Tag Archives: karlstad kommun

Bristande varsamhet i Karlstad uppmärksammas i SVT Värmlandsnytt samt i VF och NWT

SVT VärmlandsNytt uppmärksammar bristen på varsamhet i Karlstad Kommun. Klicka.

Pressmeddelandet om gårdagens artikel i SVD om de svenska kommunernas bristande hantering av kulturhistoriska värden i bebyggelsen och dåliga kunskap om PBLs varsamhetsparagrafer, där huvudexemplet var hämtat från en pågående brutal ombyggnad av ett hus uppfört 1927 i tjugotalsklassicistisk stil s k Swedish Grace, på Tingvallagatan 7 i Karlstad, gav stort genomslag i värmländsk media. SVTs Värmlandsnytt hade t ex ett reportage (se reportaget) i morgonens nyheter, där man bl a intervjuar Stadsplanedirektör Klas Jansson. Och såväl NWT som VF har hört av sig för att skriva om ärendet.

I intervjun säger han att han beklagar det inträffade men att man inte hade rätt information i det aktuella fallet. Det inlämnade bygglovet innefattade endast exteriöra förändringar, påstår Jansson. Hmm. Att huset på Tingvallagatan 7 skulle renoveras interiört, och inte bara exteriört, ha varit allmänt känt i flera år och kan omöjligt ha varit en hemlighet varken för Jansson eller hans anställda. Inte minst om man varit på plats och besiktat huset. Dessutom pratade Operation Karlstad med bygglovshandläggaren Bengt Lagerkvist om detta ärende redan i november förra året.

Huset från 1927 är byggt i sk Swedish Grace stil. En stil som gjorde svensk arkitektur världsberömd.

Sedan fortsätter Klas Jansson med att säga att Karlstad Kommun faktiskt jobbar på att bli bättre och bl a har anställt en kommunantikvarie. Detta är dock också det en sanning med modifikation. För det första har kommunantikvarien av olika anledningar inte varit i tjänst särskilt många månader sedan denne anställdes för fyra år sedan. Och är så ej heller i detta nu. Och för det andra har ingen vikarie någonsin varit anställd under dennes frånvaro. Detta vet Klas Jansson väl.

Vidare talar han om Karlstad Kommuns s k Arkitekturprogram, vars framtagande är helt beroende av att antikvarien är i tjänst och har tid att jobba med det. Med den takt det framskrider idag lär det ta åratal innan det blir klart. Hur ska man då agera under tiden? Dessutom innefattar Arkitekturprogrammet endast s k särskilt värdefull bebyggelse, dvs sådan som omfattas av PBL 3 kap 12 §. Den stora bristen hos Karlstad kommun ligger dock, och detta har vi från Operation Karlstad upprepat ideligen under flera år, i bristande efterlevnad av den generella varsamhetsparagrafen, dvs PBL 3 kap 10. En paragraf som omfattar ALLA åtgärder på ALLA hus, oavsett om de är bygglovspliktiga eller ej. Som t ex renoveringen av det nu aktuella huset.

Spröjsade enkel- och pardörrar, infällda dörrar och blyspröjsade fönster från 1927. Allt rivs ut.

Det finns alltså stor anledning att vara kritisk och ta Klas Jansson uttalande att man jobbar på att bli bättre med en rejäl nypa salt. I mina ögon låter det allvarligt talat tyvärr mest som tomma ord. Vilket är tråkigt. Frågan om hanteringen av Karlstads bebyggda kulturmiljöarv förtjänar att tas på ett större politisk allvar.

Men byggherren då – Akelius Fastigheter – har inte dom ett ansvar? Visst har dom det. Enligt PBL är det just byggherren som har ansvaret för att det generella varsamhetskravet efterlevs. I SVTs reportage valde Akelius tyvärr att ducka för kommentarer. Men enligt journalister från dagstidningarna hävdar Akelius att man visst visat varsamhet och bevarat flera detaljer, som bl a trapphuset och piggångar. Dessutom säger de att det hade varit ekonomiskt omöjligt att bevara huset detaljer, och att ett krav på varsamhet lett till att det fått fortsätta stå tomt.

"Vi har visat varsamhet" säger Akelius. Så här ser den varsamheten ut.

Att Akelius visat varsamhet vid ombyggnaden av Tingvallagatan 7 är naturligtvis kvalificerat struntprat. De har istället, vilket framgår av bilderna i detta inlägg, omsorgsfullt rensat huset på alla dess originaldetaljer. Kunskapen hos byggherrarna, som Akelius i detta fall, är tyvärr, vilket plan- och byggchef Marie Eddborn också mycket riktigt påpekar i intervjun i SVD, mycket dålig när det gäller varsamhetsaspekterna i byggprocessen. Alldeles självklart hade det gått att göra renoveringen på husets villkor och med ett bevande av merparten av dess originaldetaljer. På Östermalm. Södermalm och i Vasastan i Stockholm står kvarter efter kvarter med hus och våningar som renoverats på detta sätt. Varför skulle det inte gå i Karlstad?

Nej. Okunskapen är, precis som Boverket kommit fram till i sin rapport, tyvärr alarmerande stor, inte bara hos kommunernas politiker och tjänstemän, utan också hos byggherrarna och övriga inblandade aktörer. Och behovet av snabba åtgärder för att åtgärda denna kunskapsbrist är skriande. Om så inte sker är hela det bebyggda svenska kulturmiljöarvet allvarligt hotat.

Är vi verkligen villiga att låta det ske?

SVD skriver om Karlstad Kommuns bristande hantering av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer

Idag återstår intet av de forna paradvåningarnas prakt. Allt rivs ut. Väggar, dörrar, fönster och golv.

