Tag Archives: pinassen

Karlstad Waterfront. Ett alternativt planförslag för Kv Kanoten framtaget av Operation Karlstad.

Karlstad Waterfront och Kanalstaden sett från Brygguddens yttre udde.

Karlstad Waterfront är namnet på ett nytt, alternativt planförslag för Kvarteret Kanoten i Karlstad, framtaget av en grupp stadsmiljöintresserade personer inom stadsmiljönätverket Operation Karlstad och verksamma inom bl a arkitektur, planering och design.

–Vi deltog på kommunens samråd och blev inte direkt imponerade av kommunens eget detaljplaneförslag, berättar Peter Sörensen, initiativtagare till Operation Karlstad och en av de fyra personer som arbetat fram förslaget. Vi, och många med oss, uttryckte en hel del kritiska synpunkter och frågor under samrådet och planarkitekt Kerstin Berg från Karlstad Kommun uppmanade oss då att ta fram ett eget förslag på hur vi tyckte att området skulle kunna förvaltas.

Kanalstaden. Urbana stadsradhus med offentliga bottenvåningar, på kajkanten.

–Om det var allvarligt menat vet jag inte. Men vi tog uppmaningen på allvar och efter tre intensiva planeringskvällar hade vi förslaget klart. Vi gav det namnet Karlstad Waterfront vilket kändes naturligt då  det ju är precis vad det handlar om, Karlstads ansikte mot vattnet. Med fantastiska möjligheter att skapa en stadsmiljö som är unik inte bara i Sverige, utan i Skandinavien och faktiskt, i Europa, förklarar Peter.

–Vi har sneglat på mängder av liknande projekt ute i Sverige, Europa och USA för att dra lärdom av de erfarenheter man dragit där. På basis av dessa erfarenheter har vi skapat områdets två dragplåster, den unika stadsmiljö i Kanalstaden som vätter mot Inre Hamn och den urbana park- och vattenmiljön i Tullholmsparken som vätter mot Tullholmsviken, vår egen variant av Karlstad Waterfront Park, fortsätter han.

Tullholmsparken, eller Karlstad Waterfront Park. Med paddelklubben i förgrunden.

–Innan vi började skissa pratade vi mycket om vem vi bygger för. Och här går den kanske skarpaste skiljelinjen mellan vårt och kommunens förslag. Kommunen fortsätter att bygga bostadsområden för välbärgade 50-plussare som flyttat från villan när barnen flugit ut. Med sjöutsikt, parkeringsgarage i bottenplan och odlingslotter på öppna innergårdar. Detta rimmar som vi ser det illa när man i samma andetag pratar om att skapa en urban, levande stadsmiljö.

–Med Karlstad Waterfront har vi istället satsat på att försöka skapa en dynamisk, spännande stadsmiljö som kan attrahera unga akademiker, kreatörer och entreprenörer som är i början av sitt yrkesliv att stanna kvar och bo och verka i Karlstad efter avslutad utbildning på Karlstads Universitet. Istället för att flytta vidare till Stockholm, Göteborg eller Malmö. Men också att locka samma kategori av personer att flytta hit.

Karlstad Waterfront. Vattennärhet, grönska och urbant stadsliv och puls sida vid sida.

–Idén till Kanalstaden som vätter mot Inre Hamn är dels hämtad från Amsterdams historiska och charmiga, men ändå stadsmässiga, kanalkvarter. Men också från moderna kanalstadsprojekt som trendiga Sluseholmen i Danmark och färgstarka Tutti Frutti i England. Det är korta fastigheter, en variant av urbana stadsradhus med offentliga bottenvåningar och takterasser med sjöutsikt. Responsen från de arkitekter och företagare vi presenterat idén för så här långt har varit mycket, mycket positiv, förklarar Peter Sörensen.

Sluseholmen i Danmark. Modern kanalstad och en förebild för Karlstad Waterfront.

–En äldre, erfaren arkitekt som varit verksam inom stadsplanering under en stor del av sitt yrkesliv var en av de första vi presenterade idén för. Han ringde direkt tillbaka när han tittat på förslaget och var närmast lyrisk. Jag älskar det, sa han. Och en av mina goda vänner, en tjej som driver ett framgångsrikt företag, sade att hon skulle vilja boka en lägenhet och ett kontor direkt, berättar Peter. Precis så ville hon bo och jobba. Det känns inspirerande och kul. Det ska bli spännande att se vilken respons idén får när vi presenterar den i flera forum.

