Tag Archives: länsstyrelsen i värmland

Debatten om lagtolkningen kring gröna huset på Stockfallet blir en riksangelägenhet

Knappt har bläcket hunnit torka på de tidningsartiklar som NWT och VF publicerade under dagen, förrän nya besked i frågan kommer, redan samma kväll. Från att i de tidigare artiklarna, som helt var baserade på ett ”kaxigt” pressmeddelande utskickat av Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas riksförbund, ha påstått att Länsstyrelsen helt gav kommunen bakläxa, nyanserar tidningarna sig nu något och säger istället ”i huvudsak”.

Dessutom står det nu klart att Karlstads Kommun, med hjälp av jurister från SKL, dvs intresseorganisationen för Sveriges Kommuner och Landsting, avser att söka driva fram ett prejudikat i frågan. Ärendet med det gröna huset på Stockfallet och tolkningen av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer har sålunda kommit att bli en riksangelägenhet.

– Det här har blivit ett pilotfall för hela Sverige, bekräftar stadsbyggnadsnämndens ordförande Håkan Holm (s). Det råder ju total förvirring om hur man ska tolka lagen. Men det är tråkigt att enskilda nu får sitta emellan.

Initiativet från Holm och Karlstad Kommun är bra. Det finns tveklöst ett stort behov av klarhet i dessa frågor, något som också gjorts tydligt i förarbetena till den nyligen avslutade nationella PBL-utredningen. Flera olika intressegrupper, såväl för stadsarkitekter som bygglovshandläggare, har fört fram önskemål om en ökad tydlighet från lagstiftaren. Hur avser lagstiftarna egentligen att lagen ska tolkas? Ta till exempel det i detta fallet aktuella varsamhetsbegreppet:

3 kap 10 § Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805).

Låt oss ta huset på Stockfallet som exempel. Vad är byggnadens karaktärsdrag? Och vad är det som ger den dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden? Och när detta väl är fastställt – vad ryms då inom ramen för det man avser med varsam ändring? Först när dessa frågor är besvarade blir diskussionen meningsfull.

Boverket har i sin skrift ”Byggnaders särdrag” (se under fliken ”Dokument”, rubriken ”Byggande, bygglov och varsamhet”) gjort en föredömlig ansats att förtydliga dessa värden. Tyvärr förefaller boken inte vara direkt flitigt använd på de svenska stadsbyggnadsförvaltningarna. Dessutom omfattar den bara bebyggelse fram till 1950-talet. En komplettering med ett generellt hållet förhållningssätt också till de otaliga och synnerligen enhetliga villa-, rad- och kedjehusområden, samt miljonprogramsområden, som byggts över hela Sverige från 1960-talet och framåt vore därför högst önskvärd. Men det är naturligtvis en fruktlös insats om ingen ändå använder sig av boken.

Jag är övertygad om att denna diskussion välkomnas och följs med spänt intresse av stadsplanekontor, byggnadsantikvarier, arkitekter och husägare landet över. Fortsättning lär följa. Och du kan följa den direkt här på Operation Karlstads Stadsmiljöblogg där vi ständigt strävar efter att fördjupa kunskapen på området. (Något dagstidningarna NWT och VF, som ännu inte publicerat en enda rad ur Plan- och bygglagen, konsekvent vägrar att göra.)

Tidigare inlägg om detta Stadsmiljöbloggen:
Länsstyrelsen ger ägarna till huset på Stockfallet rätt…. | 2009-02-25
Karlstad kommun vill diskutera bygglovshantering…. | 2009-02-23
Karlstad Kommun brister i lovgivning och tillsyn…. | 2008-12-18
NWT väcker till debatt om lagtolkning, men vägrar berätta vad …. | 2008-10-02
Öppet brev till NWTs redaktion…. | 2008-09-30
Gäller PBL eller inte? Reportage i TV4 Värmland ….
| 2008-09-10
Kommunen kräver att Tom målar om huset | 2008-08-31
Operation Karlstad anmäler Karlstads Kommun för bristande… | 2008-04-24

Artiklar i media:
Det här är inte bra alls
| VF | 2009-02-26
Tillfälligt grönt ljus för grönt hus | NWT | 2009-02-26
Grönt ljus för grönt hus | VF | 2009-02-25
Huset får inte vara mintgrönt | NWT | 2009-02-25

Länsstyrelsen ger ägarna till gröna huset på Stockfallet rätt. Området är redan förvanskat.

