Tag Archives: karlstad

Operation Karlstads frontfigur Peter Sörensen, en av tre mottagare av Värmlands Museums diplom för God Byggnadsvård 2012

Värmlands Museums diplom för god byggnadsvård delas ut varje år

Under Kulturarvsdagen i Karlstad den 9 september delade Värmlands Museum ut sina årliga diplom för god byggnadsvård. Utöver föredömligt restaurerade hus hade man i år fokuserat på individer som gjort opinionsbildande insatser. Bland de tre som tilldelades årets diplom fanns förutom Ekaterina Lindberg och Kerstin Stenberg även Operation Karlstads frontfigur, tillika Svenska Byggnadsvårdsföreningens länsombud, Peter Sörensen.

Diplomen delades ut under en ceremoni i Värmlands Museums Hörsal och föredragare och prisutdelare var byggnadsantikvarie Mattias Libeck från Värmlands Museum.

–Det är med stor tacksamhet och glädje jag tar emot det här fina diplomet, sade Peter Sörensen. Att kämpa för bevarande av kulturmiljöer är, som ni alla här i salen vet, en kamp där man tyvärr förlorar mycket oftare än man vinner. Det här diplomet ger välkommen kraft att fortsätta kämpa.

Nedan följer Värmlands Museums bakgrunder och motivationer:

Peter Sörensen, Karlstad
I början av 2000-talet flyttade Peter Sörensen tillbaka till hemstaden Karlstad. Med det nyinförskaffade huset föddes ett intresse för praktisk byggnadsvård. Samtidigt väcktes frågor kring stadens utveckling liksom bygglovsprocessen och bristen på varsamhet. Snart blev Peter Sörensen ett flitigt förekommande namn på lokaltidningarnas debattsidor och genom ett aktivt bloggande om både byggnadsvård och stadsbyggnadsfrågor har Peter etablerat sig som en viktig aktör inom kulturmiljöområdet både regionalt och lokalt. Peter Sörensen är den ledande kraften bakom lobbyorganisationen Operation karlstad och utsågs 2009 till årets byggnadsvårdare av Svenska byggnadsvårdsföreningen.

Peter Sörensen tilldelas Värmlands Museums diplom för god byggnadsvård för ett tillsynes outsinligt engagemang för kulturmiljövård i stort och smått, för sina betydande insatser för att öka medvetenheten och tillämpningen av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer samt bidrag till stadsbyggnadsdebatten, som en motvikt till en många gånger förhastad, exploatörsstyrd stadsplanering samt som förespråkare för en traditionell funktionsintegrerad stad där nyskapande sker utifrån stadens unika värden.

Kerstin Stenberg, Kristinehamn
Vid 1980-talets början uppstod frågan om rivning av Källgårdsskolan i Kristinehamn där Kerstin Stenberg hade sin arbetsplats. Rivningshotet gav upphov till bildandet av Föreningen byggnadskultur i Kristinehamn med syfte att värna den kulturhistoriskt betydelsefulla bebyggelse som ännu fanns kvar samt att sprida information om stadens historia. Kerstin valdes till föreningens första ordförande och förblev i den rollen fram till 2008. Under åren har föreningens verksamhet utökats med flera utställningar, praktiskt byggnadsvård, olika temadagar m m. Kerstin Stenberg är fortsatt aktiv och bidrar i högsta grad till en livaktig verksamhet.

Kerstin Stenberg tilldelas Värmlands Museums diplom för god byggnadsvård för ett tre decennier långt engagemang för det byggda kulturarvet i Kristinehamn, för att hon prestigelöst fortsatt gått i bräschen för ett bevarat kulturarv i både medgång och motgång, samt för sin öppenhet i sitt engagemang där nya vägar och tankar prövas, och sin förmåga att identifiera och uppskatta sin egen generations bidrag till kulturarvet.

Ekaterina Lindberg, Karlstad
År 2004 köpte Ekaterina Lindberg och hennes dåvarande man ett anspråkslöst rödfärgat trähus på Smålandsgatan 7 på Tormestad i Karlstad. Huset är ett av områdets allra äldsta, uppfört år 1905, men hade genom ovarsamma renoveringar förlorat sitt ursprungliga utseende och på så vis mycket av sitt kulturhistoriska värde. Utgångspunkten var redan från början att försöka återföra huset till ett mer ursprungligt och tidstypiskt utseende samt att byggnaden skulle diktera villkoren och att arbetet därför skulle få ta tid. Fönster och kompletterande dörrar har huvudsakligen köpts begagnat och den hyvlade panelen har specialbeställts från ett mindre sågverk i Gästrikland. Efter många år av interiöra arbeten har Ekaterina äntligen kunnat slutföra den exteriöra förvandlingen till många passerandes uppskattning.

