Tag Archives: NCC

Vågmästarbostaden i Karlstad får inte flyttas. Beslut i Länsrätten.

kanikevillan
Vågmästarbostaden i Karlstad får inte flyttas. Beslut i Länsrätten.

Den här på bloggen tidigare omskrivna och på Svenska Byggnadsvårdsföreningens Gula listan upptagna Vågmästarbostaden i Karlstad, även kallad Kanikevillan, får inte flyttas. Det beslutet tillkännagav idag Länsrätten i Värmland efter att byggföretaget NCC överklagat Stadsbyggnadsnämndens beslut att inte ändra detaljplanen för området.

Vågmästarbostaden är en av de sista resterna av det gamla Kanikenäset och har enligt vissa källor historisk bäring så långt tillbaka som till 1500-talet. Klart är emellertid att det hus som idag står på platsen uppfördes redan innan den senaste stora stadsbranden 1865 och att det därmed tillhör Karlstads allra äldsta bebyggelse. Att huset har stort kulturhistoriskt värde är ställt utom all tvivel. Från Operation Karlstad välkomnar vi därför dagens beslut från Länsrätten.

NCCs agerande i frågan är mycket märkligt och solkar onekligen företagets varumärke. NCC förvärvade tomten 1998 och har sedan dess tjänat stora pengar på att uppföra ett av de dyraste, mest tätbebyggda och högst exploaterade bostadsområdena i Karlstads historia. Även om man uppenbarligen helt saknar ambitioner att medverka till att värna Karlstads bebyggda kulturmiljöarv borde pengar inte saknas.

Vi förväntar oss ett större ansvarstagande av ett storföretag som NCC. Bättre kan ni.

Annonser

Högljudd debatt om byggfusk och enstegstätade fasader efter avslöjande om fuktskador

På tidningen Byggindustrins hemsida är artikeln om att alla de 175 villor som NCC byggt i Annehem i Lund med den kritiserade byggmetoden enstegstätning har fuktskador, fortfarande tre månader efter att den publicerades den mest kommenterade och också en av de mest lästa. Tveklöst är att många känner sig berörda och upprörda över byggbolagens svek. Bland kommentarerna hittar vi:

Är det någon som är förvånad när de sätter fönsterna ända ute i fasaden (i isoleringen), inte har en skyddande takfot samt troligtvis använt en tät cellplast som putsbärare. Kan de inte bygga hus på det företaget? När det är fel så är det alltid byggarens fel. Men när något är bra så är det arkitektens förtjänst. Tidningen borde också berätta vem den inkompentente arkitekten är.

Byggmetoden kritiseras nu allt mer högljutt och byggföretag efter byggföretag lämnar den. För kort tid sedan meddelade Botrygg att de överger metoden, och senast ut är Veidikke Entreprenad. En av de mest högljudda kritikerna är byggnadskonstruktören Tomas Gustavsson från Lund, som i en rad debattartiklar ifrågasatt byggmetoden och själva det faktum att den överhuvudtaget blev aktuell.

-Hur kunde metoden överhuvudtaget komma till användning, och till och med bli typgodkänd, trots att den strider mot den elementära byggtekniska regeln att fukt inte får stängas in mellan två ångtäta skikt? Och hur kunde den bli så allmänt förekommande? Det ger anledning att ifrågasätta hur kunskapsuppbyggnaden i byggbranschen egentligen går till, skriver han i en debattartikel publicerdad i tidningen Byggindustrin.

Tomas Gustavsson tror inte att lösningen på problemet är den så kallade tvåstegstätningen som branschen nu börjat prata om. Utan anser att man istället borde använda sig av klassisk beprövad byggteknik, och låta stenhus vara stenhus och trähus trähus.

-Riktiga gedigna stenhus kan byggas idag med god fuktsäkerhet, bra energiprestanda, lång hållbarhet och god komfort. Murade väggar med riktig mineralisk tjockputs är bra och kostnadseffektiva alternativ till fuktkänsliga träregelväggar med fibercementskivor, tjockfärg och putslikande fasader. Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner, säger Tomas Gustavsson.

-När man saluför pustade fasader till konsumenter använder man sig av referenser till en stenbyggnadskultur med gamla anor. Det som i själva verket erbjuds i fallet utfackningsväggar av trä och puts på isolering är något helt annat. Konsumenterna vilseförs, utan att de får den information de egentligen borde ha rätt till om produkten de köper.


Putshus med traditionell putsfasad. En väl beprövad konstruktion.

