ju större exploatörer desto större plånböcker – och desto större och mer storslagna fastigheter. Men är det också därmed automatiskt melodin för utvecklingen av Karlstads innerstad?

Som vanligt känns det svårt att skilja detaljplanens fotomontage från exploatörens skisser, och dess formuleringar om arkitektonisk utformning från de av exploatören föreslagna, vilket känns lätt förvirrande. Vad är kommunens vilja och vad är exploatörens? Planen känns i allt för hög grad som enkom en direkt respons på en redan lämnad arkitektonisk lösning och i allt för liten grad som ett uttryck för stadsplanerarnas strävan att på bästa sätt förvalta platsens förutsättningar och stadens bästa.

Ur planbeskrivningen läser vi bl a:

En särskild bestämmelse om att konferensbyggnadens utformning/gestaltning skall samrådas med stadsarkitekt är införd på plankartan. Att detta uppmärksammas särskilt i detta fall beror på att byggnaden kommer att ligga centralt i Karlstad och kommer att upplevas från långt håll genom ett välanvänt rekreationsstråk på andra sidan älven. Byggnaden är av ansenlig storlek och tillåts kraga ut över ett allmänt gångstråk och även till viss del över Klarälvens östra älvgren i en miljö som är kulturhistoriskt värdefull.

Platsen vid och kring CCC blickar tveklöst ut över och möter en av de allra vackraste delarna av Karlstads vattenrum, bland annat med stenbron i blickfånget. Dagens CCC kan knappast anses utnyttja platsens förutsättningar på ett bra sätt. Fasaden mot Tage Erlandergatan gör, ihop med den framförliggande parkeringens och omgivande fastigheters utformning, att gaturummet närmast får karaktären av en bakgata istället för en levande innerstadsgata. Och fasaden mot älvsidan har närmast kommit att få karaktären av en baksida vilket lämnat den mycket intressanta ytan mellan byggnaden och vattnet närmast oanvänd, vilket är olyckligt med tanke på dess synnerligen goda förutsättningar.

Av detaljplanen är det svårt att i nuvarande form utläsa i vilken grad man ställer krav på att den nya byggnaden får en mer uttalad ambition att i en högre grad ansluta såväl med entréer direkt mot gaturummet som på ett bättre sätt utnyttja ytan mellan byggnaden och vattnet som den offentliga mötes- och utsiktsplats som den rimligen borde kunna vara. Vid en hastig titt kan den föreslagna utkragande delen mot cykelvägen istället upplevas skapa en instängd, trång och tunnelliknande miljö, som istället för att ta tillvara dessa möjligheter på ett bättre sätt, istället ytterligare begränsar dem.

Ett förtydligande av dessa krav redan i detaljplanen skulle öka förutsättningen att nå ända fram i dessa avseenden och en sådan komplettering vore därför önskvärd.

Precis som i tidigare utställda detaljplaner saknas också skisser från normal betraktelsenivå i närmiljö, vilket gör det svårt att bedöma hur den kraftiga exploateringsnivån och byggnadernas höjd påverkar och samspelar med det omgivande rummet och de befintliga fastigheterna. En komplettering av detaljplanen med sådana skisser, från samliga fyra väderstreck, skulle underlätta en sådan bedömning avsevärt och därmed minska risken för klagomål från närboende i senare skeden.

Avslutningsvis efterlyser Operation Karlstad dessutom en tydligare och mer direkt koppling till den av Karlstads Kommun nyligen framtagna förtätningsstudien och de värderingar och riktlinjer som där framförts och prioriterats som gemensamma, grundläggande ledstjärnor för stadens framtida förtätningssträvanden.

Tyggårdsviken och Barkassen skapar unika möjligheter för Karlstads citykärna att växa. Karlstad 100 000 skulle kunna bli Karlstad 200 000. Visionen om Sjöstaden Karlstad.

Kanikenäsbanken och kanikenäset i början av 1900-talet. Kanske platsen för utbyggnaden av framtidens Karlstad – Sjöstaden?

Foto: Platsen för utbyggnaden av framtidens Karlstad – Sjöstaden?

Det byggs i Karlstad idag i en takt som vi inte sett motstycke till på år och dag. Här sjuder av växtkraft och visionen om Karlstad 100 000 har gett välkommen luft under vingarna. Det känns positivt och kul. Och en väsentlig fråga som man bör ställa sig i detta sammanhang är i vilken riktning Karlstads citykärna ska växa? I dagsläget finns en unik möjlighet som skulle kunna lägga grunden till framtidens Karlstad. Karlstad 200 000. Sjöstaden.

En unik möjlighet för Karlstads stadskärna att växa. Ska vi ta den?

