Tag Archives: stockfallet

Debatten om lagtolkningen kring gröna huset på Stockfallet blir en riksangelägenhet

Knappt har bläcket hunnit torka på de tidningsartiklar som NWT och VF publicerade under dagen, förrän nya besked i frågan kommer, redan samma kväll. Från att i de tidigare artiklarna, som helt var baserade på ett ”kaxigt” pressmeddelande utskickat av Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas riksförbund, ha påstått att Länsstyrelsen helt gav kommunen bakläxa, nyanserar tidningarna sig nu något och säger istället ”i huvudsak”.

Dessutom står det nu klart att Karlstads Kommun, med hjälp av jurister från SKL, dvs intresseorganisationen för Sveriges Kommuner och Landsting, avser att söka driva fram ett prejudikat i frågan. Ärendet med det gröna huset på Stockfallet och tolkningen av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer har sålunda kommit att bli en riksangelägenhet.

– Det här har blivit ett pilotfall för hela Sverige, bekräftar stadsbyggnadsnämndens ordförande Håkan Holm (s). Det råder ju total förvirring om hur man ska tolka lagen. Men det är tråkigt att enskilda nu får sitta emellan.

Initiativet från Holm och Karlstad Kommun är bra. Det finns tveklöst ett stort behov av klarhet i dessa frågor, något som också gjorts tydligt i förarbetena till den nyligen avslutade nationella PBL-utredningen. Flera olika intressegrupper, såväl för stadsarkitekter som bygglovshandläggare, har fört fram önskemål om en ökad tydlighet från lagstiftaren. Hur avser lagstiftarna egentligen att lagen ska tolkas? Ta till exempel det i detta fallet aktuella varsamhetsbegreppet:

3 kap 10 § Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805).

Låt oss ta huset på Stockfallet som exempel. Vad är byggnadens karaktärsdrag? Och vad är det som ger den dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden? Och när detta väl är fastställt – vad ryms då inom ramen för det man avser med varsam ändring? Först när dessa frågor är besvarade blir diskussionen meningsfull.

Boverket har i sin skrift ”Byggnaders särdrag” (se under fliken ”Dokument”, rubriken ”Byggande, bygglov och varsamhet”) gjort en föredömlig ansats att förtydliga dessa värden. Tyvärr förefaller boken inte vara direkt flitigt använd på de svenska stadsbyggnadsförvaltningarna. Dessutom omfattar den bara bebyggelse fram till 1950-talet. En komplettering med ett generellt hållet förhållningssätt också till de otaliga och synnerligen enhetliga villa-, rad- och kedjehusområden, samt miljonprogramsområden, som byggts över hela Sverige från 1960-talet och framåt vore därför högst önskvärd. Men det är naturligtvis en fruktlös insats om ingen ändå använder sig av boken.

Jag är övertygad om att denna diskussion välkomnas och följs med spänt intresse av stadsplanekontor, byggnadsantikvarier, arkitekter och husägare landet över. Fortsättning lär följa. Och du kan följa den direkt här på Operation Karlstads Stadsmiljöblogg där vi ständigt strävar efter att fördjupa kunskapen på området. (Något dagstidningarna NWT och VF, som ännu inte publicerat en enda rad ur Plan- och bygglagen, konsekvent vägrar att göra.)

Tidigare inlägg om detta Stadsmiljöbloggen:
Länsstyrelsen ger ägarna till huset på Stockfallet rätt…. | 2009-02-25
Karlstad kommun vill diskutera bygglovshantering…. | 2009-02-23
Karlstad Kommun brister i lovgivning och tillsyn…. | 2008-12-18
NWT väcker till debatt om lagtolkning, men vägrar berätta vad …. | 2008-10-02
Öppet brev till NWTs redaktion…. | 2008-09-30
Gäller PBL eller inte? Reportage i TV4 Värmland ….
| 2008-09-10
Kommunen kräver att Tom målar om huset | 2008-08-31
Operation Karlstad anmäler Karlstads Kommun för bristande… | 2008-04-24

Artiklar i media:
Det här är inte bra alls
| VF | 2009-02-26
Tillfälligt grönt ljus för grönt hus | NWT | 2009-02-26
Grönt ljus för grönt hus | VF | 2009-02-25
Huset får inte vara mintgrönt | NWT | 2009-02-25

Annonser

Länsstyrelsen ger ägarna till gröna huset på Stockfallet rätt. Området är redan förvanskat.