Karlstad Waterfront ingår nu som en del av de samrådsdokument som kommer att ligga till grund när man beslutar om den slutliga utformningen av en detaljplan för Kvarteret Kanoten. Karlstad Waterfront är presenterat på särskilda dragningar för Kommunledningen, Stadsbyggnadsnämnden samt Stadsbyggnadskontoret. Och fler presentationer är redan inbokade. Inom kort kommer förslaget dessutom att presenteras för media.

Läs mer – Karlstad Waterfront, en presentation. Ladda ner pdf.
Se film – Karlstad Waterfront. The Movie.
Press – Ett litet Amsterdam. TV4 Värmlandsnytt den 17 oktober.
Press – Karlstad Waterfront. Artikel i VF den 12 oktober.
Press – Förslag om en kanalstad på Kanikenäset. NWT den 12 oktober.
Press – Många frågetecken kring Kanoten. VF den 20 september

Ekologisk blandstad signerad Slas

Trivsam stadsmiljö, blandstad a la Slas (klicka för stor bild)

Trivsam stadsmiljö, blandstad a la Slas (klicka för stor bild)

På en nätauktion hittar jag tavlan ovan, ritad av Slas. Folk i olika åldrar samlade på ett trivsamt torg omgivet av en tätt bebyggd stad med en varierad och levande arkitektur. En sorts målbild för den stad vi idag talar så mycket om, och så desperat försöker åstadkomma. Den ekologiska, täta, funktionsblandade och promenadvänliga staden. Den stad som vi så oerhört sällan ser röken av i dagens stadsbyggande. Ett stadsbyggande där låga, enformiga och identitetslösa punkthus istället rullas ut som monotona bombmattor.

Varför ska det vara så svårt?

….och jo, jag vet, det skulle kunna vara Järntorget i Gamla Stan, men i Slas förenklade version kunde det lika gärna vara en sinnebild av morgondagens stad.

Botrygg byter väggar efter fuktlarm


JMs nyuppförda hus i Hammars Park. Foto: Peter Vilén

– De stora byggjättarna har inte samma fokus på förvaltning av husen, det säger Michael Cocozza, vd för Botrygg, i en artikel i Byggvärlden den 9 maj med anledning av fuktlarmet i enstegstätade hus. Botrygg överger riskkonstruktionen och ska nu endast bygga ytterväggar i betong.

Botryggs beslut kommer kort efter att ingenjören Peter Vilén slagit näven i bordet och startat en rikstäckande kampanj mot vad han anser vara rent byggfusk. Trots att byggmetoden redan rönt mycket kritik bland annat efter flera fall av omfattande mögelskador i nybyggda hus, fortsätter enligt Vilén de stora byggbolagen att använda metoden. I Västra hamnen i Malmö rev Skanska ned fasaderna på sitt stora flerfamiljshus som byggdes till Bo01-utställningen. Det var försett med tunnputsade cellplastväggar, träreglar och kartonggips som hade blivit så fuktskadat att det krävdes en omfattande renovering.

– När jag sedan kom till Hammars park såg jag hur JM byggde nya bostadsrättshus med samma typ av lättväggar utan luftspalt. En del av husen har till och med kartongklädda gipsskivor som är väldigt fuktkänsliga och fasaden är täckt med en tunn tät puts som kan stänga inne fukt. Husen från JM har mineralullsskivor istället för cellplast som putsbärare. Men Peter Vilén är lika upprörd ändå.

– Det här är en skräpmetod som aldrig borde ha införts, anser han. Tyvärr är nästan alla moderna bostadsrättshus byggda med sådana här fasader. Husen säljs sedan till snälla okunniga privatpersoner som drabbas av höga reparationskostnader i framtiden. Och det vill man knappast utsätta högt belånade barnfamiljer för, så i slutändan kan det drabba alla skattebetalare, tror Peter Vilén.

För kort tid sedan startade därför Peter Vilén en kampanj för att försöka stoppa byggmetoden. Han har kontaktat Konsumentverket, JM:s högsta ledning, Villaägarnas riksförbund, Mäklarsamfundet, bostadsministern och byggtidskrifter. Fler står på tur.

Och kampanjen har alltså uppenbarligen redan burit frukt i och med Botryggs val att nu helt lämna metoden. Fler lär komma inom kort, även om många av de stora byggbolagen, som t ex JM, envist fortsätter att försvara byggmetoden.

Frågan kvarstår dock vad som kommer att hända med de fastigheter som de senaste åren byggts med denna metod och som sedan sålts för dyra pengar, inte sällan i sjönära lägen i områden som till exempel Hammarby Sjöstad och Vågmästaren i Karlstad.