Karlstads stadskärna har i princip sett likadan ut och varit lika stor i omfång sedan 1880-talet (gul markering på flygfotot ovan). Man går från den ena till den andra delen på några få minuter. För en residensstad i en kommun med dryga 80 000 invånare kan det tyckas vara i minsta laget. Ska vi nu växa till att bli 100 000 i kommunen, vilket lär inträffa om sisådär 25-35 år med nuvarande tillväxtttakt, bör vi därför redan nu ställa oss frågan i vilken riktning Karlstads citykärna ska växa? Kanske är det dags för oss att redan nu lägga en plan för hur detta ska ske, så att vi inte bygger in oss i ett hörn och omringar citykärnan med murar av renodlade bostadsområden.

Två, som jag ser det, alldeles utmärkta områden som med fördel skulle kunna byggas som förlängda delar av Karlstads citykärna, är Tyggårdsviken och Barkassen, dvs områdena på ömse sidor om bassängen vid inre hamn. De ligger nära den befintliga citykärnan och är lätt åtkomliga via tunneln från Hamngatan. Här har vi ett gyllene tillfälle att lägga grunden till morgondagens Karlstad, en sjöstad med en citykärna som i förlängningen skulle kunna spänna från kvarteret Almen i väster, till Kanikenäshamnen i öster (gul plus orange markering på flygfotot ovan). Från gammalt till nytt. Från älvstad till sjöstad.

Så skulle Karlstad verkligen kunna bli staden vid vattnet, med kontakt både med Klarälven, kanalen, hamnbassängen och Vänerns kust. Vision Karlstad 100 000 skulle kunna bli vision Karlstad 200 000. Visionen om Sjöstaden Karlstad. Värmlands Venedig. Tittar man på kartan skulle detta vara en fullt möjlig vision. Och vilken stad det skulle kunna bli. Med långa promenadstråk längs vattnet och med en utpräglad hamnstadskänsla. En besöksstad av stort format. Tänk er tanken. Visst är den lockande?

Sjöstaden Karlstad – Tynäsbåten stävar ut från inre hamn 1905

Foto: Tynäsbåten stävar ut från inre hamn 1905. En målbild för det framtida Karlstad?

En förutsättning för att denna vision ska bli möjlig är att man tänker till redan idag. Så att dessa områden byggs som fullvärdiga stadsdelar, dvs regelrätta stadskvarter med utrymme för såväl boende som kontor och kommersiell verksamhet med handel, nöjen, parker och torg samt offentliga byggnader. Allt som vi förknippar med en dynamisk och levande citykärna. Redan idag måste vi staka ut de kvarter som ska bilda Sjöstaden Karlstad när den visionen blir verklighet om sisådär 100 år. Annars riskerar denna unika möjlighet att gå om intet.

I dagsläget är båda dessa områden planerade som mer eller mindre renodlade bostadsområden. Inte som levande stadskvarter. Men det mesta är ännu bara på planeringsstadiet. Så än finns tid för eftertanke.

Karlstad Kommun, Stadsbyggnadsnämnden, politiker, tjänstemän och byggherrar har nu ett gyllene tillfälle att utnyttja den tillväxtvåg man gemensamt lagt grunden till för att också lägga grunden till skapandet av morgondagens Karlstad – Sjöstaden. De är faktiskt en möjlighet att skriva in sig i historieböckerna.

Borde vi inte ta till vara den chansen?

(Artikeln skickad till NWTs debattsida 2007-10-19, se artikel)

Läs också om utvecklingen av Västra Hamnen i Malmö ett liknande projekt som fått stadsplanerare från hela Europa att vallfärda till Malmö. Ladda ner pdf om tankarna bakom Västra hamnen och Bo01 ”Stad för människan och miljön” samt om ”Planer och strategier för Västra Hamnen”.

Visionen för Västra Hamnen är att den nya stadsdelen ska bli en komplett stadsdel för boende, service, arbete och studier. Västra Hamnen ska ha innerstaden som förebild med täthet och intimitet som ledord. Samtidigt måste Västra Hamnen stå rustad att möta framtidens ännu okända krav. Västra Hamnen ska återupprätta Malmös möte med havet. Gatu- och parkstråk från Malmös innerstad ska utan avbrott kunna löpa vidare genom Västra Hamnen och mynna ut i kontakten med Öresund. Liksom Bo01-området ska hela området präglas av en arkitektonisk mångfald, därför ska många olika byggherrar och arkitekter involveras i utbyggnaden. Att bo vid vattnet är en viktig kvalitet. Västra Hamnens unika läge som fortsättning på Ribersborgsstranden och med promenadavstånd till innerstan gör stadsdelen mycket attraktiv. Men Västra Hamnen ska också bli en stadsdel för alla malmöbor. Parkerna, torgen, platserna och kajerna ska utformas så att de lockar besökare från hela stan.