Får man måla sitt hus i vilken färg man vill?

I dagens NWT och VF kan vi läsa att Länsstyrelsen i Värmland nu beslutat att upphäva Karlstad Kommuns tidigare beslut om att förelägga husets ägare att återställa fasaden i det skick som givet bygglov finns för samt att erlägga en byggnadsavgift. Länsstyrelsen i Värmland ger ägarna, företrädda av Villaägarnas Riksförbunds chefsjurist Ulf Stenberg, rätt på samtliga punkter.

–Hur ska man kunna döma dem för att de gjort något som flertalet av de andra husägarna däruppe redan gjort, säger Lars O Nilsson, avdelningsdirektör på Länsstyrelsen.

Och visst ligger det mycket i det Lars O Nilsson säger. Och domen är därmed också ytterligare ett förtydligande av att Karlstads Kommuns bygglovshandläggare har sovit på jobbet i flera decennier och släppt igenom i princip vilka förändringar som helst. Detta har fått till följd att det idag i princip inte finns ett homogent kedje- eller radhusområde i kommunen som har den karaktär som arkitekten en gång avsåg att det skulle ha. Det är en sorglig slapphet man har uppvisat.

Men kan man verkligen legitimera nya försyndelser med att liknande saker har tillåtits i det förflutna? Är det på områden som Stockfallet, Norra Kroppkärr och Lorensberg som alla en gång ritades som synnerligen homogena och likartade när det gäller den arkitektoniska utformningen, därmed öppet för allsköns förändringar i framtiden? Hur opsykologiskt och dåligt genomtänkt Karlstad Kommuns agerande på Stockfallet är, så kan den tolkningen knappast anses vara förenlig med lagstiftarnas intentioner när de formulerade varsamhetsparagrafen, PBL 3 kap 10 §:

Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805).

Vi behöver en seriös diskussion om hur vi ska tolka dessa värden här i Karlstads Kommun. Kommunens stadsbyggnadsförvaltning har en del att fundera över när det gäller deras bristande rutiner. Och arkitekterna själva måste också vara delaktiga i diskussionen. Det är ju trots allt deras verk som vind för våg tillåts förvanskas.

På det aktuella området på Stockfallet är det idag fullkomligt omöjligt att se vad arkitekten Karl Karlsén avsåg när han ritade området för 30 år sedan. Något som Karl Karlsén också uppmärksammade Karlstad Kommun på redan för 10 år sedan.

–Jag pratade med stadsarkitekten, jag tror det var Lars-Rune Bengtsson, om att området höll på att förvanskas rejält. Men jag fick aldrig något svar från dem. Det tycker jag är lite märkligt, säger Karl Karlsén.

Istället har förvanskningen på Stockfallet fortsatt och accelererat. Här har ombyggnader av allsköns slag och i allsköns färger tillåtits. Helt utan en skönjbar röd tråd. Och ingen, inte ens kommunen själva, verkar längre ens veta hur ett hus ursprungligen såg ut och vilka färger det hade. Här råder rena vilda västern och arkitekturen liknar närmast en sorts pytt i panna.

Är det verkligen så här vi vill ha det?

NWT väcker till debatt om en lagtolkning, men vägrar envist att berätta om vad det står i den aktuella lagen. Varför?

Efter det uppmärksammade bråket mellan husägaren Tom Hellqvist på Stockfallet och Karlstads kommun har NWT i sin serie I fokus låtit Karlstadborna tycka till om saken. Det är ju bra. Men vad handlar bråket egentligen om? Kommunen följer bara lagen säger de. Vilken lag? Vad står det i den? Och varför?

Detta har NWTs journalister av någon märklig anledning valt att undanhålla tidningens läsare. Och trots att jag vid flera tillfällen bett dem berätta om vilka lagar som gäller, samt skickat både en debattartikel och en insändare med endast denna information i, vägrar de stint att att låta NWTs läskrets ta del av dem.

-Var och en som är intresserad av lagtexterna, kan ju själv söka upp dem på webben, säger Kjell Martinson på NWT. Och hävdar att ett förtydligande av vad som faktiskt står i lagen inte tillför något till debatten. Och han får uppenbarligen stöd av sina kollegor.