Får man måla sitt hus i vilken färg man vill?

I dagens NWT och VF kan vi läsa att Länsstyrelsen i Värmland nu beslutat att upphäva Karlstad Kommuns tidigare beslut om att förelägga husets ägare att återställa fasaden i det skick som givet bygglov finns för samt att erlägga en byggnadsavgift. Länsstyrelsen i Värmland ger ägarna, företrädda av Villaägarnas Riksförbunds chefsjurist Ulf Stenberg, rätt på samtliga punkter.

–Hur ska man kunna döma dem för att de gjort något som flertalet av de andra husägarna däruppe redan gjort, säger Lars O Nilsson, avdelningsdirektör på Länsstyrelsen.

Och visst ligger det mycket i det Lars O Nilsson säger. Och domen är därmed också ytterligare ett förtydligande av att Karlstads Kommuns bygglovshandläggare har sovit på jobbet i flera decennier och släppt igenom i princip vilka förändringar som helst. Detta har fått till följd att det idag i princip inte finns ett homogent kedje- eller radhusområde i kommunen som har den karaktär som arkitekten en gång avsåg att det skulle ha. Det är en sorglig slapphet man har uppvisat.

Men kan man verkligen legitimera nya försyndelser med att liknande saker har tillåtits i det förflutna? Är det på områden som Stockfallet, Norra Kroppkärr och Lorensberg som alla en gång ritades som synnerligen homogena och likartade när det gäller den arkitektoniska utformningen, därmed öppet för allsköns förändringar i framtiden? Hur opsykologiskt och dåligt genomtänkt Karlstad Kommuns agerande på Stockfallet är, så kan den tolkningen knappast anses vara förenlig med lagstiftarnas intentioner när de formulerade varsamhetsparagrafen, PBL 3 kap 10 §:

Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805).

Vi behöver en seriös diskussion om hur vi ska tolka dessa värden här i Karlstads Kommun. Kommunens stadsbyggnadsförvaltning har en del att fundera över när det gäller deras bristande rutiner. Och arkitekterna själva måste också vara delaktiga i diskussionen. Det är ju trots allt deras verk som vind för våg tillåts förvanskas.

På det aktuella området på Stockfallet är det idag fullkomligt omöjligt att se vad arkitekten Karl Karlsén avsåg när han ritade området för 30 år sedan. Något som Karl Karlsén också uppmärksammade Karlstad Kommun på redan för 10 år sedan.

–Jag pratade med stadsarkitekten, jag tror det var Lars-Rune Bengtsson, om att området höll på att förvanskas rejält. Men jag fick aldrig något svar från dem. Det tycker jag är lite märkligt, säger Karl Karlsén.

Istället har förvanskningen på Stockfallet fortsatt och accelererat. Här har ombyggnader av allsköns slag och i allsköns färger tillåtits. Helt utan en skönjbar röd tråd. Och ingen, inte ens kommunen själva, verkar längre ens veta hur ett hus ursprungligen såg ut och vilka färger det hade. Här råder rena vilda västern och arkitekturen liknar närmast en sorts pytt i panna.

Är det verkligen så här vi vill ha det?

Karlstad kommun vill diskutera bygglovshantering med Länsstyrelsen i Värmland

Fönsterbyte på Graninge Värdshus. Ett originalfönster kvar att byta ut. Gissa vilket?

Fönsterbyte på Graninge Värdshus. Ett originalfönster kvar att byta ut. Gissa vilket?

