Tag Archives: varsamhetsparagrafer

SVD skriver om Karlstad Kommuns bristande hantering av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer

Idag återstår intet av de forna paradvåningarnas prakt. Allt rivs ut. Väggar, dörrar, fönster och golv.

I en stor artikel i dagens SVD (100127) med rubriken ”20-talsinredning blåstes ut” kan nu hela Sverige läsa om hur Karlstad Kommun, trots att man så sent som i december 2008 fick en kraftig reprimand från Länsstyrelsen, fortsätter att brista rejält i efterlevnaden av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer. Denna gång handlar det om fastigheten Freja 4 på Tingvallagatan 7 i centrala Karlstad, ett påkostat flerfamiljshus i sten, uppfört 1927.

Fastigheten rensas på intakta, tidstypiska 20-talsdetaljer som spanjolettfönster och pardörrar.

Fastigheten som av någon märklig anledning stått mer eller mindre tom i åratal, genomgår i dagarna en hårdhänt ombyggnad av nye ägaren Akelius Fastigheter. Ut rivs de forna, nästintill helt intakta paradvåningarna med parkettgolv, snickerier, stuckaturer, profilerade spegeldörrar och exklusiva blyspröjsade pardörrar med överljus i smäcker jugendstil. Och ut åker de vackra inåtgående originalfönstren med sin tidstypiska spanjolettvred i förzinkad mässing. Här ska beredas plats för gipsreglar, gipsväggar, modern inredning och moderna fönster i kompositmaterial.

Av de nyligen näst intill intakta 20-talsvåningarnas inredning återstår idag närmast intet.

Allt sker, berättar SVD, utan att någon som helst besiktning på plats gjorts och utan att några som helst varsamhetskrav på fastighetsägaren ställts från Karlstad Kommuns handläggare Bengt Lagerkvist. Ånyo en flagrant underlåtelse från Karlstad Kommun när det gäller att tillämpa de krav som ställs i Plan- och Bygglagens tredje kapitel. Och ånyo en förlust av en oersättlig miljö i Karlstads innerstad, en stad som sedan decennier redan är starkt sargad av denna form av ovarsamhet.

–Det är klart att det hade varit bra om vi hade varit inne här, kommenterar Stadsbyggnadschef Marie Eddeborn. Men vi har inte alltid den möjligheten, vi har inte de resurserna, säger hon och tillägger att ett stort ansvar därmed hamnar på byggherren, i det här fallet fastighetsägaren Akelius.

– Men samtidigt är ju byggherren ofta den som förstår det här sämst, tillägger hon.

Den ursäkten har jag hört från Marie Eddeborn och Karlstad Kommun otaliga gånger genom åren. Bot och bättring utlovas gång på gång. Men inget sker. Och vandaliseringen av Karlstads bebyggda kulturmiljöarv den tillåts fortsätta i oförminskad skala.

Ska vi verkligen ha det på det här sättet i Karlstad?

Läs också ”Svagt skydd för kulturhus” i SVD 2010-01-27

Varsamhet enligt Föreningen Sveriges Bygglovsgranskares egen handbok

I Sverige finns intresseföreningar för de flesta yrkeskategorier, så även för kommunala bygglovsgranskare och byggnadsnämndssekreterare. De är organiserade i Föreningen Sveriges Bygglovsgranskare och Byggnadsnämndssekreterare, FSBS. På föreningens hemsida hittar jag deras egen handbok, och i den följande avsnitt som handlar just om varsamhet:

Varsamhetsbegreppet i PBL 3 kap 10 § gäller generellt d v s såväl för nya som för befintliga byggnader. Men det är kanske framförallt vid ändringsarbeten som varsamhetsbegreppet diskuteras och tydliggörs. I samband med ändringsarbeten av byggnader måste nämnden ibland begära in en dokumentation från förbesiktning, för att kunna avgöra hur varsamhetsbegreppet beaktas av byggherren. En sådan dokumentation beskriver byggnadens tekniska och arkitektoniska standard men innefattar även byggnadens historia. Den redovisar värdefulla kvaliteter, såväl yttre som invändiga. Dokumentationen kan innebära att nämnden vid prövningen av ärendet godtar mindre avvikelser från byggreglerna för att hävda vissa befintliga kvaliteter i byggnaden.