Jojo. Det låter ju som ett logiskt journalistiskt grepp. Eller hur? Men kanske är det bara jag som inte fullt ut förstår det geniala i att väcka till debatt om en lagtolkning, utan att berätta varken om hur själva lagen ser ut, eller varför.

Nåväl. Nog tramsat om detta.

Lagen det handlar om heter Plan- och bygglagen, ofta förkortat PBL, och infördes 1987. Med rivningarna på 1950-, 60- och 70-talen i färskt minne insåg man nämligen i mitten av 80-talet att det krävdes en lagstiftning som mer aktivt förhöll sig till exempelvis estetiska och kulturhistoriska värden och att det krävdes ett bra skyddsinstrument för kommunerna att hantera detta. Sedan 1987 styr därför Plan – och bygglagen merparten av vår samhällsplanering.

Plan- och bygglagens tredje kapitel innehåller att antal sk varsamhetsparagrafer av vilka de centrala är:

3 kap 10 § Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805).

3 kap 12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kultur- historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.

3 kap 13 § Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär.
Byggnader som avses i 12 § skall underhållas så att deras särart bevaras. Lag (1994:852).

3 kap 17 § Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall utföras och att befintlig växtlighet skall bevaras.
Tomter, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, får inte förvanskas i de avseenden de omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.

Den 5 december 2007 fattade riksdagen beslut om lagändring inom plan- och bygglagen. Ändringarna började gälla 1 januari 2008. Lagen har ändrats på så sätt att bygglovsplikten förenklats för villor (i lagen benämnda en- och tvåbostadshus). En av de förändringar som gjordes gällde just fasad och tak, som i det nu aktuella fallet på Stockfallet.

Inom detaljplan krävs det därför numera inte bygglov för att måla om, byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Notera att hänsyn måste tas även till områdets karaktär. Om det är väsentligt eller inte bör bedömas i relation till ändringen av byggnadens utseende och inte till ändringen i sig.

I ett område som utgör en värdefull miljö, t ex områden av intresse för kulturminnesvården, kan kommunen dock i detaljplan bestämma att bygglov ska krävas för dessa åtgärder, genom en s k q-märkning.

Sådan ser alltså lagen ut. Och enligt samma lag är det Stadsbyggnadsnämndens uppgift att informera kommuninvånarna om vad lagen säger och att genom lovgivning och tillsyn se till att den efterlevs. Att så inte har skett på decennier här i Karlstads Kommun råder kappast någon tvivel om. Därav den uppkomna situationen, och all förvirring kring vad som egentligen gäller.

Men istället för att börja göra sitt jobb vill nu Stadsbyggnadsnämndens ordförande Håkan Holm att Länsstyrelsen ska prova om Karlstad Kommuns Stadsbyggnadsnämnd behöver följa lagen, eller om man kan fortsätta strunta i det. Mycket märkligt kan tyckas. Finns det kanske ännu fler lagar som Stadsbyggnadsnämndens ordförande på eget bevåg struntar i att följa i sitt ämbetsutövande?

Under tiden som denna märkliga fråga debatteras i Karlstad ägnar övriga Sverige sig åt att diskutera hur man istället ytterligare kan stärka PBL. Boverket, Sveriges Arkitekter, Sveriges Stadsarkitektförening, Svenska Byggnadsvårdsföreningen samt Länsstyrelser landet över har samtliga var för sig kommit till slutsatsen att tillämpningen av PBL inte fungerar i praktiken och att en ytterligare förstärkning av den behövs. I sin senaste budgetproposition ökar regeringen därför fr.o.m 2009 anslagen till Länsstyrelserna med 30 milj kronor för att förbättra tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen.

Har detta gått Håkan Holm, Karlstads kommun och NWTs journalister förbi?

Öppet brev till NWTs redaktion med anledning av reportaget ”I fokus” den 29 september

Detta är en kopia på ett mail skickat den 29 september dels direkt till Kjell Martinson och Gunilla Rung Klint på NWTs redaktion, dels som ett öppet brev till NWTs insändarspalt.