”Med anledning av ett flertal uppmärksammade fall där kommunen tyckt en sak och länsstyrelsen en annan har stadsbyggnadsförvaltningens tjänstemän och politiker nu bjudit in till en informell diskussionsträff med Länsstyrelsens handläggare. Förhoppningen är att man ska kunna få en bättre förståelse för de olika bedömningarna som gjorts.”

kasernhojden_1

Munblåsta originalfönster bytta mot moderna aluminiumfönster. Är kulturmiljön oförvanskad?

Detta läser vi i en artikel i VF den 21 februari, och det är glädjande att konstatera att den tillsynsrapport som Länsstyrelsen levererade i december 2008 efter en anmälan från Operation Karlstad i april 2008, fått saker att hända på Karlstad Kommun. I tillsynsrapporten fick ju kommunens bygglovshandläggning allvarlig kritik på en rad olika områden. Och det råder ingen som helst tvivel om att det finns en rad allvarliga kunskapsbrister inom Karlstad Kommun när det gäller efterlevnaden av Plan- och bygglagen.

– Vi har samlat alla våra ifrågasatta ärenden i en mapp och tänker be att Länsstyrelsen förklarar varför de har bedömt som de har gjort, säger Håkan Holm.

ratorpsvagen9

Fönster- och fasadbyte på 1920-talsvilla i utpekad kulturhistorisk miljö. Förvanskning eller inte?

Bland ärendena i denna mapp finns enligt artikeln de fyra fall som utgjorde referensfall i Operation Karlstads anmälan våren 2008 – dvs Graninge Värdshus, Tempelriddarhuset, Råtorpsvägen 9 samt gamla matsalen på Kasernhöjden. Men också det gröna huset på Stockfallet samt det omtalade citronhalvefönstret.

–Vi måste ha bättre samsyn när det gäller tolkningen av varsamhetsparagrafen, säger Håkan Holm.

Det är riktigt. Naturligtvis måste man det. Här finns uppenbarligen en rad kunskapsbrister. Men problemet är mycket större än så.

graninge_3

Graninge Värdshus innan fönsterbytet. Jämför bild nedan efter fönsterbytet. Klicka för stor bild.

Bristande efterlevnad av varsamhetsparagrafen, dvs PBL 3:10, är förvisso ett av de problemområden som Karlstads Kommun måste ta itu med. Men i de nämnda fallen handlar det inte om varsamhetsparagrafen, utan om hanteringen av utpekade kulturhistoriskt värdefulla miljöer, dvs PBL 3:12. Och vad detta beträffar kunde Länsstyrelsen i sin tillsynsrapport konstatera att det var uppenbart att Karlstad Kommuns bygglovshandläggare i sin lovgivning inte alls tagit hänsyn till ambitionerna i den kulturmiljöinventering som klubbades igenom i fullmäktige 1984. Man har helt sonika struntat i det.

graninge_2

Graninge Värdhus efter fönsterbytet. Varsam ombyggnad? Förvanskning?

1984 beslutade Karlstad Kommuns Kommunfullmäktige att de i den genomförda kulturmiljöinventeringen utpekade husen skulle ägnas en ”synnerlig omsorg”. Så har alltså överhuvudtaget inte skett. Istället har man tillåtit att husen rivits, skövlats och förvanskats vind för våg. Något som pågår än denna dag år 2009, 25 år efter att inventeringen gjordes. Det är väl knappt någon fastighetsägare som ens fått information om att deras hus är utpekat. Och några skyddsbestämmelser i plan har husen aldrig fått. Vad kan det bero på?

varsamhet_1

Malmtorgsgatan. Ett och samma hus. Två olika färgsättningar. Varsamhet? Förvanskning?