Ekaterina Lindberg tilldelas Värmlands Museums diplom för god
byggnadsvård för en väl utförd restaurering, gjord efter husets villkor och med stor respekt för bevarade originalytor och detaljer samt husets ursprungliga utförande utan att tumma på moderna krav på komfort och funktionalitet. Området Tormestad har härigenom berikats med en tydlig länk till dess äldre historia. Huset utgör på så vis ett bidrag till en attraktivare livsmiljö, där avläsbara årsringar speglar områdets utveckling.

Läs också ”Prisade för god byggandsvård” ur NWT den 10 sept 2012

Karlstad Waterfront. Ett alternativt planförslag för Kv Kanoten framtaget av Operation Karlstad.

Karlstad Waterfront och Kanalstaden sett från Brygguddens yttre udde.

Karlstad Waterfront är namnet på ett nytt, alternativt planförslag för Kvarteret Kanoten i Karlstad, framtaget av en grupp stadsmiljöintresserade personer inom stadsmiljönätverket Operation Karlstad och verksamma inom bl a arkitektur, planering och design.

–Vi deltog på kommunens samråd och blev inte direkt imponerade av kommunens eget detaljplaneförslag, berättar Peter Sörensen, initiativtagare till Operation Karlstad och en av de fyra personer som arbetat fram förslaget. Vi, och många med oss, uttryckte en hel del kritiska synpunkter och frågor under samrådet och planarkitekt Kerstin Berg från Karlstad Kommun uppmanade oss då att ta fram ett eget förslag på hur vi tyckte att området skulle kunna förvaltas.

Kanalstaden. Urbana stadsradhus med offentliga bottenvåningar, på kajkanten.

–Om det var allvarligt menat vet jag inte. Men vi tog uppmaningen på allvar och efter tre intensiva planeringskvällar hade vi förslaget klart. Vi gav det namnet Karlstad Waterfront vilket kändes naturligt då  det ju är precis vad det handlar om, Karlstads ansikte mot vattnet. Med fantastiska möjligheter att skapa en stadsmiljö som är unik inte bara i Sverige, utan i Skandinavien och faktiskt, i Europa, förklarar Peter.

–Vi har sneglat på mängder av liknande projekt ute i Sverige, Europa och USA för att dra lärdom av de erfarenheter man dragit där. På basis av dessa erfarenheter har vi skapat områdets två dragplåster, den unika stadsmiljö i Kanalstaden som vätter mot Inre Hamn och den urbana park- och vattenmiljön i Tullholmsparken som vätter mot Tullholmsviken, vår egen variant av Karlstad Waterfront Park, fortsätter han.

Tullholmsparken, eller Karlstad Waterfront Park. Med paddelklubben i förgrunden.

–Innan vi började skissa pratade vi mycket om vem vi bygger för. Och här går den kanske skarpaste skiljelinjen mellan vårt och kommunens förslag. Kommunen fortsätter att bygga bostadsområden för välbärgade 50-plussare som flyttat från villan när barnen flugit ut. Med sjöutsikt, parkeringsgarage i bottenplan och odlingslotter på öppna innergårdar. Detta rimmar som vi ser det illa när man i samma andetag pratar om att skapa en urban, levande stadsmiljö.

–Med Karlstad Waterfront har vi istället satsat på att försöka skapa en dynamisk, spännande stadsmiljö som kan attrahera unga akademiker, kreatörer och entreprenörer som är i början av sitt yrkesliv att stanna kvar och bo och verka i Karlstad efter avslutad utbildning på Karlstads Universitet. Istället för att flytta vidare till Stockholm, Göteborg eller Malmö. Men också att locka samma kategori av personer att flytta hit.

Karlstad Waterfront. Vattennärhet, grönska och urbant stadsliv och puls sida vid sida.