Formellt ger PBL nämnden möjlighet, att genom bygglov besluta om de utvändiga värdena, fasadutformningen, av byggnaden. Planlösning och invändiga tekniska lösningar åligger det byggherren att utföra efter gällande regler. Förutom formellt byggsamråd när sådant är möjligt efter bygganmälan, kan speciella aktiva insatser från nämnden ge möjlighet att i ett tidigt skede möta byggherren och diskutera ändringsarbeten. En sådan policy kan leda till att byggherren får en ytterligare insikt i byggnadens värde och därmed kanske utför ändringsarbetena med större varsamhet.

När jag nyligen läste deltagarlistan på deras senaste årsmöte i Visby hittade jag flera namn från Karlstad Kommun. Jag undrar hur många av dem som läst sin egen organisations handbok?

Debatten om lagtolkningen kring gröna huset på Stockfallet blir en riksangelägenhet

Knappt har bläcket hunnit torka på de tidningsartiklar som NWT och VF publicerade under dagen, förrän nya besked i frågan kommer, redan samma kväll. Från att i de tidigare artiklarna, som helt var baserade på ett ”kaxigt” pressmeddelande utskickat av Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas riksförbund, ha påstått att Länsstyrelsen helt gav kommunen bakläxa, nyanserar tidningarna sig nu något och säger istället ”i huvudsak”.

Dessutom står det nu klart att Karlstads Kommun, med hjälp av jurister från SKL, dvs intresseorganisationen för Sveriges Kommuner och Landsting, avser att söka driva fram ett prejudikat i frågan. Ärendet med det gröna huset på Stockfallet och tolkningen av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer har sålunda kommit att bli en riksangelägenhet.

– Det här har blivit ett pilotfall för hela Sverige, bekräftar stadsbyggnadsnämndens ordförande Håkan Holm (s). Det råder ju total förvirring om hur man ska tolka lagen. Men det är tråkigt att enskilda nu får sitta emellan.

Initiativet från Holm och Karlstad Kommun är bra. Det finns tveklöst ett stort behov av klarhet i dessa frågor, något som också gjorts tydligt i förarbetena till den nyligen avslutade nationella PBL-utredningen. Flera olika intressegrupper, såväl för stadsarkitekter som bygglovshandläggare, har fört fram önskemål om en ökad tydlighet från lagstiftaren. Hur avser lagstiftarna egentligen att lagen ska tolkas? Ta till exempel det i detta fallet aktuella varsamhetsbegreppet:

3 kap 10 § Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805).

Låt oss ta huset på Stockfallet som exempel. Vad är byggnadens karaktärsdrag? Och vad är det som ger den dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden? Och när detta väl är fastställt – vad ryms då inom ramen för det man avser med varsam ändring? Först när dessa frågor är besvarade blir diskussionen meningsfull.

Boverket har i sin skrift ”Byggnaders särdrag” (se under fliken ”Dokument”, rubriken ”Byggande, bygglov och varsamhet”) gjort en föredömlig ansats att förtydliga dessa värden. Tyvärr förefaller boken inte vara direkt flitigt använd på de svenska stadsbyggnadsförvaltningarna. Dessutom omfattar den bara bebyggelse fram till 1950-talet. En komplettering med ett generellt hållet förhållningssätt också till de otaliga och synnerligen enhetliga villa-, rad- och kedjehusområden, samt miljonprogramsområden, som byggts över hela Sverige från 1960-talet och framåt vore därför högst önskvärd. Men det är naturligtvis en fruktlös insats om ingen ändå använder sig av boken.