………………………

Hej Kjell och Gunilla,

kul, och förväntat, att ämnesområdet huset skulle väcka stort intresse och mycket känslor när det hamnade ”i fokus”. I sammanhanget hade det ju dock i mina ögon varit av stort värde att i samband med detta passa på och fördjupa kunskapen hos läsarna, t ex om lagtexternas konkreta innehåll och anledningen till detta innehåll. Jag hoppas därför att dessa fanns i anslutning till inslaget, som jag tyvärr bara haft möjlighet att läsa på nätet.

Väldigt många har reflekterat klokt och satt in det mintgröna huset i ett större sammanhang, och jämfört fallet med situationen i övriga delar av Karlstads Kommun, där situationen ju mycket riktigt är precis lika illa, eller i många fall till och med långt värre. Godtycket synes råda. Och den förvirring och upprördhet som många ger uttryck för är därför helt förståelig.

Jag hoppas att det lite längre inlägg som jag skrev till er inför ”I fokus”, med ett försök till ett fördjupande av kunskapen samt av min syn på situationen, hittar sin väg till NWTs läsare, nu när frågan är så aktuell. Det tycker jag att NWTs läsare förtjänar. På debattsidan, dit ni sa att ni eventuellt skulle vidarebefordra den, hittade jag den inte. Där fann jag istället i en sk debattnotis ledarskribenten Barvås (antar jag) personliga reflektion att kommunen borde backa. Vilket ger intryck av att tidningen driver en egen linje i frågan. Är det så? Är det därför mina synpunkter, som representerar en annan uppfattning, inte publiceras?

Även den anmälan jag gjort mot kommunen, där jag efter samråd med Boverkets jurister anmält dem till Länsstyrelsen i Värmland för bristande efterlevande just av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer, borde vara av intresse för NWTS läsare att känna till i detta sammanhang. Utgången av denna anmälan, som är den första i sitt slag i Sverige, kommer sannolikt att bli vägledande för hela Sverige. Länsstyrelsen har ju själva tagit den på stort allvar och driver nu ett antal riktade tillsynsärenden just med anledning av denna. Graninge Värdshus är, som ni själva konstaterar, ett exempel. Varför förefaller ni så ointresserade av att skriva en artikel om innehållet i denna anmälan trots att jag flera gånger gjort er uppmärksamma om den? Eller att publicera det debattinlägg om den som jag sände er här om dagen? Borde inte detta ha ett mycket stort intresse med tanke på att det handlar precis om det ämnesområde som ”I fokus” valt att adressera.

Det vore kul för mig och säkert också för NWTs, av ämnesområdet glädjande nog mycket intresserade, läskrets att få klarhet i dessa frågor.

Mvh,

Peter Sörensen

………………………

Jag ser med förväntan fram emot svaret från Kjell och Gunilla. Om det nu kommer något. Så fort jag fått det kan du ta del av det här på Operation Karlstads Stadsmiljöblogg.

Kommentar 081006 | Det är nu en vecka sedan jag skickade mailet till NWT. Inget svar har kommit från varken Kjell eller Gunilla. Och NWTs insändarredaktör Harry Lord ville inte publicera insändaren utan sände den vidare till debattsidan, där han ansåg att den hörde hemma. På debattsidan har den dock inte heller dykt upp. Vi kan därmed dra slutsatsen att mycket kan debatteras i NWT, men inte tidningens egen journalistik.

Gäller PBL eller inte? Reportage i TV4 Värmland om striden i Karlstad som följs av hela Sverige

Får man göra som man vill med sitt hus?

Får man göra som man vill med sitt hus?

Striden om Tom Hellqvists gröna hus på Stockfallet i Karlstad har blivit en riksangelägenhet. Både kommuner och fastighetsägare landet över avvaktar med spänning hur striden mellan Hellqvist och Karlstads Kommun ska sluta. Nu har Hellqvist fått en delgivning från kommunen med kravet – återställ fasaden som den såg ut från början, säger TV4s reporter i inslaget (se inslaget).

Striden kan förefalla märklig. Den här typen av husförändringar har ju tillåtits i decennier i snart sagt varenda svensk stad. Vi ser dem i långa rader i varenda villaområde. I det avseendet kan jag helt och fullt förstå Tom Hellqvists upprördhet. Han har bara gjort vad han anser att i princip alla andra gjort.

