Tag Archives: Peter Sörensen

Operation Karlstads frontfigur Peter Sörensen, en av tre mottagare av Värmlands Museums diplom för God Byggnadsvård 2012

Värmlands Museums diplom för god byggnadsvård delas ut varje år

Under Kulturarvsdagen i Karlstad den 9 september delade Värmlands Museum ut sina årliga diplom för god byggnadsvård. Utöver föredömligt restaurerade hus hade man i år fokuserat på individer som gjort opinionsbildande insatser. Bland de tre som tilldelades årets diplom fanns förutom Ekaterina Lindberg och Kerstin Stenberg även Operation Karlstads frontfigur, tillika Svenska Byggnadsvårdsföreningens länsombud, Peter Sörensen.

Diplomen delades ut under en ceremoni i Värmlands Museums Hörsal och föredragare och prisutdelare var byggnadsantikvarie Mattias Libeck från Värmlands Museum.

–Det är med stor tacksamhet och glädje jag tar emot det här fina diplomet, sade Peter Sörensen. Att kämpa för bevarande av kulturmiljöer är, som ni alla här i salen vet, en kamp där man tyvärr förlorar mycket oftare än man vinner. Det här diplomet ger välkommen kraft att fortsätta kämpa.

Nedan följer Värmlands Museums bakgrunder och motivationer:

Peter Sörensen, Karlstad
I början av 2000-talet flyttade Peter Sörensen tillbaka till hemstaden Karlstad. Med det nyinförskaffade huset föddes ett intresse för praktisk byggnadsvård. Samtidigt väcktes frågor kring stadens utveckling liksom bygglovsprocessen och bristen på varsamhet. Snart blev Peter Sörensen ett flitigt förekommande namn på lokaltidningarnas debattsidor och genom ett aktivt bloggande om både byggnadsvård och stadsbyggnadsfrågor har Peter etablerat sig som en viktig aktör inom kulturmiljöområdet både regionalt och lokalt. Peter Sörensen är den ledande kraften bakom lobbyorganisationen Operation karlstad och utsågs 2009 till årets byggnadsvårdare av Svenska byggnadsvårdsföreningen.

Peter Sörensen tilldelas Värmlands Museums diplom för god byggnadsvård för ett tillsynes outsinligt engagemang för kulturmiljövård i stort och smått, för sina betydande insatser för att öka medvetenheten och tillämpningen av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer samt bidrag till stadsbyggnadsdebatten, som en motvikt till en många gånger förhastad, exploatörsstyrd stadsplanering samt som förespråkare för en traditionell funktionsintegrerad stad där nyskapande sker utifrån stadens unika värden.

Kerstin Stenberg, Kristinehamn
Vid 1980-talets början uppstod frågan om rivning av Källgårdsskolan i Kristinehamn där Kerstin Stenberg hade sin arbetsplats. Rivningshotet gav upphov till bildandet av Föreningen byggnadskultur i Kristinehamn med syfte att värna den kulturhistoriskt betydelsefulla bebyggelse som ännu fanns kvar samt att sprida information om stadens historia. Kerstin valdes till föreningens första ordförande och förblev i den rollen fram till 2008. Under åren har föreningens verksamhet utökats med flera utställningar, praktiskt byggnadsvård, olika temadagar m m. Kerstin Stenberg är fortsatt aktiv och bidrar i högsta grad till en livaktig verksamhet.

Kerstin Stenberg tilldelas Värmlands Museums diplom för god byggnadsvård för ett tre decennier långt engagemang för det byggda kulturarvet i Kristinehamn, för att hon prestigelöst fortsatt gått i bräschen för ett bevarat kulturarv i både medgång och motgång, samt för sin öppenhet i sitt engagemang där nya vägar och tankar prövas, och sin förmåga att identifiera och uppskatta sin egen generations bidrag till kulturarvet.