Och hur är det egentligen med det som uppförts det senaste året i det expansiva Karlstad? Att BoKlok-husen på södra Råtorp är byggda med denna metod är känt sedan tidigare. Men hur är det t ex med Mitt i City-huset och kuberna uppe på taket? Och med det som uppförs i detta nu ute på Vågmästaren, Barkassen, Pinassen, Orrholmen, Strand och Viken?

Bygg levande stadsmiljö i Inre Hamn, inte bostadsområden

Levande stadsmiljö och gemyt på Kullagatan i Helsingborg. Foto:Ole Jais

Den nya byggnationen i Inre Hamn lämnar i mina ögon mycket att önska. Den stadsmässighet man från Kommunen själva talat om lyser helt med sin frånvaro i detta renodlade bostadsområde. En unik stadsbyggnadsmöjlighet håller på att glida Karlstad ur händerna. Men ingen orkar reagera på det. Varför? Ser de det inte? Stadsplanedirektör Gunnar Persson? Stadsarkitekt Pär Höjman? Stadsbyggnadsnämndens ledamöter? Kommunstyrelsens ordförande Lena Melesjö Windahl? Och byggarna själva – Peab och Sverigehuset? Ingen av dem vinner på det som nu sker. Tvärtom.

Här skulle kunna byggas fullvärdiga stadskvarter som inne i stadens centrala delar. Med allt vad staden innefattar. Men då får man inte som nu ”fega” från starten. Då blir det nämligen pannkaka av alltsammans.

Ett mer stadsmässigt byggande skulle innebära en avsevärt högre och tätare kvartersstad. Med större hus, fler hus och plats för avsevärt fler människor. Och en avsevärt mer levande gatumiljö med korta kvarter med maximal dynamik och rörelsefrihet. Och med butiker, verksamheter, caféer och restauranger i bottenvåningarna. Promenadvänliga gatustråk, parker och torg. Det skulle kunna bli ett helt nytt ansikte för Karlstad. Sjöstaden. Ett stenkast från den gamla älvstaden. En stadsdel som i högsta grad skulle kunna ge välkommen skjuts åt kommunens vision Livskvalitet 100 000. Här skulle kunna skapas massor med nya bostäder, verksamhetslokaler och handel. Allt förpackat i en levande stadsmiljö med hög livskvalitet.

Att som idag bygga ett antal, små förvirrade punkthus av tydlig förortskaraktär med parkeringshus i döda bottenvåningar i sterila gatumiljöer är allt annat än förenligt med visionen om Livskvalitet 100 000. Här blir alla förlorare. Inte minst ekonomiskt. Exploatörerna får inte alls den avkastning som de skulle kunna fått om de fått bygga högre och tätare kvartersstad. Och staden förlorar en extrem intressant möjlighet att växa. De enda som vinner är möjligtvis de som köpt dyra bostadsrätter och vill bo i ett tyst och lugnt bostadsområde. Och inte i en stad.

Bygg stad, inte bostadsområden. Bygg högre, tätare, stadsmässigt och kvartersbundet. Bygg levande stadsmiljö. Inte bostadsområden.

Tyggårdsviken och Barkassen skapar unika möjligheter för Karlstads citykärna att växa. Karlstad 100 000 skulle kunna bli Karlstad 200 000. Visionen om Sjöstaden Karlstad.

Kanikenäsbanken och kanikenäset i början av 1900-talet. Kanske platsen för utbyggnaden av framtidens Karlstad – Sjöstaden?

Foto: Platsen för utbyggnaden av framtidens Karlstad – Sjöstaden?

Det byggs i Karlstad idag i en takt som vi inte sett motstycke till på år och dag. Här sjuder av växtkraft och visionen om Karlstad 100 000 har gett välkommen luft under vingarna. Det känns positivt och kul. Och en väsentlig fråga som man bör ställa sig i detta sammanhang är i vilken riktning Karlstads citykärna ska växa? I dagsläget finns en unik möjlighet som skulle kunna lägga grunden till framtidens Karlstad. Karlstad 200 000. Sjöstaden.

En unik möjlighet för Karlstads stadskärna att växa. Ska vi ta den?

