Etikettarkiv: K-märkt

Karlstad kommuns kulturmiljöer förfaller vind för våg. Trots skyddsbeslut i kommunfullmäktige.

omslag1

Karlstad Kommuns Kulturmiljöinventering från 1984. Klubbad i kommunfullmäktige.

Den 15 november 1984 klubbade ett enigt Kommunfullmäktige i Karlstad genom ett beslut som innebar att Byggnadsnämnden skulle verka för att ägna de i den då nyligen avslutade kulturmiljöinventeringen ”Kulturhistorisk bebyggelse i Karlstads kommun” utpekade husen och miljöerna en ”synnerlig omsorg”. Byggnadsnämnden skulle också ”i den ordning nämnden själv bestämmer göra framställning till Länsstyrelsen att fråga väcks om byggnadsminnesförklaring av i redovisningen nämnda objekt”.

Hur har det då gått för de utpekade husen och miljöerna? Dem som det skulle visas ”synnerlig omsorg” om. Har Byggnadsnämnden gjort sitt jobb? Inget vidare, milt sagt. På Viken i centrala Karlstad är samtliga de fem utpekade kulturhistoriskt värdefulla husen rivna. Hela kvarter är försvunna. Och i andra stadsdelar är bilden likaledes nedslående. Mängder av det utpekade husen är idag rivna eller kraftigt ombyggda och förvanskade.

Kopia på beslutet som togs i KS 15/10 1984. Och i KF 15/11. Klicka för stor bild.

Kopia på beslutet som togs i KS 15/10 1984. Och i KF 15/11. Klicka för stor bild.

Och om det är illa ställt med omsorgen om de utpekade husen i centrala Karlstad, där nämnden har sitt säte, hur tror du då det är ställt med de utpekade husen i tätorter som Vålberg, Väse och Skattkärr, eller ute på landsbygden? Kolla själv. Det är ingen munter läsning. Det kan jag lova.

Hur är det med Byggnadsminnena då? Alltså de allra mest värdefulla husen. Dem har man väl ändå varit rädd om? Nej, inte heller det förefaller man ha ägnat någon större möda åt. Nio av de totalt 16 föreslagna byggnadsminnena saknar fortfarande, 24 år efter att beslutet togs, byggnadsminnesmärkning. Frågan är om Kommunen ens föreslagit dem till Länsstyrelsen? Vad tror du själv?

Varför har ingen reagerat när en nämnd så uppenbart struntat i att efterleva ett politiskt beslut? Ska vi därmed dra slutsatsen att beslut fattade av Kommunfullmäktige är betydelselösa? Och att ingen bryr sig om att följa upp om de efterlevs. Får det verkligen gå till på det viset?

viken

I stadsdelen Viken är alla utpekade kulturhistoriskt värdefulla hus idag rivna (klicka för stor bild)

Den inventering man klubbade igenom 1984 var frukten av över 8 års arbete och den hade genomförts av en arbetsgrupp med tjänstemän från Värmlands Museum, Fastighetskontoret, Kulturförvaltningen, Stadsarkitektkontoret och Stadsplanekontoret. Inventeringen sammanfattades i en trycksak på 160 sidor. Men någonstans tyckte någon att inventeringen var en dålig idé. Så pallvis av nyupptryckta inventeringar slängdes enligt information helt sonika på soptippen.

Exemplar av inventeringen har sedan dess varit sällsynta objekt. Men här om året snubblade jag över ett exemplar på ett antikvariat i Uppsala. Och jag fick Karlstads Kommun att göra ett nytryck av inventeringen, som sedan distribuerades till Stadsbyggnadsnämndens ledamöter samt internt på Stadsbyggnadskontoret. Beslutet i Kommunfullmäktige från 1984 gäller fortfarande denna dag och inventeringen är därför i högsta grad att betrakta som ett aktuellt styrdokument.

Vill du kolla vilka hus som var med i inventeringen? Kanske var till och med ditt hus med? Nu kan du kolla direkt här på Stadsmiljöbloggen. Nedan hittar du inventeringen som pdf-filer. Ladda ner och kika på vilka hus och miljöer som pekades ut för 24 år sedan, och kolla om Karlstad Kommuns Stadsbyggnadsnämnd visat dem den synnerliga omsorg som Kommunfullmäktige gav dem i uppdrag att göra.

Inledning (innehållsförteckning, förord, ordförklaringar)

Centralorten Karlstad
Färjestad
Gräsdalen
Haga
Herrhagen
Hultsberg
Klara
Kvarnberget exkl sjukhusområdet
Marieberg
Norrstrand
Regementsområdet exkl kasernområdet
Romstad
Rud
Råtorp
Sjöstad
Sommarro
Strand
Sundsta
Södra Kroppkärr
Viken
Våxnäs
Älvåker

Tätorterna
Edsvalla
Molkom
Skattkärr
Skåre
Vålberg
Väse

Landsbygden
(0mfattar Alsters socken, Grava socken, Karlstad, Nors socken, Nyeds socken, Segerstads socken, Väse socken, Älvsbacka socken, Östra Fågelviks socken)

Byggnadsminnen
(Befintliga och föreslagna)

Förteckning (utpekade kulturhistoriskt intressanta byggnader, ej de som enbart ingår i en del av en kulturhistoriskt värdefull miljö)

Gäller PBL eller inte? Reportage i TV4 Värmland om striden i Karlstad som följs av hela Sverige

Får man göra som man vill med sitt hus?