Ekaterina Lindberg, Karlstad
År 2004 köpte Ekaterina Lindberg och hennes dåvarande man ett anspråkslöst rödfärgat trähus på Smålandsgatan 7 på Tormestad i Karlstad. Huset är ett av områdets allra äldsta, uppfört år 1905, men hade genom ovarsamma renoveringar förlorat sitt ursprungliga utseende och på så vis mycket av sitt kulturhistoriska värde. Utgångspunkten var redan från början att försöka återföra huset till ett mer ursprungligt och tidstypiskt utseende samt att byggnaden skulle diktera villkoren och att arbetet därför skulle få ta tid. Fönster och kompletterande dörrar har huvudsakligen köpts begagnat och den hyvlade panelen har specialbeställts från ett mindre sågverk i Gästrikland. Efter många år av interiöra arbeten har Ekaterina äntligen kunnat slutföra den exteriöra förvandlingen till många passerandes uppskattning.

Ekaterina Lindberg tilldelas Värmlands Museums diplom för god
byggnadsvård för en väl utförd restaurering, gjord efter husets villkor och med stor respekt för bevarade originalytor och detaljer samt husets ursprungliga utförande utan att tumma på moderna krav på komfort och funktionalitet. Området Tormestad har härigenom berikats med en tydlig länk till dess äldre historia. Huset utgör på så vis ett bidrag till en attraktivare livsmiljö, där avläsbara årsringar speglar områdets utveckling.

Läs också ”Prisade för god byggandsvård” ur NWT den 10 sept 2012

Solstaden 2015 – en stadsmiljövision för ett attraktivare Karlstad. Både för boende och turister.

Solstaden 2015 – en vision om hur Karlstads unika värden ska lyftas fram.

Solstaden 2015 är en vision om hur vi på bästa sätt kan lyfta fram allt det som gör Karlstad unikt som besöksstad – det handlar i grunden om att ta tillvara platsens själ – eller genius loci som de gamla romarna kallade det, berättar Peter Sörensen från Operation Karlstad, en av upphovsmännen bakom visionen.

Vad är det då som utgör Karlstads själ? Enligt Peter Sörensen och bebyggelsegeograf Johan Stensson, som också varit delaktig i framtagandet av visionen, är det unika vattenläget och den kulturhistoriska staden de två fundament som utgör stadens största resurser. Och det är just dessa värden som man lyft fram i visionens två huvudstråk, kulturmiljöstråket Hybelejens promenad och naturstråket Solapromenaden.

Karlstads unika vattenläge och kulturmiljöer lyfts fram i två stråk. Klicka för stor bild.

Hybelejens promenad spänner från Klaraborgs Herrgård i väster till gamla Lasarettet, Flickskolan och Pråmkanalen i öster. Och längs promenaden Älvgatan/Tingvallagatan ligger några av stadens kulturhistoriskt mest intressanta byggnader och miljöer, med kvarteret Almen, residenstorget med stadens gamla hamn, residenset, rådhuset, torget, frimurarlogen, Värmlandsbanken, Bergqvisthuset, Tingvallagymnasiet, Komministergården, Tabernaklet, gamla lasarettet, Flickskolan, gamla Fängelset och pråmvaktsstugan.

–Här ligger också stadens historiska handelscentrum, idag i form av Mitticity. Men redan 1858, alltså sju år före den senaste stora stadsbranden, byggdes Karlstads första inomhusgalleria på denna plats, Bazaar. Och så torget förstås, som är den ursprungliga handelsplatsen, med långt mer än tusenåriga anor, berättar Johan Stensson.

I delar av naturstråket Solapromenaden anläggs en vattennära promenadbrygga.

Stadens unika vattenläge har man valt att lyfta fram i den nordsydligt gående Solapromenaden, som sträcker sig från Residenstorget, via Sandbäcksgatan, gamla officersbostället, Borgmästarholmen, över motorvägsbron och så söderut längs älvpromenaden på Sundsta tillbaka in mot stan via Sandgrundsudden. I detta stråk har man föreslagit att man ska anlägga en promenadbrygga som för flanörerna närmare vattnet.

En liknande brygga i den sk Tullgarnsparken, längs Fyrisån i Uppsala, har blivit en succé.