–Idén till Kanalstaden som vätter mot Inre Hamn är dels hämtad från Amsterdams historiska och charmiga, men ändå stadsmässiga, kanalkvarter. Men också från moderna kanalstadsprojekt som trendiga Sluseholmen i Danmark och färgstarka Tutti Frutti i England. Det är korta fastigheter, en variant av urbana stadsradhus med offentliga bottenvåningar och takterasser med sjöutsikt. Responsen från de arkitekter och företagare vi presenterat idén för så här långt har varit mycket, mycket positiv, förklarar Peter Sörensen.

Sluseholmen i Danmark. Modern kanalstad och en förebild för Karlstad Waterfront.

–En äldre, erfaren arkitekt som varit verksam inom stadsplanering under en stor del av sitt yrkesliv var en av de första vi presenterade idén för. Han ringde direkt tillbaka när han tittat på förslaget och var närmast lyrisk. Jag älskar det, sa han. Och en av mina goda vänner, en tjej som driver ett framgångsrikt företag, sade att hon skulle vilja boka en lägenhet och ett kontor direkt, berättar Peter. Precis så ville hon bo och jobba. Det känns inspirerande och kul. Det ska bli spännande att se vilken respons idén får när vi presenterar den i flera forum.

Karlstad Waterfront ingår nu som en del av de samrådsdokument som kommer att ligga till grund när man beslutar om den slutliga utformningen av en detaljplan för Kvarteret Kanoten. Karlstad Waterfront är presenterat på särskilda dragningar för Kommunledningen, Stadsbyggnadsnämnden samt Stadsbyggnadskontoret. Och fler presentationer är redan inbokade. Inom kort kommer förslaget dessutom att presenteras för media.

Läs mer – Karlstad Waterfront, en presentation. Ladda ner pdf.
Se film – Karlstad Waterfront. The Movie.
Press – Ett litet Amsterdam. TV4 Värmlandsnytt den 17 oktober.
Press – Karlstad Waterfront. Artikel i VF den 12 oktober.
Press – Förslag om en kanalstad på Kanikenäset. NWT den 12 oktober.
Press – Många frågetecken kring Kanoten. VF den 20 september

Carlton Hotels klassiska neonskylt på Järnvägsgatan i Karlstad. Is no more.

Carlton Hotels klassiska neonskylt i Karlstad. Sedan 2010 ett minne blott.

De klassiska neonskyltarnas tid i Karlstad förefaller snart kunna vara ett minne blott. Sakta, sakta försvinner de gamla skyltarna en efter en utan att vi märker det. Förrän de en dag plötsligt är helt borta. Ersatta av ingenting eller av en enkel fyrkantig låda som knappast bidrar till stadsrummet.

För det är ju just det de gör, de sirliga gamla neonskyltarna. De bidrar till, blir till smycken och omtyckta möbler i stadsmiljön, i allas vårt gemensamma, vardagsrum. Gaturummet.

Hot om att de ska plockas ner möts ibland av starkt folkligt motstånd. ”Rädda Stomatolskylten” röt Stockholmarna t ex här om året när man hotade med att plocka ner den klassiska gamla skylten ovanför Slussen. Och man startade bla en Facebookgrupp. Så skylten sitter där alltjämt. Den var, ansåg Stockholmarna, ett omistligt inslag i deras stadsmiljö. Och jag håller med. Den är underbar.

I Karlstad har vi inte riktigt samma känsla för våra gamla neonskyltar. Hur många gamla skyltar har vi egentligen kvar i Karlstad? Hur många kan du räkna upp ur minnet? En? Två? Och är någon av dem kanske värd att bevara till eftervärlden? Kika litet nästa gång du åker genom city i vintermörkret. Och fundera på saken.

Förra året var det 100 år sedan den första neonskylten såg dagens, eller kanske nattens, ljus på Grand Palais i Paris. Lagom till firandet försvann ironiskt nog en av Karlstads i mina ögon vackraste och mest bevaransvärda neonskyltar, Carlton Hotel, från gaturummet på Järnvägsgatan. För att ersättas av en identitetslös, faktiskt ganska ful, svart ljuslåda.

Var det överhuvudtaget någon som märkte det tänker jag? Bortsett från jag då förstås. Extra trist kan tyckas då jag redan 2008 uppmärksammade skylten i en kalender som jag distribuerade till mängder av beslutsfattare inom kommunen i en sorts from förhoppning om att de skulle få upp ögonen för dess värde.