Skyddsmärkningarna, dvs de verktyg som kommunen tilldelats för att efterleva de krav som ställs enligt PBL, används inte i Karlstad Kommun. Man verkar varken veta vilka de är eller hur de ska användas. Istället ligger verktygen oanvända i botten på verktygslådan, som förefaller stå undangömd i en mörk garderob. Allt medan Karlstads bebyggda miljöer, kulturhistoriskt intressanta eller ej, förvanskas och förfaller vind för våg. Här finns snart inte ett hus kvar som ser ut så som arkitekten avsåg att det skulle se.

Förhoppningsvis kan den nu inledda dialogen råda bot på det. Det är i så fall inte en dag för tidigt.


Tidningen Gård & Torp skriver om Karlstad Kommuns bristande bygglovshantering

Anmärkningsvärda felaktigheter säger Länsstyrelsen om hanteringen av Tempelriddarhuset

"Anmärkningsvärda brister" säger Länsstyrelsen om ombyggnaden av Tempelriddarhuset

”Kan en kommun alltså bryta mot lagen, få allvarlig kritik från länsstyrelsen och ändå fortsätta precis som förut? Vilka andra lagar bryter kommunen mot? Vad säger det om vår demokrati? Och varför möts engagemanget för gamla hus av kompakt ointresse och motstånd?”

Detta frågar sig tidningen Gård & Torp i en artikel rubricerad ”Fritt fram för kommuner att bryta mot lagen” på gardochtorp.se med anledning av att Länsstyrelsen i Värmland den 17 maj publicerade en tillsynsrapport där man konstaterar flera allvarliga, i vissa fall anmärkningsvärda, brister i Karlstad Kommuns handläggning av bygglovsärenden.

Ändå har inget hänt, skriver tidningen Gård & Torp. Bortsett från en kort artikel i VF där tf stadsplanedirektör Conny Carlstedt avböjer en kommentar, har inte en rad om de konstaterade, allvarliga bristerna i Karlstad Kommuns bygglovshandläggning uppmärksammats av media. Märkligt och skrämmande, avslutar Gård & Torp.

Och visst är det både märkligt och skrämmande. I en hela sju sidor lång skrivelse, publicerad i svaromål till den anmälan som låg till grund för Länsstyrelsens tillsynsärende, gick Karlstad Kommuns plan- och byggchef Marie Eddeborn i stället i ett närmast brandtalslikt och förnärmat försvar för kommunens sätt att agera och hävdar att några sådana brister inte alls föreligger, utan att man istället är riktigt duktiga på området. Något som alltså står i bjärt kontrast till slutsatserna i den tillsynsrapport som Länsstyrelsen i Värmland levererade den 17 dec 2008.

Varför tiger media om detta? Och varför tiger kommunen? Det är synnerligen märkligt.

Karlstad kommun brister i lovgivning och tillsyn enligt rapport från Länsstyrelsen i Värmland

”Länsstyrelsen anser, med hänvisning till nedan framförda synpunkter, att de aktuella ärendena inte är korrekt handlagda av Karlstads kommuns stadsplaneringsförvaltning”,

så skriver Länsstyrelsen i Värmland den 18 december 2008 i sammanfattningen av den tillsynsrapport man gjort efter att Operation Karlstad den 23 april 2008 skriftligen anmälde Karlstads Kommun för bristande efterlevnad av Plan- och Bygglagens (PBL) sk varsamhetsparagrafer. Länsstyrelsens kritik av Karlstad Kommuns sätt att hantera varsamhetsaspekterna i PBL är i rapporten stundtals mycket hård.

(Läs hela rapporten) (Läs mer om anmälan)

–För mig har det aldrig varit någon tvivel om att dessa brister faktiskt föreligger hos Karlstads Kommun, och jag var därför beredd att ta frågan hela vägen upp till regeringsnivå om det så hade krävts. Därför känns det oerhört glädjande att Länsstyrelsen i Värmland så tydligt satt ner foten i den här frågan, säger Peter Sörensen från Operation Karlstad.