I en stor artikel i dagens SVD (100127) med rubriken ”20-talsinredning blåstes ut” kan nu hela Sverige läsa om hur Karlstad Kommun, trots att man så sent som i december 2008 fick en kraftig reprimand från Länsstyrelsen, fortsätter att brista rejält i efterlevnaden av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer. Denna gång handlar det om fastigheten Freja 4 på Tingvallagatan 7 i centrala Karlstad, ett påkostat flerfamiljshus i sten, uppfört 1927.

Fastigheten rensas på intakta, tidstypiska 20-talsdetaljer som spanjolettfönster och pardörrar.

Fastigheten som av någon märklig anledning stått mer eller mindre tom i åratal, genomgår i dagarna en hårdhänt ombyggnad av nye ägaren Akelius Fastigheter. Ut rivs de forna, nästintill helt intakta paradvåningarna med parkettgolv, snickerier, stuckaturer, profilerade spegeldörrar och exklusiva blyspröjsade pardörrar med överljus i smäcker jugendstil. Och ut åker de vackra inåtgående originalfönstren med sin tidstypiska spanjolettvred i förzinkad mässing. Här ska beredas plats för gipsreglar, gipsväggar, modern inredning och moderna fönster i kompositmaterial.

Av de nyligen näst intill intakta 20-talsvåningarnas inredning återstår idag närmast intet.

Allt sker, berättar SVD, utan att någon som helst besiktning på plats gjorts och utan att några som helst varsamhetskrav på fastighetsägaren ställts från Karlstad Kommuns handläggare Bengt Lagerkvist. Ånyo en flagrant underlåtelse från Karlstad Kommun när det gäller att tillämpa de krav som ställs i Plan- och Bygglagens tredje kapitel. Och ånyo en förlust av en oersättlig miljö i Karlstads innerstad, en stad som sedan decennier redan är starkt sargad av denna form av ovarsamhet.

–Det är klart att det hade varit bra om vi hade varit inne här, kommenterar Stadsbyggnadschef Marie Eddeborn. Men vi har inte alltid den möjligheten, vi har inte de resurserna, säger hon och tillägger att ett stort ansvar därmed hamnar på byggherren, i det här fallet fastighetsägaren Akelius.

– Men samtidigt är ju byggherren ofta den som förstår det här sämst, tillägger hon.

Den ursäkten har jag hört från Marie Eddeborn och Karlstad Kommun otaliga gånger genom åren. Bot och bättring utlovas gång på gång. Men inget sker. Och vandaliseringen av Karlstads bebyggda kulturmiljöarv den tillåts fortsätta i oförminskad skala.

Ska vi verkligen ha det på det här sättet i Karlstad?

Läs också ”Svagt skydd för kulturhus” i SVD 2010-01-27

Tidningen Gård & Torp skriver om Karlstad Kommuns bristande bygglovshantering

Anmärkningsvärda felaktigheter säger Länsstyrelsen om hanteringen av Tempelriddarhuset

"Anmärkningsvärda brister" säger Länsstyrelsen om ombyggnaden av Tempelriddarhuset

”Kan en kommun alltså bryta mot lagen, få allvarlig kritik från länsstyrelsen och ändå fortsätta precis som förut? Vilka andra lagar bryter kommunen mot? Vad säger det om vår demokrati? Och varför möts engagemanget för gamla hus av kompakt ointresse och motstånd?”

Detta frågar sig tidningen Gård & Torp i en artikel rubricerad ”Fritt fram för kommuner att bryta mot lagen” på gardochtorp.se med anledning av att Länsstyrelsen i Värmland den 17 maj publicerade en tillsynsrapport där man konstaterar flera allvarliga, i vissa fall anmärkningsvärda, brister i Karlstad Kommuns handläggning av bygglovsärenden.

Ändå har inget hänt, skriver tidningen Gård & Torp. Bortsett från en kort artikel i VF där tf stadsplanedirektör Conny Carlstedt avböjer en kommentar, har inte en rad om de konstaterade, allvarliga bristerna i Karlstad Kommuns bygglovshandläggning uppmärksammats av media. Märkligt och skrämmande, avslutar Gård & Torp.

Och visst är det både märkligt och skrämmande. I en hela sju sidor lång skrivelse, publicerad i svaromål till den anmälan som låg till grund för Länsstyrelsens tillsynsärende, gick Karlstad Kommuns plan- och byggchef Marie Eddeborn i stället i ett närmast brandtalslikt och förnärmat försvar för kommunens sätt att agera och hävdar att några sådana brister inte alls föreligger, utan att man istället är riktigt duktiga på området. Något som alltså står i bjärt kontrast till slutsatserna i den tillsynsrapport som Länsstyrelsen i Värmland levererade den 17 dec 2008.

Varför tiger media om detta? Och varför tiger kommunen? Det är synnerligen märkligt.

Vad tycker du om ombyggnadsplanerna på Kasernhöjden?

I NWT och här på Stadsmiljöbloggen har du de senaste dagarna kunnat följa debatten kring de planer till en fortsatt utbyggnad av Kasernhöjden som fastighetsägaren Albér Fastigheter här om dagen presenterade, med bla butiker, kontor, skolor och ett exklusivt höghus.

När Stadsbyggnadsnämnden diskuterat saken sa man nej till utbyggnad med fler butiker och kontor, som man anser förstör områdets exklusivitet och fina naturmiljö, men ja till tanken på ett höghus i glas. Och Operation Karlstad instämmer för en gång skull helt med Stadsbyggnadsnämnden.

Hur ser du själv på saken? Var med och tyck till i Operation Karlstads egen opinionsundersökning. Och se vad övriga Karlstadbor tycker. Ditt svar är naturligtvis helt anonymt.