Frågan är hur vi ska göra med de neonskyltar som finns kvar? Vad tycker bloggens läsare? Kan man K-märka en neonskylt? Borde vi göra det? Vilken eller vilka tycker ni i så fall vore lämpliga objekt. Skicka gärna in bilder på era favoriter. Så anordnar jag en gallup här på Operation Karlstads Stadsmiljöblogg.

Lästips | 100-årigt gasljus på väg brinna ut | hd.se 15 mars 2010

Förvandla inte Skutberget till ett kommersiellt jippocenter

Skiss till upplevelseanläggning vid Skutberget. Ill:Jonas Haglund, Skanark AB.

I en artikel i dagens VF kan vi läsa ett förslag från arkitekt Jonas Haglund på Skanark om att bygga en upplevelseanläggning ute på Skutberget. Anläggningen som Haglund skissat på ska enligt artikeln bl a innehålla en inomhusskidbacke på pelare, ett äventyrsbad och ett område med andelhus i en miljö med konstgjorda kanaler. Samt en linbana till Bergvik.

–Karlstad behöver en trestjärnig anläggning som kan öka stadens attraktionskraft och då måste man börja fundera på hur en sådan skulle kunna se ut och vilka möjligheter som finns. Det kan vara något i stil med det som jag tagit fram, men det kan också vara någonting annat, kommenterar Haglund.

I mina ögon, och många andra Karlstadbors, är nog Skutberget redan en upplevelseanläggning av absolut högsta rang. Det är ett natur- och friluftsområde av absolut toppklass, befriande fritt från den typ av kommersiella och jippobetonade anläggningar som Haglund tycks anse att Karlstad så starkt behöver.

Tillgången till en friluftsanläggning av Skutbergets klass är en enorm resurs för Karlstad och en lika välbesökt som uppskattad själens lunga för Karlstadbor i alla åldrar, inkomstklasser och färger. Låt det så förbli även för framtidens invånare i ett växande Karlstad. Behovet lär knappast bli mindre när staden växer. Framsynta stadsplanerare borde därför istället förstärka dessa värden och värna Skutbergsområdet från alla former av kommersiella inbrytningar av det slag Haglund föreslår.

Om Karlstad nödvändigvis behöver denna typ av trendiga jippoanläggningar, vilket jag starkt betvivlar, så är jag övertygad om att det i så fall går att hitta en bättre lämpad plats. I mina ögon är Karlstad redan en unik upplevelseanläggning av högsta klass med den vackra och kulturhistoriskt intressanta stadskärnan i Klarälvsdeltat, sin vackra natur, Klarälvens vindlande meanderbågar och Vänerns stränder och glittrande vatten.

Den uppfattningen är jag övertygad om att jag delar med en stor majoritet av Karlstadborna.

Ellret som borde vara ett och. VF-artikel om Betlehemskyrkan sätter fingret på grundfelet i problemformuleringen.

Betlehemskyrkan i Karlstad. Kan den byggas om men ändå bevaras?

Idag har VF glädjande nog ett reportage om den planerade ombyggnaden och partiella rivningen av Betlehemskyrkan i centrala Karlstad. Det är bra. Ingrepp som de som nu planeras i byggnadsverk av en dignitet som Betlehemskyrkan, sedan över ett kvarts sekel tillbaka ansedd som varandes av Byggnadsminnesklass, ska man inte ta lätt på. De ska diskuteras och utredas grundligt för att se till att minsta möjliga åverkan görs på fastigheten. Det är vi skyldiga framtida Karlstadbor.

Som länsombud i Svenska Byggnadsvårdsföreningen och som flitig stadsmiljödebattör via Operation Karlstad har jag redan kommenterat detta ärende här på Operation Karlstads Stadsmiljöblogg, med två (1,2) debattartiklar i pressen och i mängder av diskussioner på flera av stadens olika frikyrkliga bloggar. Jag har dessutom i trevligt samspråk diskuterat saken på plats i kyrkan med företrädare för Missionsförsamlingen samt arkitekten Jonas Haglund. Vad jag anser i frågan är därför inte en hemlighet för någon.