Fallet är den första i sitt slag i Sverige, där en kommun anmälts till Länsstyrelsen för bristande efterlevnad av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer. Och många kommuner, både i Värmland och övriga Sverige, har med spänt intresse följt händelseutvecklingen. Liksom flera Länsstyrelser runt om i landet. Något som bekräftas av handläggarna på Länsstyrelsens Samhällsbyggnadsenhet, avdelningschef Ingrid Tilly, biträdande enhetschef Magnus Ahlstrand och plan- och bostadshandläggare Malin Iwarsson.

–Vi vet att intresset för anmälan varit stort, säger Ingrid Tilly. Den senaste tiden har vi haft många samtal som undrat när rapporten kommer.

Säkert har det faktum att Svenska Byggnadsvårdsföreningen i somras skrev en stor artikel om anmälan i sin tidning Byggnadskultur bidragit till att skapa intresse för anmälan runt om i landet.

–Karlstads kommun bör nu ha all anledning att se över sina rutiner och ta sig en funderare över hur det har kunnat bli så här tokigt. Och säkert finns det både en och annan kommun till ute i landet som följt ärendet och som nu får anledning att dra öronen åt sig. Karlstads kommun är tyvärr långt ifrån ensamma om att brista i handläggningen av PBLs varsamhetsparagrafer, avslutar Peter Sörensen.

Läs också artikeln ”Något är fel i kommunen” ur Värmlands Folkblad den 22 december

Länsstyrelsen i Malmö fråntar Eslövs kommun rätten att godkänna bygglov

I Eslöv har Länsstyrelsen fråntagit Eslövs kommun rätten att godkänna bygglov eftersom man anser att kommunen river kulturhistoriska byggnader utan att ta hänsyn till riksintresset. Detta läser vi i Sydsvenska Dagbladet och kan konstatera att situationen i Eslöv i många stycken påminner om situationen i Karlstad kommun. Även här är kommunens kulturmiljöhantering undermålig.

För en kort tid sedan anmälde Operation Karlstad Karlstads Kommun till Länsstyrelsen för bristande efterlevnad av Plan- och bygglagens (PBL) sk varsamhetsparagrafer, dvs de paragrafer som är avsedda att skydda den bebyggda miljöns kulturmiljövärden. Ärendet ligger nu hos Länsstyrelsen som ett sk tillsynsärende och arbete pågår för fullt enligt Magnus Ahlstrand, chef på Länsstyrelsens Kulturmiljöenhet.

Från Operation Karlstad hyser vi farhågor om att situationen är likaledes illavarslande i en rad andra svenska kommuner. Dessa farhågor stärks inte minst av två högst aktuella ärenden, dels det ovan nämnda ärendet i Eslöv, där Länsstyrelsen alltså helt sonika gått in och fråntagit kommunen rätten att godkänna bygglov, dels en rapport från Riksantikvarieämbetet – Hur mår kulturmiljön? – där man konstaterar att det saknas en systematisk övervakning av tillståndet i kulturmiljön i Sverige.

I Eslöv har Länsstyrelsen fråntagit Eslöv kommuns rätten att godkänna bygglov eftersom man fruktar att kommunen river kulturhistoriska byggnader utan att ta hänsyn till riksintresset. Länsstyrelsen kontrollerar därför tills vidare alla byggärenden och rivningslov inom centrala Eslöv. Flera historiska byggnader har tidigare rivits i Eslöv, trots att de varit utpekade i inventeringar. 1977 genomfördes en industriminnesrenovering i Eslövs kommun. Då fanns det 71 byggda industrimiljöer i Eslöv. 2003 var över hälften av dem rivna, starkt förvanskade eller lagda i ruiner.

Hur skulle resultatet bli om vi gjorde samma uppföljning här i Karlstads Kommun? Med någon av inventeringarna från 1970-talet eller kanske med den senaste kulturmiljöinventeringen från 1984?

Operation Karlstad följer med spänt intresse den fortsatt händelseutvecklingen kring tillsynsärendet och fortsätter under tiden att hålla ett vakande öga på vad som händer med kulturmiljöerna i Karlstad i synnerhet, och i Värmland i allmänhet. Har du tips om kulturmijöer som förfaller eller far illa? Hör av dig till oss.