-Jag kommer inte att återställa, utan jag kommer att överklaga det här ärendet till högre instans, i det här faller Länsstyrelsen, säger husägaren Tom Hellqvist.

-Jag kommer inte att återställa, utan jag kommer att överklaga det här ärendet till högre instans, i det här fallet Länsstyrelsen, säger husägaren Tom Hellqvist.

Bakgrunden till att detta kunnat ske är att byggnadsnämnden och stadsbyggnadsförvaltningen i Karlstads Kommun under decennier gjort till regel att strunta i att tillämpa Plan- och bygglagens sk varsamhetsparagrafer, som ska tillämpas på alla förändringar – bygglovspliktiga eller inte – på alla hus.

Följden har blivit att det i princip varit djungelns lag som gällt. Husägare har gjort som de har velat med sina hus. Efter eget tycke och smak. Och har också trott att de hade sin fulla rätt att göra det. Vilket naturligtvis är helt felaktigt. Men förståeligt.

Förändringar som de Tom Hellqvist gjort är utan tvekan ett brott mot PBLs varsamhetsparagrafer. Snedställda fönster, snickarglädje, tryckimpregnerade verandor och mintgrön fasad hör inte hemma på ett kedjehus i ett enhetligt utformat kedjehusområde från 1970-talet. Och Hellqvist borde sålunda dömas att återställa huset i sitt ursprungsskick, eller ett skick som är förenligt med det.

-Om vi inte vidtar åtgärder som Byggnadsnämnd - vi är ju en myndighet - då är vi föremål för åtal, säger stadsbyggnadsnämnden ordförande Håkan Holm. Och det vill vi inte vara med om. Vi har inte tid att sitta i häkte, kommenterar Holm.

-Om vi inte vidtar åtgärder som Byggnadsnämnd - vi är ju en myndighet - då blir vi föremål för åtal, säger stadsbyggnadsnämnden ordförande Håkan Holm. Och det vill vi inte vara med om. Vi har inte tid att sitta i häkte, kommenterar Holm.

Kommunens problem blir dock hur de ska förhålla sig till alla de tusentals andra hus som ser ut precis som Hellqvists. Om man nu bestämt sig för att börja tillämpa PBL så borde man ha någon sorts plan för hur man ska gå tillväga med det. Att börja med att flyga på en enskild, intet ont anande fastighetsägare, känns minst sagt yrvaket och dåligt genomtänkt. Här borde man ha tänkt till bättre innan man agerade.

I mina ögon är det oerhört välkommet att Karlstads Kommun sent omsider vaknat ur sin törnrosasömn och dammat av sin Plan- och bygglagsbok. Utan den förvandlas Karlstad Kommuns städer och bostadsområden snabbt till ett sammelsurium av sönderrenoverade eller till oigenkännlighet ombyggda hus och miljöer. Vi är tyvärr redan en bra bit på väg i den riktningen. Det gagnar ingen och är djupt olyckligt.

Vad som nu måste till är en bred informationsinsats från kommunen. Där man informerar fastighetsägare om vilka spelregler som gäller. Vad står det egentligen i PBL och varför står det så? Dessutom bör man parallellt med detta lägga upp en plan för hur man ska gå tillväga med att åtgärda alla de försyndelser som begåtts under de år då man sovit på jobbet. För de är många. Inte minst internt i förvaltningen och stadsbyggnadsnämnden förefaller det minst sagt finnas utrymme för en kunskapshöjande insats.

I Halland har Länsstyrelsen och Region Halland på eget bevåg tagit initiativ till en endagskonferens i Varberg den 26 september med titeln ”K-märkt”, just med syfte att klargöra spelreglerna som gäller enligt PBL. Inbjudna är ansvariga tjänstemän på kommunerna, länsstyrelsen och muséet samt fastighetsägare, arkitekter och exploatörer. Att arrangera en liknande dag i Värmland kunde väl vara ett lämpligt sätt att inleda förändringsarbetet. Istället för att flyga på en enskild fastighetsägare.

Vad säger ni – Region Värmland och Länsstyrelsen i Värmland? Jag skickar stafettpinnen och initiativet till er. Det finns fortfarande platser kvar på konferensen i Varberg den 26 september. Det har jag nyss kollat.