Jag är övertygad om att denna diskussion välkomnas och följs med spänt intresse av stadsplanekontor, byggnadsantikvarier, arkitekter och husägare landet över. Fortsättning lär följa. Och du kan följa den direkt här på Operation Karlstads Stadsmiljöblogg där vi ständigt strävar efter att fördjupa kunskapen på området. (Något dagstidningarna NWT och VF, som ännu inte publicerat en enda rad ur Plan- och bygglagen, konsekvent vägrar att göra.)

Tidigare inlägg om detta Stadsmiljöbloggen:
Länsstyrelsen ger ägarna till huset på Stockfallet rätt…. | 2009-02-25
Karlstad kommun vill diskutera bygglovshantering…. | 2009-02-23
Karlstad Kommun brister i lovgivning och tillsyn…. | 2008-12-18
NWT väcker till debatt om lagtolkning, men vägrar berätta vad …. | 2008-10-02
Öppet brev till NWTs redaktion…. | 2008-09-30
Gäller PBL eller inte? Reportage i TV4 Värmland ….
| 2008-09-10
Kommunen kräver att Tom målar om huset | 2008-08-31
Operation Karlstad anmäler Karlstads Kommun för bristande… | 2008-04-24

Artiklar i media:
Det här är inte bra alls
| VF | 2009-02-26
Tillfälligt grönt ljus för grönt hus | NWT | 2009-02-26
Grönt ljus för grönt hus | VF | 2009-02-25
Huset får inte vara mintgrönt | NWT | 2009-02-25

Karlstad kommun brister i lovgivning och tillsyn enligt rapport från Länsstyrelsen i Värmland

”Länsstyrelsen anser, med hänvisning till nedan framförda synpunkter, att de aktuella ärendena inte är korrekt handlagda av Karlstads kommuns stadsplaneringsförvaltning”,

så skriver Länsstyrelsen i Värmland den 18 december 2008 i sammanfattningen av den tillsynsrapport man gjort efter att Operation Karlstad den 23 april 2008 skriftligen anmälde Karlstads Kommun för bristande efterlevnad av Plan- och Bygglagens (PBL) sk varsamhetsparagrafer. Länsstyrelsens kritik av Karlstad Kommuns sätt att hantera varsamhetsaspekterna i PBL är i rapporten stundtals mycket hård.

(Läs hela rapporten) (Läs mer om anmälan)

–För mig har det aldrig varit någon tvivel om att dessa brister faktiskt föreligger hos Karlstads Kommun, och jag var därför beredd att ta frågan hela vägen upp till regeringsnivå om det så hade krävts. Därför känns det oerhört glädjande att Länsstyrelsen i Värmland så tydligt satt ner foten i den här frågan, säger Peter Sörensen från Operation Karlstad.

Fallet är den första i sitt slag i Sverige, där en kommun anmälts till Länsstyrelsen för bristande efterlevnad av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer. Och många kommuner, både i Värmland och övriga Sverige, har med spänt intresse följt händelseutvecklingen. Liksom flera Länsstyrelser runt om i landet. Något som bekräftas av handläggarna på Länsstyrelsens Samhällsbyggnadsenhet, avdelningschef Ingrid Tilly, biträdande enhetschef Magnus Ahlstrand och plan- och bostadshandläggare Malin Iwarsson.

–Vi vet att intresset för anmälan varit stort, säger Ingrid Tilly. Den senaste tiden har vi haft många samtal som undrat när rapporten kommer.

Säkert har det faktum att Svenska Byggnadsvårdsföreningen i somras skrev en stor artikel om anmälan i sin tidning Byggnadskultur bidragit till att skapa intresse för anmälan runt om i landet.