Operation Karlstad anmäler Karlstads Kommun för bristande efterlevnad av PBLs varsamhetsparagrafer

Onsdagen den 23 april lämnade Operation Karlstad till Länsstyrelsen i Värmland in en formell anmälan av allvarliga brister i efterlevnaden av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer inom Karlstads Kommun. Som underlag till anmälan lämnades fyra ärenden som var för sig tydligt exemplifierar de brister som vi menar föreligger. Anmälan lämnades till Magnus Ahlstrand, Ingrid Tilly samt Göran Wettergren på Länsstyrelsen i Värmlands Samhällsbyggnadsenhet och kopior gick till berörda parter samt till tidningar, radio och teve.

I anmälan hävdar vi att en rad brister i ärendehanteringen föreligger och att detta allvarligt hotar Karlstads Kommuns bebyggda kulturarv. De brister som påpekats är bl a:

  • Regelmässigt tillåts om- och tillbyggnader som avsevärt förvanskar de värden som PBLs varsamhetsparagrafer är avsedda att skydda
  • Regelmässigt utses byggherren själv till kvalitetsansvarig, något som knappast kan anses vara förenligt med lagens intentioner
  • Den lagstadgade löpande tillsynen av lagarnas efterlevnad framstår obefintlig
  • Skrivningar av lov framstår ofta luddigt formulerade och saknar inte sällan helt formell bäring i lagtexterna
  • Kunskapen om arkitektonisk stilhistoria hos Stadsbyggnadsförvaltningens medarbetare samt hos Stadsbyggnadsnämndens ledamöter förefaller bristfällig
  • Kunskapen om innehållet i och bakgrunden till PBLs varsamhetsparagrafer hos Stadsbyggnadsförvaltningens medarbetare samt hos Stadsbyggnadsnämndens ledamöter förefaller bristfällig
  • En allmänt spridd uppfattning att PBLs varsamhetsparagrafer endast gäller särskilt utpekade byggnader synes föreligga hos Kommunens medarbetare samt hos Stadsbyggnadsnämndens ledamöter, men också hos fastighetsägare och byggföretag. Detta trots att det i PBL 3 kap 10 § tydligt står skrivet att lagen gäller ALLA fastigheter, och oavsett om åtgärden är bygglovspliktig eller ej
  • Samsynen mellan kommunens olika förvaltningar samt mellan de politiskt tillsatta nämnderna kring vilka stadens kulturmiljövärden är och hur man ska värna och förvalta dem förefaller saknas helt
  • Skrivna instruktioner för hur och med vilka metoder och material underhåll av q-märkta fastigheter ska ske förefaller helt saknas inom kommunen
  • Handläggningstiden för ärenden, t ex anmälda svartbyggen, förefaller alldeles för lång. Pågående förvanskningar hinner i många fall avslutas innan kommunen ens fått iväg en skrivelse. Rutiner för prioritering bland ärendena förefaller helt saknas
  • Kommunikation och samarbete mellan kommunens förvaltningar och nämnder, samt mellan Kommun, Värmlands Museum och Länsstyrelsen förefaller lämna mycket övrigt att önska

Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer

  • 3 kap 10 § Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805).
  • 3 kap 12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.
  • 3 kap 13 § Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär. Byggnader som avses i 12 § skall underhållas så att deras särart bevaras. Lag (1994:852).
  • 3 kap 17 § Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall utföras och att befintlig växtlighet skall bevaras. Tomter, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, får inte förvanskas i de avseenden de omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.

Här kan du ladda ner den anmälan (exklusive bilagor) som skickades till Länsstyrelsen. Den fulla anmälan omfattar inklusive bilagor närmare 100 sidor. För ytterligare information kontakta Operation Karlstads Peter Sörensen på mobil 0730-20 52 82 eller via mail.