Får man göra som man vill med sitt hus?

Striden om Tom Hellqvists gröna hus på Stockfallet i Karlstad har blivit en riksangelägenhet. Både kommuner och fastighetsägare landet över avvaktar med spänning hur striden mellan Hellqvist och Karlstads Kommun ska sluta. Nu har Hellqvist fått en delgivning från kommunen med kravet – återställ fasaden som den såg ut från början, säger TV4s reporter i inslaget (se inslaget).

Striden kan förefalla märklig. Den här typen av husförändringar har ju tillåtits i decennier i snart sagt varenda svensk stad. Vi ser dem i långa rader i varenda villaområde. I det avseendet kan jag helt och fullt förstå Tom Hellqvists upprördhet. Han har bara gjort vad han anser att i princip alla andra gjort.

-Jag kommer inte att återställa, utan jag kommer att överklaga det här ärendet till högre instans, i det här faller Länsstyrelsen, säger husägaren Tom Hellqvist.

-Jag kommer inte att återställa, utan jag kommer att överklaga det här ärendet till högre instans, i det här fallet Länsstyrelsen, säger husägaren Tom Hellqvist.

Bakgrunden till att detta kunnat ske är att byggnadsnämnden och stadsbyggnadsförvaltningen i Karlstads Kommun under decennier gjort till regel att strunta i att tillämpa Plan- och bygglagens sk varsamhetsparagrafer, som ska tillämpas på alla förändringar – bygglovspliktiga eller inte – på alla hus.

Följden har blivit att det i princip varit djungelns lag som gällt. Husägare har gjort som de har velat med sina hus. Efter eget tycke och smak. Och har också trott att de hade sin fulla rätt att göra det. Vilket naturligtvis är helt felaktigt. Men förståeligt.

Förändringar som de Tom Hellqvist gjort är utan tvekan ett brott mot PBLs varsamhetsparagrafer. Snedställda fönster, snickarglädje, tryckimpregnerade verandor och mintgrön fasad hör inte hemma på ett kedjehus i ett enhetligt utformat kedjehusområde från 1970-talet. Och Hellqvist borde sålunda dömas att återställa huset i sitt ursprungsskick, eller ett skick som är förenligt med det.

-Om vi inte vidtar åtgärder som Byggnadsnämnd - vi är ju en myndighet - då är vi föremål för åtal, säger stadsbyggnadsnämnden ordförande Håkan Holm. Och det vill vi inte vara med om. Vi har inte tid att sitta i häkte, kommenterar Holm.

-Om vi inte vidtar åtgärder som Byggnadsnämnd - vi är ju en myndighet - då blir vi föremål för åtal, säger stadsbyggnadsnämnden ordförande Håkan Holm. Och det vill vi inte vara med om. Vi har inte tid att sitta i häkte, kommenterar Holm.

Kommunens problem blir dock hur de ska förhålla sig till alla de tusentals andra hus som ser ut precis som Hellqvists. Om man nu bestämt sig för att börja tillämpa PBL så borde man ha någon sorts plan för hur man ska gå tillväga med det. Att börja med att flyga på en enskild, intet ont anande fastighetsägare, känns minst sagt yrvaket och dåligt genomtänkt. Här borde man ha tänkt till bättre innan man agerade.

I mina ögon är det oerhört välkommet att Karlstads Kommun sent omsider vaknat ur sin törnrosasömn och dammat av sin Plan- och bygglagsbok. Utan den förvandlas Karlstad Kommuns städer och bostadsområden snabbt till ett sammelsurium av sönderrenoverade eller till oigenkännlighet ombyggda hus och miljöer. Vi är tyvärr redan en bra bit på väg i den riktningen. Det gagnar ingen och är djupt olyckligt.

Vad som nu måste till är en bred informationsinsats från kommunen. Där man informerar fastighetsägare om vilka spelregler som gäller. Vad står det egentligen i PBL och varför står det så? Dessutom bör man parallellt med detta lägga upp en plan för hur man ska gå tillväga med att åtgärda alla de försyndelser som begåtts under de år då man sovit på jobbet. För de är många. Inte minst internt i förvaltningen och stadsbyggnadsnämnden förefaller det minst sagt finnas utrymme för en kunskapshöjande insats.

I Halland har Länsstyrelsen och Region Halland på eget bevåg tagit initiativ till en endagskonferens i Varberg den 26 september med titeln ”K-märkt”, just med syfte att klargöra spelreglerna som gäller enligt PBL. Inbjudna är ansvariga tjänstemän på kommunerna, länsstyrelsen och muséet samt fastighetsägare, arkitekter och exploatörer. Att arrangera en liknande dag i Värmland kunde väl vara ett lämpligt sätt att inleda förändringsarbetet. Istället för att flyga på en enskild fastighetsägare.

Vad säger ni – Region Värmland och Länsstyrelsen i Värmland? Jag skickar stafettpinnen och initiativet till er. Det finns fortfarande platser kvar på konferensen i Varberg den 26 september. Det har jag nyss kollat.