–Karlstads kommun bör nu ha all anledning att se över sina rutiner och ta sig en funderare över hur det har kunnat bli så här tokigt. Och säkert finns det både en och annan kommun till ute i landet som följt ärendet och som nu får anledning att dra öronen åt sig. Karlstads kommun är tyvärr långt ifrån ensamma om att brista i handläggningen av PBLs varsamhetsparagrafer, avslutar Peter Sörensen.

Läs också artikeln ”Något är fel i kommunen” ur Värmlands Folkblad den 22 december

NWT väcker till debatt om en lagtolkning, men vägrar envist att berätta om vad det står i den aktuella lagen. Varför?

Efter det uppmärksammade bråket mellan husägaren Tom Hellqvist på Stockfallet och Karlstads kommun har NWT i sin serie I fokus låtit Karlstadborna tycka till om saken. Det är ju bra. Men vad handlar bråket egentligen om? Kommunen följer bara lagen säger de. Vilken lag? Vad står det i den? Och varför?

Detta har NWTs journalister av någon märklig anledning valt att undanhålla tidningens läsare. Och trots att jag vid flera tillfällen bett dem berätta om vilka lagar som gäller, samt skickat både en debattartikel och en insändare med endast denna information i, vägrar de stint att att låta NWTs läskrets ta del av dem.

-Var och en som är intresserad av lagtexterna, kan ju själv söka upp dem på webben, säger Kjell Martinson på NWT. Och hävdar att ett förtydligande av vad som faktiskt står i lagen inte tillför något till debatten. Och han får uppenbarligen stöd av sina kollegor.

Jojo. Det låter ju som ett logiskt journalistiskt grepp. Eller hur? Men kanske är det bara jag som inte fullt ut förstår det geniala i att väcka till debatt om en lagtolkning, utan att berätta varken om hur själva lagen ser ut, eller varför.

Nåväl. Nog tramsat om detta.

Lagen det handlar om heter Plan- och bygglagen, ofta förkortat PBL, och infördes 1987. Med rivningarna på 1950-, 60- och 70-talen i färskt minne insåg man nämligen i mitten av 80-talet att det krävdes en lagstiftning som mer aktivt förhöll sig till exempelvis estetiska och kulturhistoriska värden och att det krävdes ett bra skyddsinstrument för kommunerna att hantera detta. Sedan 1987 styr därför Plan – och bygglagen merparten av vår samhällsplanering.

Plan- och bygglagens tredje kapitel innehåller att antal sk varsamhetsparagrafer av vilka de centrala är:

3 kap 10 § Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805).

3 kap 12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kultur- historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.

3 kap 13 § Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär.
Byggnader som avses i 12 § skall underhållas så att deras särart bevaras. Lag (1994:852).

3 kap 17 § Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall utföras och att befintlig växtlighet skall bevaras.
Tomter, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, får inte förvanskas i de avseenden de omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.

Den 5 december 2007 fattade riksdagen beslut om lagändring inom plan- och bygglagen. Ändringarna började gälla 1 januari 2008. Lagen har ändrats på så sätt att bygglovsplikten förenklats för villor (i lagen benämnda en- och tvåbostadshus). En av de förändringar som gjordes gällde just fasad och tak, som i det nu aktuella fallet på Stockfallet.

Inom detaljplan krävs det därför numera inte bygglov för att måla om, byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Notera att hänsyn måste tas även till områdets karaktär. Om det är väsentligt eller inte bör bedömas i relation till ändringen av byggnadens utseende och inte till ändringen i sig.

I ett område som utgör en värdefull miljö, t ex områden av intresse för kulturminnesvården, kan kommunen dock i detaljplan bestämma att bygglov ska krävas för dessa åtgärder, genom en s k q-märkning.

Sådan ser alltså lagen ut. Och enligt samma lag är det Stadsbyggnadsnämndens uppgift att informera kommuninvånarna om vad lagen säger och att genom lovgivning och tillsyn se till att den efterlevs. Att så inte har skett på decennier här i Karlstads Kommun råder kappast någon tvivel om. Därav den uppkomna situationen, och all förvirring kring vad som egentligen gäller.