Däremot tycker jag att det är märkligt att det bara är min egen röst som hörs mot den planerade rivningen. Vart är alla andra kritiska röster i den offentliga debatten? Vad tycker de politiska partierna? Vad tycker övriga Karlstadbor? Vad tycker Karlstad Lever och CarlstadsGillet – föreningar vars själva roll ju är just att värna stadens kulturhistoria. Och varför är det så tyst från Värmlands Museum som i 25 år hävdat att byggnaden är av Byggnadsminnesklass?

Betlehemskyrkan är tveklöst en del av stadens kulturhistoriska arv. Bild: Värmlands Museum

För mig är kommunens obändiga ovilja att skyddsmärka stadens kulturhistoriska byggnader svår att förstå. I synnerhet när det gäller en fastighet som Betlehemskyrkan, ett byggnadsverk som är enormt påkostat och som går utanpå det mesta vi har här i staden. Byggnaden är inte bara ett storslaget arkitektoniskt verk utan också ett tidsmonument över 1920-talets tidsanda och tre av den tidens stora industrimän – Anders Löfberg, som köpte tomten för dyra pengar och sedan skänkte den till sin församling, och de tvenne framgångsrika byggmästarbröderna Olov och Johan Wästlund, som sedan inte ville vara sämre, utan erbjöd sig att bygga kyrkan åt församlingen för 300 000 kr, dvs långt, långt under vad det normalt skulle ha kostat.

Fastigheter som Betlehemskyrkan tillhör inte bara de 350 församlingsmedlemmarna, utan i hög grad också staden själv och de övriga snart 100 000 människorna som bor här. De är en del av stadens kulturhistoria. Dess arv. Och genom att riva dem, gör man våld inte bara på stadens historiska arv, utan också på stadsmiljön. Rubriken på artikeln i VF sätter, medvetet eller omedvetet, fingret på den olyckliga polarisering som tyvärr så ofta framställs i dessa sammanhang –”Bygga om eller bevara” – som om dessa vore de enda alternativen. Hur vore det om man istället fokuserade på det som egentligen är det väsentliga i fall som detta, nämligen hur man kan ”Bygga om och bevara”.

Hur skall vi annars kunna bibehålla stadens utpekade kulturmiljöarv intakt, för framtida generationer att kunna uppleva?

Läs också:

Anpassa verksamheten till kyrkan, inte tvärtom” debattartikel av Hans-Olof Boström i VF den 13 mars.

Tvärtom i kyrkdebatten” debattartikel av Gunno Qvist, ordförande i Missionskyrkans ombyggnadsgrupp, i VF den 17 mars.

Antikvarisk förundersökning av Betlehemskyrkan” gjord av Värmlands Museum.

31-30 när Kommunfullmäktige röstade i Badhusfrågan. Är det en seger?

I NWT kunde vi den 15 december läsa att kommunfullmäktige med röstsiffrorna 31-30 röstade igenom att badhuset byggs ut med en andra 25-metersbassäng, samt rehab-, relax- och aktivitetsdelar. Investeringen väntas kosta 190 miljoner kronor.

31-30 i en fråga som handlar om något så stort som ett badhusbygge. Är det verkligen en seger? Politiska beslut av den här storleken borde kräva större majoritet än en enda fjuttig röst. I mina ögon ger dessa röstsiffror i stället all anledning att fundera över hur genomtänkt förslaget egentligen är.

Läs också ”Skapa en Karlstads Central Park av grönområdet runt Sundstatjärn” från 2008-09-06

Gård & Torp skriver om förfallet på Ulleberg och om Operation Karlstads Stadsmiljöblogg

Gård och torp skriver om Operation Karlstads Stadsmiljöblogg och förfallet på Ulleberg

Gård och torp skriver om Operation Karlstads Stadsmiljöblogg och förfallet på Ulleberg

”På den riktigt vassa bloggen Operation Karlstads stadsmiljöblogg skriver Peter Sörensen om Karlstad kommuns häpnadsväckande ointresse för hotade hus och kulturmiljöer.”

”Det gamla skolhuset på Ulleberg skall byggas om till bostadsrätter, men hinner under tiden vandaliseras fullständigt. Varför gör inte kommunen något? Varför bryr man sig inte mer om en gammal miljö?”

Operation Karlstad tackar för de fina omdömena och tackar samtidigt för en utmärkt tidning. Gård & Torp är idag en av Sveriges ledande röster för en bättre och mer ansvarsfull syn på vårt bebyggda kulturmiljöarv.