Nej. Som vi tidigare skrivit här på bloggen så har vi nog inte hört det sista i frågan. En efter en överger nu byggföretagen den kritiserade byggmetoden. Men flera klänger ängsligt kvar och förvarar den i allt mer krystade försvarstal. Med den enorma mängd fastigheter som de senaste 10 åren byggts med denna, och snarlika, byggmetoder, lär de fuktproblem som i detta nu kommit i dagen bara vara toppen på ett isberg.

I en intervju i Byggindustrin, publicerad redan 2001, med den dåvarande norska kulturministern Åse Kleveland, kommenterar Kleveland kortsiktigheten inom byggbranschen och manar till långsiktighet i byggandet. Något som efter den senaste tidens avslöjanden fått förnyad aktualitet.

-Byggbranschen har under de senaste tio till femton åren satsat mycket på ekonomi och teknik och tänkt mycket kortsiktigt. Alltför korta byggtider och dåligt materialval höjer inte kvalitén på byggandet. Det är dags att tänka långsiktigt. Vi får inte glömma att vi här i Norden är en del av den internationella trenden. Det gäller att hänga med! Att bygga med hög kvalitet är lönsamt på lång sikt. Vi måste se på livstidskostnaderna på ett hus, det har vi igen i det långa loppet, säger Åse Kleveland.

Och visst är det så. Kleveland uppmanar i samma artikel byggbranschen att ta ett större ansvar för de byggnadsverk de medverkar till att uppföra.

– Dålig konst kan du låta bli att se på men byggnaden står ju där den står. Byggbranschen har ett stort ansvar när man reser ett byggnadsverk. Branschen här i Norden och i synnerhet i Sverige har en oerhört stark position och därmed mycket att säga till om. Mycket mer än i övriga europeiska länder. Har man inte uttalade och klara ambitioner och en ordentligt tidplan för estetiken så blir resultatet därefter. Det blir det som präglar stadsbilden, säger Åse Kleveland.

Och jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Låt oss hoppas att just detta blir en konsekvens av den nu pågående debatten. För visst vore det klädsamt om byggbranschen tog ett större ansvar i dessa frågor.

Läs också: Murad vägg ska ge fuktsäker fasad, Byggindustrin 3 juli 2008, Alla nybyggen på Annehem är fuktskadade, Sydsvenskan 28 juni 2008 samt Stor besvikelse bland husägarna, Sydsvenskan 8 mars 2008.

Sällsynt okänslig hantering av gamla vågmästarvillan och dess trädgård

Vågmästaren och dess forna trädgård. Kulturmiljövård i Karlstad anno 2008

Operation Karlstad har flera gånger uppmärksammat den sällsynt okänsliga hanteringen av den k-märkta vågmästarbostaden, ett av Karlstads allra äldsta hus, i sydöstra hörnet av Herrhagen. Nu senast var det resterna av den gamla, sedan över 100 år omtalade, trädgården som skövlades vind för våg.

-Huset är märkt i detaljplan, men inte trädgården, säger Örjan Nässlander, den tjänsteman som beviljade det bygglov som tillät NCC att förvandla trädgården till en grusplan för uppställning av byggmaterial.

Nej, det må så vara. I detaljplanen är mycket riktigt enkom huset markerat med Q och q1. Men i kommunens eget Arkitekturprogram är såväl huset som dess trädgård utpekade. I värdemotiveringen står bl a:

”Byggnaden är uppförd före 1850, d.v.s. en av de få byggnader i Karlstad som är uppförda innan den stora branden 1865. Byggnaden med dess trädgård med fruktträd ligger idag som en solitär i en mycket yngre miljö och är därför viktig att bevara som ett pedagogiskt och historiskt dokument.”

Och i ett nyligen publicerat examensarbete – ”Vågmästarbostaden i Karlstad” – gjort av Lovisa Smedberg, student vid det bebyggelseantikvariska programmet vid institutionen för kulturmiljövård på Göteborgs universitet, kommenteras också hanteringen av villan:

”I ett avsnitt av detaljplanen som behandlar parkmark påpekades att det runt Vågmästarbostaden fanns ett antal gamla träd och en äldre berså. På detaljplanen framgår också att marken som omgav huset inte fick bebyggas, och att marken mellan cykelbanan och Hammaröleden skulle förbli grönområde i anslutning till Vågmästarbostaden. Trots att denna detaljplan fortfarande har laga kraft, finns i dagens läge inga träd eller gröna ytor kvar runt Vågmästarbostaden och vid husets sydöstra knut har ett sophus uppförts.”