Men istället för att börja göra sitt jobb vill nu Stadsbyggnadsnämndens ordförande Håkan Holm att Länsstyrelsen ska prova om Karlstad Kommuns Stadsbyggnadsnämnd behöver följa lagen, eller om man kan fortsätta strunta i det. Mycket märkligt kan tyckas. Finns det kanske ännu fler lagar som Stadsbyggnadsnämndens ordförande på eget bevåg struntar i att följa i sitt ämbetsutövande?

Under tiden som denna märkliga fråga debatteras i Karlstad ägnar övriga Sverige sig åt att diskutera hur man istället ytterligare kan stärka PBL. Boverket, Sveriges Arkitekter, Sveriges Stadsarkitektförening, Svenska Byggnadsvårdsföreningen samt Länsstyrelser landet över har samtliga var för sig kommit till slutsatsen att tillämpningen av PBL inte fungerar i praktiken och att en ytterligare förstärkning av den behövs. I sin senaste budgetproposition ökar regeringen därför fr.o.m 2009 anslagen till Länsstyrelserna med 30 milj kronor för att förbättra tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen.

Har detta gått Håkan Holm, Karlstads kommun och NWTs journalister förbi?

Länsstyrelsen i Malmö fråntar Eslövs kommun rätten att godkänna bygglov

I Eslöv har Länsstyrelsen fråntagit Eslövs kommun rätten att godkänna bygglov eftersom man anser att kommunen river kulturhistoriska byggnader utan att ta hänsyn till riksintresset. Detta läser vi i Sydsvenska Dagbladet och kan konstatera att situationen i Eslöv i många stycken påminner om situationen i Karlstad kommun. Även här är kommunens kulturmiljöhantering undermålig.

För en kort tid sedan anmälde Operation Karlstad Karlstads Kommun till Länsstyrelsen för bristande efterlevnad av Plan- och bygglagens (PBL) sk varsamhetsparagrafer, dvs de paragrafer som är avsedda att skydda den bebyggda miljöns kulturmiljövärden. Ärendet ligger nu hos Länsstyrelsen som ett sk tillsynsärende och arbete pågår för fullt enligt Magnus Ahlstrand, chef på Länsstyrelsens Kulturmiljöenhet.

Från Operation Karlstad hyser vi farhågor om att situationen är likaledes illavarslande i en rad andra svenska kommuner. Dessa farhågor stärks inte minst av två högst aktuella ärenden, dels det ovan nämnda ärendet i Eslöv, där Länsstyrelsen alltså helt sonika gått in och fråntagit kommunen rätten att godkänna bygglov, dels en rapport från Riksantikvarieämbetet – Hur mår kulturmiljön? – där man konstaterar att det saknas en systematisk övervakning av tillståndet i kulturmiljön i Sverige.

I Eslöv har Länsstyrelsen fråntagit Eslöv kommuns rätten att godkänna bygglov eftersom man fruktar att kommunen river kulturhistoriska byggnader utan att ta hänsyn till riksintresset. Länsstyrelsen kontrollerar därför tills vidare alla byggärenden och rivningslov inom centrala Eslöv. Flera historiska byggnader har tidigare rivits i Eslöv, trots att de varit utpekade i inventeringar. 1977 genomfördes en industriminnesrenovering i Eslövs kommun. Då fanns det 71 byggda industrimiljöer i Eslöv. 2003 var över hälften av dem rivna, starkt förvanskade eller lagda i ruiner.

Hur skulle resultatet bli om vi gjorde samma uppföljning här i Karlstads Kommun? Med någon av inventeringarna från 1970-talet eller kanske med den senaste kulturmiljöinventeringen från 1984?

Operation Karlstad följer med spänt intresse den fortsatt händelseutvecklingen kring tillsynsärendet och fortsätter under tiden att hålla ett vakande öga på vad som händer med kulturmiljöerna i Karlstad i synnerhet, och i Värmland i allmänhet. Har du tips om kulturmijöer som förfaller eller far illa? Hör av dig till oss.

