Ny byggnadsvårdswebb för stadens byggnader. Något för Karlstads Kommun att ta efter?

Äntligen har byggnadsvården i Sverige fått den huvudportal den så länge väntat på.

”Byggnadsvård är inte förbehållet röda små torp. Även stadens bebyggelse behöver vårdas! Här [på vår webbplats] hittar du som förvaltar eller bor i ett flerbostadshus information om ditt hus och hur du kan ta hand om det utan att kulturhistoriska värden försvinner. Materialet är främst inriktat på flerbostadshus byggda mellan 1880 och 1975, den period när de allra flesta av stadens bostadshus uppfördes.”

Så presenterar Stockholm Stadsmuseum själva sin nya byggnadsvårdsektion på webben, en sida som handlar om stadens byggnader. Sidan är enkel och väldisponerad och kan med fördel tjäna som informationskälla både för ansvariga på alla Sveriges kommuner, länsstyrelser och muséer och för fastighetsförvaltare, byggföretag och andra yrkesverksamma på området.

Sida vid sida med Stadsmuséets nya webb finns naturligtvis Stockholms Läns Museums befintliga, men likaledes lysande, byggnadsvårdswebb som handlar om underhåll av villor och småhus.

Tillsammans utgör de en komplett byggnadsvårdswebb och en lika efterlängtad som utmärkt utttolkning av Plan- och bygglagens verksamhetsparafer. Äntligen har byggnadsvården i Sverige fått den huvudportal den så länge väntat på. Låt oss hoppas att den får en snabb spridning bland sveriges kommuner.

Karlstads kommun till exempel. Här har ni precis det ni söker. En enkel och tydlig handbok att navigera efter när det gäller frågor som handlar om renovering, underhåll och tillbyggnad.

Högljudd debatt om byggfusk och enstegstätade fasader efter avslöjande om fuktskador

På tidningen Byggindustrins hemsida är artikeln om att alla de 175 villor som NCC byggt i Annehem i Lund med den kritiserade byggmetoden enstegstätning har fuktskador, fortfarande tre månader efter att den publicerades den mest kommenterade och också en av de mest lästa. Tveklöst är att många känner sig berörda och upprörda över byggbolagens svek. Bland kommentarerna hittar vi:

Är det någon som är förvånad när de sätter fönsterna ända ute i fasaden (i isoleringen), inte har en skyddande takfot samt troligtvis använt en tät cellplast som putsbärare. Kan de inte bygga hus på det företaget? När det är fel så är det alltid byggarens fel. Men när något är bra så är det arkitektens förtjänst. Tidningen borde också berätta vem den inkompentente arkitekten är.

Byggmetoden kritiseras nu allt mer högljutt och byggföretag efter byggföretag lämnar den. För kort tid sedan meddelade Botrygg att de överger metoden, och senast ut är Veidikke Entreprenad. En av de mest högljudda kritikerna är byggnadskonstruktören Tomas Gustavsson från Lund, som i en rad debattartiklar ifrågasatt byggmetoden och själva det faktum att den överhuvudtaget blev aktuell.

-Hur kunde metoden överhuvudtaget komma till användning, och till och med bli typgodkänd, trots att den strider mot den elementära byggtekniska regeln att fukt inte får stängas in mellan två ångtäta skikt? Och hur kunde den bli så allmänt förekommande? Det ger anledning att ifrågasätta hur kunskapsuppbyggnaden i byggbranschen egentligen går till, skriver han i en debattartikel publicerdad i tidningen Byggindustrin.

Tomas Gustavsson tror inte att lösningen på problemet är den så kallade tvåstegstätningen som branschen nu börjat prata om. Utan anser att man istället borde använda sig av klassisk beprövad byggteknik, och låta stenhus vara stenhus och trähus trähus.

-Riktiga gedigna stenhus kan byggas idag med god fuktsäkerhet, bra energiprestanda, lång hållbarhet och god komfort. Murade väggar med riktig mineralisk tjockputs är bra och kostnadseffektiva alternativ till fuktkänsliga träregelväggar med fibercementskivor, tjockfärg och putslikande fasader. Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner, säger Tomas Gustavsson.

-När man saluför pustade fasader till konsumenter använder man sig av referenser till en stenbyggnadskultur med gamla anor. Det som i själva verket erbjuds i fallet utfackningsväggar av trä och puts på isolering är något helt annat. Konsumenterna vilseförs, utan att de får den information de egentligen borde ha rätt till om produkten de köper.