–Solapromenaden bjuder på fantastiska vyer av Karlstad och Klarälven. Ett bättre sätt att marknadsföra Karlstad finns inte. Genom att anlägga en vattennära promenadbrygga i stråket skapar man en vattennärhet som tyvärr saknas i Karlstad idag. Promenadbryggan kommer att bli uppskattad såväl av besökande turister som redan bofasta Karlstadbor. Liknande promenadbryggor har byggts i Stockholm och Uppsala med framgång, men också i mer närbelägna Säffle, berättar Peter Sörensen.

Teaterbistron är ett av de åtta dragplåster som man vill lyfta fram längs stråken.

För att ytterligare förstärka citykärnans och stråkens attraktivitet har man lyft fram åtta platser belägna längs stråken som ska fundera som dragplåster. Det är i de flesta fall befintliga miljöer som man vill förädla, men i vissa fall handlar det också om rena nybyggen. I somliga fall inspirerat av platsernas tidigare historiska funktioner. Restaurang Kallbadhuset och Teaterbistron är två exempel.

–Dessa platser är avsedda att fungera som noder och dragplåster för stråken, förklarar Peter Sörensen. Därför ligger de dels i stråkens ändar, men också samlade kring residensparken, teatern och det fantastiska älvrummet mitt inne i Karlstad city. Så här är det vi vill att Karlstad ska upplevas på bästa sätt.

Innehållet i visionen Solstaden 2015 finns redan kortfattat presenterat i en broschyr som du kan ladda ner här. En mer fördjupad beskrivning av innehållet i visionen kommer att ske vid en presskonferens inom kort. Och vecka 20 sänds ett program i lokaltevekanalen Kanal 12 om att utveckla platsens själ där visionen Solstaden 2015 tas upp som exempel. Har du redan nu frågor är du välkommen att kontakta Peter Sörensen på 0730-20 52 82.

Läs också | ”Ett svenskt Venedig” ur VF den 6 maj 2010

Läs också | ”Sagan om årummet” ur UNT 29 maj 2009. Om byggandet av en promenadbrygga längs Fyrisån i Uppsala.

Bristande varsamhet i Karlstad uppmärksammas i SVT Värmlandsnytt samt i VF och NWT

SVT VärmlandsNytt uppmärksammar bristen på varsamhet i Karlstad Kommun. Klicka.

Pressmeddelandet om gårdagens artikel i SVD om de svenska kommunernas bristande hantering av kulturhistoriska värden i bebyggelsen och dåliga kunskap om PBLs varsamhetsparagrafer, där huvudexemplet var hämtat från en pågående brutal ombyggnad av ett hus uppfört 1927 i tjugotalsklassicistisk stil s k Swedish Grace, på Tingvallagatan 7 i Karlstad, gav stort genomslag i värmländsk media. SVTs Värmlandsnytt hade t ex ett reportage (se reportaget) i morgonens nyheter, där man bl a intervjuar Stadsplanedirektör Klas Jansson. Och såväl NWT som VF har hört av sig för att skriva om ärendet.

I intervjun säger han att han beklagar det inträffade men att man inte hade rätt information i det aktuella fallet. Det inlämnade bygglovet innefattade endast exteriöra förändringar, påstår Jansson. Hmm. Att huset på Tingvallagatan 7 skulle renoveras interiört, och inte bara exteriört, ha varit allmänt känt i flera år och kan omöjligt ha varit en hemlighet varken för Jansson eller hans anställda. Inte minst om man varit på plats och besiktat huset. Dessutom pratade Operation Karlstad med bygglovshandläggaren Bengt Lagerkvist om detta ärende redan i november förra året.

Huset från 1927 är byggt i sk Swedish Grace stil. En stil som gjorde svensk arkitektur världsberömd.

Sedan fortsätter Klas Jansson med att säga att Karlstad Kommun faktiskt jobbar på att bli bättre och bl a har anställt en kommunantikvarie. Detta är dock också det en sanning med modifikation. För det första har kommunantikvarien av olika anledningar inte varit i tjänst särskilt många månader sedan denne anställdes för fyra år sedan. Och är så ej heller i detta nu. Och för det andra har ingen vikarie någonsin varit anställd under dennes frånvaro. Detta vet Klas Jansson väl.