Operation Karlstad anmäler Karlstads Kommun för bristande efterlevnad av PBLs varsamhetsparagrafer

Onsdagen den 23 april lämnade Operation Karlstad till Länsstyrelsen i Värmland in en formell anmälan av allvarliga brister i efterlevnaden av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer inom Karlstads Kommun. Som underlag till anmälan lämnades fyra ärenden som var för sig tydligt exemplifierar de brister som vi menar föreligger. Anmälan lämnades till Magnus Ahlstrand, Ingrid Tilly samt Göran Wettergren på Länsstyrelsen i Värmlands Samhällsbyggnadsenhet och kopior gick till berörda parter samt till tidningar, radio och teve.

I anmälan hävdar vi att en rad brister i ärendehanteringen föreligger och att detta allvarligt hotar Karlstads Kommuns bebyggda kulturarv. De brister som påpekats är bl a:

  • Regelmässigt tillåts om- och tillbyggnader som avsevärt förvanskar de värden som PBLs varsamhetsparagrafer är avsedda att skydda
  • Regelmässigt utses byggherren själv till kvalitetsansvarig, något som knappast kan anses vara förenligt med lagens intentioner
  • Den lagstadgade löpande tillsynen av lagarnas efterlevnad framstår obefintlig
  • Skrivningar av lov framstår ofta luddigt formulerade och saknar inte sällan helt formell bäring i lagtexterna
  • Kunskapen om arkitektonisk stilhistoria hos Stadsbyggnadsförvaltningens medarbetare samt hos Stadsbyggnadsnämndens ledamöter förefaller bristfällig
  • Kunskapen om innehållet i och bakgrunden till PBLs varsamhetsparagrafer hos Stadsbyggnadsförvaltningens medarbetare samt hos Stadsbyggnadsnämndens ledamöter förefaller bristfällig
  • En allmänt spridd uppfattning att PBLs varsamhetsparagrafer endast gäller särskilt utpekade byggnader synes föreligga hos Kommunens medarbetare samt hos Stadsbyggnadsnämndens ledamöter, men också hos fastighetsägare och byggföretag. Detta trots att det i PBL 3 kap 10 § tydligt står skrivet att lagen gäller ALLA fastigheter, och oavsett om åtgärden är bygglovspliktig eller ej
  • Samsynen mellan kommunens olika förvaltningar samt mellan de politiskt tillsatta nämnderna kring vilka stadens kulturmiljövärden är och hur man ska värna och förvalta dem förefaller saknas helt
  • Skrivna instruktioner för hur och med vilka metoder och material underhåll av q-märkta fastigheter ska ske förefaller helt saknas inom kommunen
  • Handläggningstiden för ärenden, t ex anmälda svartbyggen, förefaller alldeles för lång. Pågående förvanskningar hinner i många fall avslutas innan kommunen ens fått iväg en skrivelse. Rutiner för prioritering bland ärendena förefaller helt saknas
  • Kommunikation och samarbete mellan kommunens förvaltningar och nämnder, samt mellan Kommun, Värmlands Museum och Länsstyrelsen förefaller lämna mycket övrigt att önska

Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer

  • 3 kap 10 § Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805).
  • 3 kap 12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.
  • 3 kap 13 § Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär. Byggnader som avses i 12 § skall underhållas så att deras särart bevaras. Lag (1994:852).
  • 3 kap 17 § Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall utföras och att befintlig växtlighet skall bevaras. Tomter, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, får inte förvanskas i de avseenden de omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.

Här kan du ladda ner den anmälan (exklusive bilagor) som skickades till Länsstyrelsen. Den fulla anmälan omfattar inklusive bilagor närmare 100 sidor. För ytterligare information kontakta Operation Karlstads Peter Sörensen på mobil 0730-20 52 82 eller via mail.