Putshus med traditionell putsfasad. En väl beprövad konstruktion.

Nej. Som vi tidigare skrivit här på bloggen så har vi nog inte hört det sista i frågan. En efter en överger nu byggföretagen den kritiserade byggmetoden. Men flera klänger ängsligt kvar och förvarar den i allt mer krystade försvarstal. Med den enorma mängd fastigheter som de senaste 10 åren byggts med denna, och snarlika, byggmetoder, lär de fuktproblem som i detta nu kommit i dagen bara vara toppen på ett isberg.

I en intervju i Byggindustrin, publicerad redan 2001, med den dåvarande norska kulturministern Åse Kleveland, kommenterar Kleveland kortsiktigheten inom byggbranschen och manar till långsiktighet i byggandet. Något som efter den senaste tidens avslöjanden fått förnyad aktualitet.

-Byggbranschen har under de senaste tio till femton åren satsat mycket på ekonomi och teknik och tänkt mycket kortsiktigt. Alltför korta byggtider och dåligt materialval höjer inte kvalitén på byggandet. Det är dags att tänka långsiktigt. Vi får inte glömma att vi här i Norden är en del av den internationella trenden. Det gäller att hänga med! Att bygga med hög kvalitet är lönsamt på lång sikt. Vi måste se på livstidskostnaderna på ett hus, det har vi igen i det långa loppet, säger Åse Kleveland.

Och visst är det så. Kleveland uppmanar i samma artikel byggbranschen att ta ett större ansvar för de byggnadsverk de medverkar till att uppföra.

– Dålig konst kan du låta bli att se på men byggnaden står ju där den står. Byggbranschen har ett stort ansvar när man reser ett byggnadsverk. Branschen här i Norden och i synnerhet i Sverige har en oerhört stark position och därmed mycket att säga till om. Mycket mer än i övriga europeiska länder. Har man inte uttalade och klara ambitioner och en ordentligt tidplan för estetiken så blir resultatet därefter. Det blir det som präglar stadsbilden, säger Åse Kleveland.

Och jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Låt oss hoppas att just detta blir en konsekvens av den nu pågående debatten. För visst vore det klädsamt om byggbranschen tog ett större ansvar i dessa frågor.

Läs också: Murad vägg ska ge fuktsäker fasad, Byggindustrin 3 juli 2008, Alla nybyggen på Annehem är fuktskadade, Sydsvenskan 28 juni 2008 samt Stor besvikelse bland husägarna, Sydsvenskan 8 mars 2008.

Unika fasadmålningar upptäckta under lager av fusklagningar med sprutputs och plastfärg

Restaurerad putsdekor och fasadmålningar från 1800-talet.

Vid en besiktning av en fastighet i stort behov av fasadrenovering gjorde entreprenören en märklig upptäckt. Gömda under putsen fanns målningar som var över 100 år gamla”, läser vi i tidningen Fastighetsförvaltarens webbutgåva.

Nu växer en kulturskatt fram under byggnadsställningarna på Tegnérgatan 4 – kvarteret Hälsan återfår sin skönhet anno 1884. Fastigheten som ligger i korsningen Tegnérgatan/Tulegatan i Stockholm, uppfördes 1884. Den är en av få byggnader vars fasad med rustiseringar och stuckaturer finns bibehållen under lager av puts och plastfärg. Efter årtionden av tillfälliga lagningar ska nu byggnaden restaureras med gamla metoder och material. Under 2008 visas den nya byggnaden såsom den uppfördes – för över 100 år sedan.

Fasaden är gjord av kalkputs som i dag är täckt med flera lager alkyd- och plastfärg. Nu ska det blottlagda tegelverket åter putsas upp med kalkputs och därpå målning med Goltlandskalk i sju tunna strykningar. Bottenvåningen och stuckaturdetaljer målas i linoljefärg.

– Det finns inte många hantverkare som ”har detta i fingertopparna” längre, att jobba på det här sättet. Huset ska inte få något av de moderna putssystemen som används vid nyproduktion av fastigheter i dag. Den här fasaden gör vi ”för hand” både vad gäller material och metoder. Detta är sann byggnadsvård, säger Stefan Karlsson som är arbetsledare på Stark Fasadrenovering och leder projektet.

Operation Karlstad lyfter på hatten för fastighetsägaren Probitas, och önskar att flera följde deras exempel.

Läs hela artikeln här.