Vidare talar han om Karlstad Kommuns s k Arkitekturprogram, vars framtagande är helt beroende av att antikvarien är i tjänst och har tid att jobba med det. Med den takt det framskrider idag lär det ta åratal innan det blir klart. Hur ska man då agera under tiden? Dessutom innefattar Arkitekturprogrammet endast s k särskilt värdefull bebyggelse, dvs sådan som omfattas av PBL 3 kap 12 §. Den stora bristen hos Karlstad kommun ligger dock, och detta har vi från Operation Karlstad upprepat ideligen under flera år, i bristande efterlevnad av den generella varsamhetsparagrafen, dvs PBL 3 kap 10. En paragraf som omfattar ALLA åtgärder på ALLA hus, oavsett om de är bygglovspliktiga eller ej. Som t ex renoveringen av det nu aktuella huset.

Spröjsade enkel- och pardörrar, infällda dörrar och blyspröjsade fönster från 1927. Allt rivs ut.

Det finns alltså stor anledning att vara kritisk och ta Klas Jansson uttalande att man jobbar på att bli bättre med en rejäl nypa salt. I mina ögon låter det allvarligt talat tyvärr mest som tomma ord. Vilket är tråkigt. Frågan om hanteringen av Karlstads bebyggda kulturmiljöarv förtjänar att tas på ett större politisk allvar.

Men byggherren då – Akelius Fastigheter – har inte dom ett ansvar? Visst har dom det. Enligt PBL är det just byggherren som har ansvaret för att det generella varsamhetskravet efterlevs. I SVTs reportage valde Akelius tyvärr att ducka för kommentarer. Men enligt journalister från dagstidningarna hävdar Akelius att man visst visat varsamhet och bevarat flera detaljer, som bl a trapphuset och piggångar. Dessutom säger de att det hade varit ekonomiskt omöjligt att bevara huset detaljer, och att ett krav på varsamhet lett till att det fått fortsätta stå tomt.

"Vi har visat varsamhet" säger Akelius. Så här ser den varsamheten ut.

Att Akelius visat varsamhet vid ombyggnaden av Tingvallagatan 7 är naturligtvis kvalificerat struntprat. De har istället, vilket framgår av bilderna i detta inlägg, omsorgsfullt rensat huset på alla dess originaldetaljer. Kunskapen hos byggherrarna, som Akelius i detta fall, är tyvärr, vilket plan- och byggchef Marie Eddborn också mycket riktigt påpekar i intervjun i SVD, mycket dålig när det gäller varsamhetsaspekterna i byggprocessen. Alldeles självklart hade det gått att göra renoveringen på husets villkor och med ett bevande av merparten av dess originaldetaljer. På Östermalm. Södermalm och i Vasastan i Stockholm står kvarter efter kvarter med hus och våningar som renoverats på detta sätt. Varför skulle det inte gå i Karlstad?

Nej. Okunskapen är, precis som Boverket kommit fram till i sin rapport, tyvärr alarmerande stor, inte bara hos kommunernas politiker och tjänstemän, utan också hos byggherrarna och övriga inblandade aktörer. Och behovet av snabba åtgärder för att åtgärda denna kunskapsbrist är skriande. Om så inte sker är hela det bebyggda svenska kulturmiljöarvet allvarligt hotat.

Är vi verkligen villiga att låta det ske?

Operation Karlstads Peter Sörensen tycker till om stadsmiljön i Kanal 12. Och nu även på YouTube.

Peter Sörensen från Operation Karlstad pratar stadsmiljö i Kanal 12. Se inslagen på YouTube.

Sedan snart tre år har Operation Karlstads Peter Sörensen kommenterat och tyckt till om stadsmiljön i Karlstad i återkommande reportage i Kanal 12. Nu lägger vi successivt ut reportagen på YouTube där du kan se dem alla när det passar dig. Först ut är reportaget där Peter Sörensen föreslår Karlstad Kommun att man borde göra en stadspark av området runt Sundstatjärn. Ett förslag som vi skrivit om tidigare här på Stadsmiljöbloggen (läs mer…).