Det förefaller mig som Örjan Nässlander och stadsbyggnadsförvaltningen inte direkt överansträngt sig i sin strävan att skydda Vågmästarvillan och dess trädgård. Men, hans kollegor och stadsbyggnadsnämndens ledamöter föredrar att så här långt inte kommentera det hela, så den saken får ni själva avgöra.

Vågmästarbostaden när det begav sig. Klicka för stort format.

Hela hanteringen av Vågmästarvillan är mina ögon hur som helst ett symptom så tydligt som något på hur illa ställt det är med kulturmiljöengagemanget i Karlstad. Det är som jag ser det en sorglig fattigdom, såväl hos ansvariga tjänstemän, men också hos politiker och exploatörer, i detta fall NCC, att inte ha förstånd att visa större respekt mot stadens kulturmiljöer.

Jag skäms å stadens vägnar.

Vågmästarvillan, ett av Karlstads äldsta och mest kulturhistoriskt värdefulla hus, hotas med rivning.

Enligt uppgifter som nått Operation Karlstad har bostadsrättsföreningen Vågmästaren här om dagen lämnat in en ansökan om att få riva den sk Vågmästarvillan (eller vågmästarbostaden) som ligger invid Hammaröleden intill de nybyggda fastigheterna på Vågmästaren. Ansökan är insänd av Nils-Erik Einarsson och Hans Obstfelder som företräder föreningen. Vågmästarvillan är ett av Karlstad absolut äldsta och kulturhistoriskt mest värdefulla hus och ansökan om ett rivningslov för den är anmärkningsvärt.

–Vi tycker inte att huset passar in i omgivningen, säger Hans Obstfelder.

Vågmästarvillan på ett foto ur Det Gamla Carlstad av Mats Ronge.

I Mats Ronges bok Det gamla Carlstad kan man läsa att huset är mycket gammalt och att det ursprungligen uppfördes som bostad åt den sk kanik som hade till uppgift att övervaka fisket det vid Tingvallaön och Hammarön så viktiga fisket. Från mitten av 1850-talet blev huset därefter bostad åt vågmästaren till järnvågen. Namnet Kanikenäset hävdas i Ronges bok härstamma just från kaniken. Husets kulturhistoriska värde är därför mycket stort och det har varit skyddat i plan sedan decennier. Och är det än idag.

I samband med uppförandet av de nya husen på området övergick förvaltningsansvaret enligt uppgift från Karlstad Kommun till NCC, som lovade ta väl hand om det kulturhistoriskt värdefulla huset. Enligt uppgift var tanken att huset skulle bli en samlingsplats för de boende i kvarteret. De boende har emellertid valt en annan lösning vilket sannolikt är anledningen till rivningsansökan. Karlstad Kommun har förvisso varit en urusel förvaltare av fastigheten, som lider såväl av kraftigt eftersatt underhåll som av direkt vanvård, inte minst interiört. Men den nu inlämnade ansökan om rivning tyder alltså på att huset trots detta uppenbarligen hamnat i än sämre händer.

Stadsbyggnadsnämnden och Kulturnämnden bör nu genast sätta ner foten för att se till att rivningshotet avvärjs. Dessutom bör man se till att huset bevaras och restaureras på ett kulturmiljömässigt korrekt sätt. Den bästa lösningen för huset bör vara att se till att huset återställs till bostad, som det en gång var. Huset har dock behandlats mycket ansvarslöst i planen och redan här tycker man sig kunna skönja vad exploatören NCC haft i sikte. Något som sannolikt kommer att kräva att dess omgivande trädgård ges större utrymme än den lilla plätt det fått i dagen plan, där det står kraftigt omskuret av alldeles för tätt inpå dragna vägar.

Givet det mycket höga kulturhistoriska värde huset har och det faktum att huset, som ett av få i Karlstad, varit skyddat i plan i decennier, vore det synnerligen märkligt om en rivningsansökan, eller en flyttning, skulle beviljas. I samma ögonblick skulle nämligen hela idén med kulturmiljöskydd falla platt till marken. Det skulle i så fall ge eko i hela kulturmiljösverige och placera Karlstad i en alldeles egen skamvrå på kulturmiljökartan. Och detta tror jag knappast att det finns ens någon enda av ledamöterna i varken Stadsbyggnadsnämnden eller Kulturnämnden som vill medverka till.

(Insänd som debattartikel till NWT den 17 december)