Etikettarkiv: Västkust

Varför tillåts Ulleberg förfalla vind för våg?

Några minuters cykeltur från Karlstad city, i sydvästra änden av Gruvlyckan, ett stenkast från Bellevue, och med en hänförande utsikt över hästhagarna vid 4H-gården, ligger Ullebergs gamla särskola.

Skolan består av en väl sammanhållen enhet av synnerligen pampiga och gång mycket påkostade stenhus, jämte Gamla Seminariet och Gamla Lasarettet sannolikt några av Karlstads allra finaste representanter för denna typ av stora, institutionella byggnader.

Verksamheten på den gamla särskolan är sedan många år nedlagd. Och merparten av lokalerna har sedan dess stått mer eller mindre tomma. Karlstads Kommun ägde i många år området, men sålde det för ett antal år sedan till Gräsdalens fastigheter.

Sin pampighet och sitt kulturhistoriska värde till trots har området märkligt nog tillåtits att förfalla vind för våg. Operation Karlstad har i två år med ljus och lykta försökt få Karlstads Kommun, Värmlands Museum och fastighetsägaren att agera. Men utan resultat. Inget händer.

Jo förresten. För två år sedan lovade Karlstads Kommun tillsammans med fastighetsägaren äntligen att ta tag i förfallet. Men först efter att Operation Karlstad tröttnat på deras bristande engagemang och skickat ett fotoreportage med 30 bilder till tidningar, radio och teve. Då stod de därute allesammans.

Fastighetsägaren tog hit några polacker som sov på madrasser i ett av rummen. Bygget sattes i princip omgående i blockad av Byggnads. Och allt rann ut i sanden. Sedan dess har förfallet accelererat ytterligare.

Och allt är som förut. Ingen bryr sig. Trots ett flertal påpekanden från Operation Karlstad. Förfallet är nu i vissa fall mycket långt gånget. Den en gång så ståtliga doktorsvillan är en sorglig syn.

Det som naturen och det bristfälliga underhållet inte lyckats åstadkomma, har vandalerna istället gladeligen bidragit med. Huset står vidöppet för hugade spekulanter. Husets vackra originalfönster och dörrar, som för två år sedan fortfarande var närmast intakta, är idag fullständigt förstörda.

Det som då skulle varit fullt möjligt att restaurera och återställa, är idag bortom all räddning. Fönster och dörrar liggar slängda i högar i och kring fastigheten. Spåren från den gamla skolverksamheten döljs idag i allt högre grad av graffitti, glaskross och byggavfall.

Flera försök att sätta eld på huset har gjorts. Bland annat har polackernas kvarlämnade madrasser tänts på. Men till och med vandaler tvingas inse att stenhus brinner dåligt. Så än står Doktorsvillan där.

Vad är det egentligen som pågår på Ulleberg? Varför bryr sig ingen? Stadsbyggnadsdirektören? Stadsbyggnadsnämnden? Muséets kulturmiljöansvariga? Och vem döljer sig bakom företaget Gräsdalens Fastigheter AB?

Området runt Ulleberg är synnerligen idylliskt. Förfallet till trots. Och vid varje besök jag gjort möter jag engagerade flanörer som bekymrar sig över de vackra gamla husens allt mer försämrade tillstånd. Vanligt folk bryr sig. Varför gör då inte stadens stadsbyggnadsdirektör och stadsarkitekt det? Visst är det märkligt?

Och under tiden som våra ansvariga tjänstemän står handlingsförlamade fortsätter förfallet med förödande kraft. Nu har vandalerna vänt blickarna mot de stora huvudbyggnaderna. Flera rutor har redan slagits ut. Och därifrån brukar förfallet gå raskt utför.

Reagerar ingen nu så kommer Ulleberg snart vara ett minne blott. De pampiga husen kommer att vara så vandaliserade att de blir allt för dyra att restaurera. Och kanske är det just dit fastighetsägaren vill komma. Så att han kan riva hela rasket. Och sälja marken till en vinsthungrig exploatör. Receptet är beprövat.

De höga herrarna, och damerna, folkvalda politiker och anställda tjänstemän, glider gärna runt på stadens gator i sina fina kostymer och dräkter. Klipper band i media och talar om storvulna framtidsprojekt. Men få av dem verkar intresserade av att smutsa ner sina lackskor med ett besök ute på Ulleberg.

Visst är det märkligt. Nog borde Ulleberg vara värt att bevara? Tänk vilket vackert bostadsområde det skulle kunna bli i de gamla skollokalerna. Eller varför inte en skola igen?

Karlstads Kommuns framtidsvision 100 000 har tyvärr visat sig vara en katastrof för stadens kulturmiljöarv. De herrar och damer som skyfflar kol i visionspannan förfaller både ointresserade av och okunniga om stadens historia och kulturarv. I mina ögon är det tecken på en sorglig fattigdom.

Kommundirektören suckar uppgivet att det är politikernas tid vi lever i. Stadsplanedirektören snäser irriterat, säger upp sig och flyttar från stan. Och politikerna, de pratar framtidsvisioner, men tiger när jag försöker göra dem uppmärksamma på vad som sker med Karlstads kulturmiljöer.

Själv känner jag mig förvånad, frustrerad och stundtals rejält uppgiven över deras attityder. Vad tycker folket på gatan tänker jag? De som väljer politikerna? Och som betalar tjänstemännens löner med sina skattemedel?

För om inte politiker och tjänstemän reagerar på förfallet, vem är det då som ska göra det?

Det är en märklig tid vi lever i, funderar jag när jag på väg hem passerar ut genom resterna av den gamla grinden i det numer borttagna staketet runt Ulleberg.

Har du tid över så rekommenderar jag dig att ta en promenad ut och ta en titt på de gamla fastigheterna. Inom kort kan det vara för sent. Myggfritt är det inte. Men garanterat politikerfritt. Och några tjänstemän från Stadsbyggnadskontoret behöver du heller inte riskera att springa på.

Ulleberg ligger knappt tre kilometer från Stadshuset, tio minuter med cykel. Men när jag pratar med politiker och tjänstemän på Karlstads Kommun, så känns det som det ligger på månen.

Läs tidigare inlägg om Ulleberg | 2008-04-30 | 2006-05-20 |