Karlstads stadskärna har i princip sett likadan ut och varit lika stor i omfång sedan 1880-talet (gul markering på flygfotot ovan). Man går från den ena till den andra delen på några få minuter. För en residensstad i en kommun med dryga 80 000 invånare kan det tyckas vara i minsta laget. Ska vi nu växa till att bli 100 000 i kommunen, vilket lär inträffa om sisådär 25-35 år med nuvarande tillväxtttakt, bör vi därför redan nu ställa oss frågan i vilken riktning Karlstads citykärna ska växa? Kanske är det dags för oss att redan nu lägga en plan för hur detta ska ske, så att vi inte bygger in oss i ett hörn och omringar citykärnan med murar av renodlade bostadsområden.

Två, som jag ser det, alldeles utmärkta områden som med fördel skulle kunna byggas som förlängda delar av Karlstads citykärna, är Tyggårdsviken och Barkassen, dvs områdena på ömse sidor om bassängen vid inre hamn. De ligger nära den befintliga citykärnan och är lätt åtkomliga via tunneln från Hamngatan. Här har vi ett gyllene tillfälle att lägga grunden till morgondagens Karlstad, en sjöstad med en citykärna som i förlängningen skulle kunna spänna från kvarteret Almen i väster, till Kanikenäshamnen i öster (gul plus orange markering på flygfotot ovan). Från gammalt till nytt. Från älvstad till sjöstad.

Så skulle Karlstad verkligen kunna bli staden vid vattnet, med kontakt både med Klarälven, kanalen, hamnbassängen och Vänerns kust. Vision Karlstad 100 000 skulle kunna bli vision Karlstad 200 000. Visionen om Sjöstaden Karlstad. Värmlands Venedig. Tittar man på kartan skulle detta vara en fullt möjlig vision. Och vilken stad det skulle kunna bli. Med långa promenadstråk längs vattnet och med en utpräglad hamnstadskänsla. En besöksstad av stort format. Tänk er tanken. Visst är den lockande?

Sjöstaden Karlstad – Tynäsbåten stävar ut från inre hamn 1905

Foto: Tynäsbåten stävar ut från inre hamn 1905. En målbild för det framtida Karlstad?

En förutsättning för att denna vision ska bli möjlig är att man tänker till redan idag. Så att dessa områden byggs som fullvärdiga stadsdelar, dvs regelrätta stadskvarter med utrymme för såväl boende som kontor och kommersiell verksamhet med handel, nöjen, parker och torg samt offentliga byggnader. Allt som vi förknippar med en dynamisk och levande citykärna. Redan idag måste vi staka ut de kvarter som ska bilda Sjöstaden Karlstad när den visionen blir verklighet om sisådär 100 år. Annars riskerar denna unika möjlighet att gå om intet.

I dagsläget är båda dessa områden planerade som mer eller mindre renodlade bostadsområden. Inte som levande stadskvarter. Men det mesta är ännu bara på planeringsstadiet. Så än finns tid för eftertanke.

Karlstad Kommun, Stadsbyggnadsnämnden, politiker, tjänstemän och byggherrar har nu ett gyllene tillfälle att utnyttja den tillväxtvåg man gemensamt lagt grunden till för att också lägga grunden till skapandet av morgondagens Karlstad – Sjöstaden. De är faktiskt en möjlighet att skriva in sig i historieböckerna.

Borde vi inte ta till vara den chansen?

(Artikeln skickad till NWTs debattsida 2007-10-19, se artikel)

Läs också om utvecklingen av Västra Hamnen i Malmö ett liknande projekt som fått stadsplanerare från hela Europa att vallfärda till Malmö. Ladda ner pdf om tankarna bakom Västra hamnen och Bo01 ”Stad för människan och miljön” samt om ”Planer och strategier för Västra Hamnen”.

Visionen för Västra Hamnen är att den nya stadsdelen ska bli en komplett stadsdel för boende, service, arbete och studier. Västra Hamnen ska ha innerstaden som förebild med täthet och intimitet som ledord. Samtidigt måste Västra Hamnen stå rustad att möta framtidens ännu okända krav. Västra Hamnen ska återupprätta Malmös möte med havet. Gatu- och parkstråk från Malmös innerstad ska utan avbrott kunna löpa vidare genom Västra Hamnen och mynna ut i kontakten med Öresund. Liksom Bo01-området ska hela området präglas av en arkitektonisk mångfald, därför ska många olika byggherrar och arkitekter involveras i utbyggnaden. Att bo vid vattnet är en viktig kvalitet. Västra Hamnens unika läge som fortsättning på Ribersborgsstranden och med promenadavstånd till innerstan gör stadsdelen mycket attraktiv. Men Västra Hamnen ska också bli en stadsdel för alla malmöbor. Parkerna, torgen, platserna och kajerna ska utformas så att de lockar besökare från hela stan.